Armand ( Robin Williams ) driver en nattklubb i Miami där hans partner dragshowartisten Albert (Nathan Lane) uppträder. När Armands son Val ska gifta sig med dottern till en minst sagt konservativ senator ( Gene Hackman ) hopar sig problemen. Senatorn vill nämligen hälsa på dotterns blivande svärföräldrar och är helt ovetande om att de är bögar. Val ber då Armand att skicka iväg Albert för att dölja sina ovanliga hemförhållanden. Albert blir hysterisk och innan kvällen är slut är förvirringen total.
En amerikansk film efter en fransk förlaga ( La cage aux folles 1978 ) som jag inte sett. Tre saker gör att jag inte är speciellt förtjust i ”the Birdcage”. Jag blir irriterad på sonen som vill dölja sin fars sexuella läggning ( att pappan ställer upp förstår jag då man gör det mesta för sina barn ) det är kort och gott ett jävla sätt. Nathan Lane är bitvis rolig men det blir jobbigt i längden med hans överspel. Slutligen blir filmen rolig först vid den bisarra middagen men den får man vänta på i över en timme så filmen är alldeles för lång. En ganska trist film men med bra skådespelare blir mitt ömdöme.
Regi: Mike Nichols
Skådespelare: Nathan Lane, Robin Williams
Skulle ge nåt liknade betyg men inget jag skulle se om trots jag hade den på vhs en gång i tiden..
Jag har inte heller sett originalet men kan inte låta bli att tycka att den här är lite charmig trots alla stereotyper. Diane Wiest är alltid bra, Hank Azarias kropp är nästan lika bra som hans röst och Nathan Lane ger ändå sin överdrivna karaktär ett visst mått av värdighet. Sedan kan man ju tycka vad man vill om att grabben fortfarande tycker att det är pinligt med föräldrarnas livsstil.
Visst är den lite charmig men den har potential att vara så mycket roligare.
Det är förvisso sant, de tar ju inte direkt ut svängarna. Men vi kanske inte ska förvänta oss alltför mycket av sterotyp-snuttande amerikaner?
Det är ngt jag finner störande i många amerikanska komedier. de har en bra grund ide´ men sedan för de moralpanik och gullar till det hela t.ex Liar Liar, Bruce almighty, What women want ja listan är oändlig……
Amerikanska filmer skulle vara betydligt bättre utan amerikansk Hollywood-moral.
Vilka höjdar filmer man hade kunnat fått utan denna moral