oo talets bästa filmer

Det var inte det lättaste att lista de filmer som var bäst under 2000 talets första decennium.  Det är många filmer som fått stryka på foten. De två kriterier jag gått efter har varit följande: Kan jag se om filmen när som helst och har den berört mig så mycket att jag går och tänker på den av och till. Det var speciellt det sista kriteriet som underlättade för mig när det gällde att välja film. Filmerna är de tio bästa och är inte rangordnade, den uppgiften vore omöjlig.

 Dawn of the Dead ( 2oo4 )

Jag startar med att häda på en gång för detta är en nyinspelning som slår orginalet med hästlängder. Bättre skådespelare, högre tempo och en avsevärt rysligare story än filmen från 1978. Filmens första tio minuter är en av de bästa öppningar jag sett. En vanlig morgon i förorten förvandlas på ett ögonblick till kaos och förödelse för att sedan övergå till Johnny Cash som sjunger ”When the man comes around” när förtexterna börjar rulla. En nagelbitare som inte får missas om man tycker om skräckfilmer.

Irreversible ( 2002 Frankrike )

Definitivt en av de obehagligaste och mest upprörande filmer jag sett. Historien utspelar sig under en dag och börjar med slutet, en rå misshandel på en bögklubb. Likt Memento berättas sedan historien bakåt i tiden. Filmen innehåller få klipp och kameran följer de inblandade som en nyfiken betraktare vilket gör att man ofrivilligt sugs in i mardrömmen. Skådespelar trion, Bellucci, Cassel och Dupontel är fantastiska i sina roller. Man bör tänka sig för ett par gånger innan man ser Irreversible då det är en riktigt upprörande film, spekulativ säger somliga, stor konst säger jag.

 500 Days of Summer ( 2009 USA )

Kanske den mest oväntade filmen på min lista. Det är en bitterljuv bagatell men genomförandet är briljant med en massa små detaljer som gör att man upptäcker nya saker varje gång man ser den (har sett den tre gånger). Regissören Webb leker med olika bildlösningar, berättar samma scener i olika perspektiv och lyckas få skådisarna Deschanel och Gordon-Levitt att prestera över sin förmåga. Lägg sedan till ett soundtrack som lyfter var och varannan scen och vi har en fantastisk liten pärla!

Donnie Darko (  2001 USA )

Tidsresor och parallella universum i en surrialistisk blandning som får årets Inception att verka vara en riktigt lättförstålig historia i  jämförelse. Risken med filmer som Donnie Darko är att man tröttnar, det blir för konstigt men här lyckas man istället kittla fantasin och som tittare  funderar man  länge efter filmens slut hur allt hänger ihop. Svaren får man tolka själv och filmen öppnar för nya perspektiv var gång man ser om den. Ett suggestivt soundtrack och många bra skådespelare stärker den minst sagt orginella historien.

 No Country for Old Men ( 2007 USA )

En nattsvart berättelse om en värld där moral och etik inte längre har någon plats. En av bröderna Cohens bästa filmer. Ett kargt öde landskap speglar tomheten i de människor som befolkar filmen. Detta är en FILM och låter bilderna sköta berättandet men den dialog som finns är bearbetad intill total perfektion. Javier Bardem porträtterar i mitt tycke filmhistoriens ruskigaste skurk. En mörk men samtidigt vacker och poetisk film.

Elephant ( 2003 USA )

Med en liten budget och en rollbesättning bestående till största delen av amatörer lyckas Gus van Sant skapa en mycket bra film. Långa tagningar ( den längsta är över 5 minuter) ackompanjerade av Beethovens månskenssonat skapar en nästan meditativ känsla som man rycks upp ur vid det brutala slutet. Filmen har en dokumentär känsla vilket gör att filmen engagerar mig och jag bryr mig verkligen om personerna den skildrar.

                                                                                                                                                                        Sunshine ( 2007  Storbritannien )

Sunshine är en mycket vacker film där fotot borde gjort självaste Sven Nykvist grön av avund. En film packad med utmärkta skådespelare fantastisk filmmusik och en av mina absoluta favoritscener i filmhistorien ( s.k ”Capras Jump”) gör att Sunshine hamnar i topp av förra decenniets filmer ( trots att slutet är lite svagt, men även solen har sina fläckar 😉

 Den bästa sommaren ( 2000 Sverige )

Kjell Berqvist gör sitt livs roll som begravningsentreprenören som tar sig an två sommarbarn i 50-talets Molkom. Bergqvist är i högform och formligen spottar ur sig fantastiska oneliners genom hela filmen. Det är lätt att glömma den övriga rollbesättningen med b.la Brasse Brännström som gör ett bra jobb. En av de roligaste filmerna jag sett men som även innehåller en hel del svärta och sorg, tack varedetta avfärdar man inte filmen som en enkel dussinkomedi.

