The Omen 1976 vs. The Omen 2006

Ibland kommer frågan upp om vilken djävulsfilm  som är bäst. Kandidaterna brukar vara Exorcisten eller Rosemarys baby i mitt tycke slår The Omen slår båda dessa filmer. Jag ska jämföra 1976 års version med nyinspelningen 2006. Fiffi gör en jämförelse mellan två andra filmer på sin blogg.

The Omen startar i Rom där den amerikanske ambassadörens, fru förlorar sitt barn vid födseln. Ambassadören, Robert Thorn, får då ett erbjudande av en präst att ta emot ett barn vars mor dog i barnsäng. Thorn tar emot barnet och genomför bytet utan att berätta för sin fru. Allt är frid och fröjd och Thorn får tjänst i London dit hela familjen flyttar. Lagom till sonen Damiens femårs dag bryts lugnet då hans barnflicka tar livet av sig på ett spekulativt sätt. Kort därefter får ambassadören besök av en katolsk präst som inte verkar vara vid sina sinnens fulla bruk då han hävdar att Damien är självaste antikrist. Prästen avfärdas till en början men med hjälp av en reporter börjar Thorn rota i sin adoptivsons bakgrund något som han kommer få ångra.

Det här en skräckis som har det mesta. Jerry Goldsmiths suveräna filmmusik måste jag verkligen lyfta fram, redan i öppningsscenerna hamnar jag i perfekt rysarstämning (dvs jag får ståpäls) och tillsammans med Carpenters Halloweenscore torde detta vara bland de bättre soundtracken i genren. Filmen har ett stabilt manus som sakta men säkert berättar en rysig historia där tempot höjs ju längre filmen går. Man har lyckats få till en bra ensamble med b.la Gregory Peck som Robert Thorn och David Warner i rollen som olycksdrabbad fotograf/reporter.Billie Whitelaw är en obehaglig bekantskap som Daimens nya nanny Mrs Baylock. Lee Remick kommer lite i skymundan i rollen som ambassadörs fru hon ser mest förskrämd och bekymmersam ut, man hade nog kunat få ut mer av den karaktären. Musiken och manuset gör detta till en film som saka men säkert biter sig fast. En fördel med filmen är att de övernaturligheter som händer är inte speciellt spekulativa och man skulle likt Scully i The X-files kunna bortförklara det mesta på ett vetenskapligt sätt detta gör att jag som tittare känner en osäkerhet under filmens gång vilket naturligtvis stärker obehagskänslorna.

Regi: Richard Donner

Betyg: 9/10

Om man som filmbolagschef sitter på rättigheter på en film om antikrist är det nog svårt att motstå datumet 060606 och mycket riktigt kom det en nyinspelning på The Omen detta år. The Omen i 2006 års version är inte så pjåkig om man jämför med orginalet, en del saker är faktiskt bättre men det mesta är sämre i jämförelse.

Historien är nästan exakt densamma så den behöver jag inte gå närmare inpå. Det man ändrat är att all möjlighet till tvekan att det är antikrist man har att göra med är som bortblåst. Redan i första scenen förklaras hela upplägget för oss tittare och vi vet alla vad det är för gökunge som hamnar hos paret Thorn. Daimen är även mer aktiv i den den här filmen. 1976 års Damien var avsevärt mer passiv och därmed omänskligare. Då man inte riktigt kunnat förlita sig på orginalberättelsen styrka att skrämmas har man även stoppat in ett antal jumpscares i filmen vilket jag finner onödigt då de har en tendens att kännas onödiga och bryter stämningen. En del sminkning speciellt den brännskadade prästen i slutet av filmen är inte mycket att hurra för, han ser ut som en ful version av Voldemort och framkallar bara skratt då han är för överdriven. Skådisarna är av blandad kompott om man jämför med 1976 års film. Liev Schreiber och David Thewlis står sig slätt mot Peck och Warner men  Pete Postlethwaite och Julia Stiles är avsevärt bättre än sina föregångare. Speciellt Stiles version av ambassadörens hustru har fått lite mer att bita i som karaktär. Att Mia Farrow dyker upp i rollen som Damiens nya nanny Mrs Bylock är en trevlig bonus.

Det som är bättre än orginalet är två saker: Regissören John Moore har stoppat in färgen rött i filmen som signalerar när det är fara och färde.Tex röda ballonger på Daimons femårskalas då barnflicka dör, ett roligt och intressant grepp. Ett dödsfall i filmen hade man ändrat från orginalet, från spekulativt och våldsamt till stillsamt och i mitt tycke vidrigt och psykologiskt störande. Ett av de värre dödsfall jag sett på film. Synd bara att regissören inte höll sig till detta spår och var stillsamt kreativ då hade nyinspelningen varit riktigt bra nu blir den godkänd. Om jag inte sett orginalet hade jag troligtvis gillat filmen bättre.

Regi: John Moore

Betyg: 6/10

Annonser

14 thoughts on “The Omen 1976 vs. The Omen 2006

  1. Ping: Skräckfilmsvecka: Terror på Elm Street då och nu

  2. Och nu blev jag såklart supersugen på att se remaken, en film jag faktiskt medvetet låtit bli, men jag ska ge den en chans 🙂

  3. Jag gillar originalet väldigt mycket, även om det var ett tag sen jag såg den, men remaken har jag aldrig tagit mig tid till. Detta trots att jag har den på dvd. Kanske får bli Halloweenhelgens uppgift.

  4. Intressant och kul att jämföra. Jjag gjorde det för länge sen, dock inte på min blogg, med original Hannibal-filmen Manhunter och nya versionen Red Dragon. Kanske får göra något liknande framöver.

    Jag väljer att inte läsa om original-Omen då jag inte sett den på väldigt länge och vill se om. Men kul att remaken håller bra klass, med tanke på hur mycket skräp-remakes som görs.

    • jag detta fall håller jag på Red Dragon alla dagar. Jag har aldrig förstått Manhunters storhet, en otroligt trist film. Orginal Omen är alltid värd en omtitt.

  5. Originalet minns jag som en stabil proffsprodukt med snygg dramaturgi.
    Dock ingen dragning mot att se om den på äldre dar…eller ta del av en remake.

    Exorcisten däremot!
    Den går hem alla dagar i veckan. 🙂

    Märkligt egentligen.

    • Exorcisten är ok min i mitt fall så blir den lite fjamtig med alla huvudvridningar och spyor, det går helt enkelt överstyr, däremot är första halvan av filmen bra.

  6. Jag är nyfiken på remaken, men skulle först och främst behöva se om originalet. Kul att du nämner Goldsmiths musik för jag gillade soundtracket så pass mycket att jag inhandlade skivan. Filmen tror jag att jag tyckte var godkänd men inte mer. Men jag har nog inte sett den sen mitten av 90-talet…

    Men du… Sculder? Scully och Mulder i en och samma person, eller…? ;D

  7. Jag tror vi på annat håll tidigare också enats om att Damien slår både fader Merrin och Rosemary på fingrarna 🙂 Jaha, så remaken var inte helt igenom usel i alla fall, jag har annars haft samma taktik som Fiffi. Kanske dags att ändra på det då?

    Undrar samma sak som BRC — det lät oerhört avancerat i alla fall…

  8. Ping: THE OMEN

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s