Brokeback Mountain ( 2005 USA )

Ibland händer det att man missar en film som ”alla” talar om, Brokeback Mountain är en av dessa filmer. Jag hade faktiskt halvt om halvt glömt bort den men påmindes om filmen av Fiffi. Med bestämda order om att lägga den högst upp i ”måste se listan” hade jag inget annat val än att se filmen.  Vilket jag i efterhand är tacksam för.

Brokeback Mountain handlar om två cowboys ( Ledger, Gyllenhaal ) som under en sommar i den ödsliga delstaten Wyoming (USA) arbetar som fårherdar. De bägge männen inleder ett förhållande under sommaren, vi får sedan följa de två männen under flera år. De båda männen försöker att leva ”normala” Svenssonliv med fru och barn men de träffas med jämna mellanrum och återupptar sin kärlekshistoria.

 Det är inte direkt en fartfylld film som Ang Lee ( Ice Storm, Mat Dryck Man Kvinna) skapat men fart och fläkt brukar inte vara regissörens kännetecken. Hans filmer präglas ofta av ett lugn på ytan men med stormiga inre känslor. Huvudpersonerna i Brokeback Mountain lever under ständig press, dels är de arketyper i en modern värld som inte längre har plats för forna tiders cowboys men det är inte heller en så vidsynt värld att den accepterar homosexuell kärlek. Detta är den destruktiva kraften i filmen som speciellt Ledgers rollfigur Ennis del Mar brottas med. Han är en macho cowboy med fru och barn samtidigt som han i omväldens ögon, om den visste om hans dubbelliv,  är en fjolla.

Med ett bra manus och helt fantastiska skådespelare har Ang Lee lyckats skapa en vacker men samtidigt sorglig kärlekshistoria. Har ni inte sett filmen gör inte som jag och vänta i flera år med att se den.

Regi: Ang Lee

Betyg: 9/10

9 tankar på “Brokeback Mountain ( 2005 USA )

  1. Nu ska jag vara tråkig: tyckte inte alls att ”Brokeback Mountain” var så himla bra. Temat är viktigt och bra, men… nu är det ju några år sedan jag såg den, men dels tyckte jag det var en rätt förutsägbar historia blandat med effektsökeri.

    • Effeksökeri i form av den homosexuella kärleken? I USA möjligtvis, och definitivt inte för mig såg det som en tragisk kärlekshistoria. Då kändes nog Philadephia med Hanks mer som en effektsökande film.
      Jag är även lite förtjust i Ang Lee stillsamma berättande.

      • Nej, absolut inte så, men det var nåt i själva utförandet som jag minns att jag tyckte var mer provokation än handling (missförstå mig rätt, jag provoceras verkligen inte av temat tvärtom). Å andra sidan, som du skriver, kanske den i första hand är utformad med en amerikansk publik i åtanke. Äsch, jag får helt enkelt se om den nångång så jag minns vad jag menar…

  2. Vad kul att du gillade den! Jag är verkligen ingen stenhård Lee-älskare men den här är en riktig favorit. Och jag kan inte hålla med BRC om effektsökeri utan tycker att Lee helt igenom har ett fantastiskt lätt anslag som förvaltas väl av av de bägge männen, ffallt Ledger.

  3. Ja gud ja.
    Jättesorglig och jättefin och jättevacker och med världens kanske mest lugnande soundtrack. Den skivan har fått mig att somna måååånga gånger i lunchrummet 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s