Bully ( 2001 USA )

När jag såg filmen första gången var det en emotionell käftsmäll. Bully är en upprörande och tragisk historia om vuxna som skiter i sina barn och vad vuxenvärldens frånvaro kan leda till.  Kameran är med som en oberoende observatör och gör det svårt att inte dras in i en berättelse som slutar i våldtäkt och mord. Filmens slut där Fat Boy Slims låt ”Talkin’ bout My Baby” ökar i intencitet tills dialogen dränks av musiken är mycket effektfullt.

 Requiem for a Dream ( 2000 USA )

Aronofskys vackra och experimentfyllda undergångsdrama baserat på Sellby Jr roman hör till en av de bästa filmer jag sett. Skådespelarna med Burstyn i täten är fantastiska. Filmen har en klippning som studtals påminner om en rockvideo och tillsammans med Clint Mansells oöverträffade soundrack får vi en gripande film som ger mig en riktigt god ”feel bad” känsla. De sista tio minuterna av  ”Requiem for a Dream” är det bästa jag sett på film.

12 tankar på “oo talets bästa filmer

  1. Riktigt häftig lista, bra filmer! De enda jag inte har sett är Irreversible och Bully. Älskar Donnie Darko, No Country, Requiem, Dawn och Den bästa sommaren.

    • När på tittar på listan är den kanske lite väl deppig men vad göra när filmerna är suveräna.

  2. Av de filmer på listan som jag har sett kan jag mestadels bara hålla med, de flesta alla är mycket bra. Skulle dock vilja peta in åtminstone Pan’s Labyrinth och The Prestige någonstans. Säkert en massa andra också som jag inte kommer på just nu.

    • Båda filmer du nämner skulle med lätthet komma med om det var 20 i topp. Prestige tycker jag är Nolans bästa film so far. Pans Labyrint kanske skulle varit med istället för Bully eller Sunshine den är riktigt bra.

  3. Ja, jag skulle nog bytt ut Sunshine mot Pan, så bra var den inte. Bully har jag inte sett… Skulle nog kunna tänkt mig att fimpa både No Country… och 500 Days… utan större problem.

    • När det gäller Sunshine: fotot, musiken och Cillian Murphy svårslagen kombination men visst slutet är svagt.
      No Country är ett mästerverk i mina ögon en ädelsten i filmsammanhang.
      500 days är en gåta då jag vanligtvis inte är så förtjust i genren men den berör mig på ngt konstigt sätt.
      Men som jag tidigare skrev Pan förtjänar en plats i toppen. Fantasifull och samtidigt kan man tolka filmen på många olika sätt mkt bra.

  4. Nu är det juh din lista men ärligt talat skulle inga av dom nämnda passa in på min 10 i topplista.

    Där skulle filmer som The Dark Knight, Inglourious Basterds, Lord Of The Ring, Gladiator, Amelie Från Montmartre, Slumdog Millionaire, Kill Bill, Lucky # Slevin, Kung Fu Hustle och Memento ligga.

    Men smaken är olika. 😉

    • Bortsett från Slevin så tycker jag alla filmerna du nämnde är riktigt bra men inte riktigt i topp. Tackar för alla kommentarer:)

    • Slumdog Millionaire?! Det var ju bara en uppbeat feelgoodrulle som råkade utspela sig i Indien istället för Europa eller USA… Och jag skulle nog hellre välja En långvarig förlovning än Amelie. Men, som sagt, smaken är som baken…

  5. Hmm, tycker också det är i princip omöjligt att rangordna de bästa filmerna. Själv har jag valt ut de 20 bästa filmerna mellan 2000-2009.

    Men skulle jag välja ut tio skulle det nog vara följande (i bokstavsordning):

    City of God (2002)
    Inglourious Basterds (2009)
    Irréversible (2002)
    Lost in Translation (2003)
    Memento (2000)
    Memories of Murder (2003)
    Mulholland Drive (2001)
    No Country for Old Men (2007)
    The Pianist (2002)
    Traffic (2000)

    Noterbart att de två jag är mest osäker på att ha med på listan är de jag sett minst av (City of God och The Pianist). När man ser om vissa filmer vill man ha in dem på listan så det är verkligen supersvårt.

  6. Kollade in din lista i ett och annat fall hade vi valt samma filmer. Nga av de ovanstående har jag inte sett: Pianisten och Memories of a murder. Resten är alla bra filmer, tycker jag men som alltid när man gör listor måste en och annan kanditad falla bort.

  7. Absolut, det är jättesvårt att välja ut ett visst antal filmer när man tycker många är ganska likvärdiga. Men precis som du gjorde är det alltid bra att ha lite kriterier, som vilka filmer man kan se om när som helst osv. Fortfarande svårt, men lite lättare blir det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s