Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet (2011 USA)

Egentligen skulle jag kunna fatta mig kort: Det var inte så pjåkigt det kunde absolut ha varit värre ,mycket värre. Tro nu inte att jag inte har några invändningar mot filmen för det har jag men då jag väntat mig en skräckupplevelse av sällan skådat slag blir min bedömning av filmen försiktigt positiv.

Att herrarna Jackson & Spielberg har slagit sina påsar ihop och gjort film av Tintin lär inte gått någon förbi vid det här laget. Filmen är i 3D och inspelningstekniken är motion-caputure. Det sistnämnda gjorde mig verkligen bekymrad då tidigare resultat med motion-capture inte varit speciellt lyckade. Folk har en tendens att se missbildade ut när man använder sig av denna teknik. Utvecklingen har dock gått framåt och filmen är mycket vacker om än lite plastig. 3D formatet kan kvitta, till dags datum är det bara Avatar som verkligen gav en extra upplevelse m.h.a 3D.

Tintinfilmen baserar sig på de två albumen: Krabban med guldklorna (där Haddock introducerades) samt Enhörningens hemlighet. Sammanblandningen av de två albumen fungerar bra för mig, troligtvis hade det blivit värre om man följt berättelsen bokstavstroget, nu har man anpassat storyn mer till det filmiska mediet. Jag går inte in mer på handlingen mer än att Tintin av en slump kommer över en del av en skattkarta och försöker hitta resten med hjälp av sin nyfunne vän den alkoholiserade Haddock.

Om jag vill kan jag hitta många småfel och saker som är lite irriterande men jag accepterar Jacksons & Spielbergs version av Tintin i stora drag men ett par saker störde mig under filmens gång. En sak som var mycket märkbar under den första halvan var att Tintin hela tiden talade till publiken. Pedagogiskt och sakligt redogör han för allt han gör in i minsta detalj. Det blir både jobbigt och tjatigt samtidigt som det sänker tempot rejält. Den andra stora fadäsen i filmen är när Tintin gett upp och Haddock ger någon form av pep-talk för att gjuta nya krafter i vår hjälte. Det passade inte in i Tintins värld alls (liknande samtal och känsloyttringar förekommer visserligen i Tintin i Tibet men de får nog ses som undantag i Tintins universum) men filmens regissör Spielberg och producent Jackson måste känt sig tillfreds då de älskar att stoppa in scener av det här slaget i sina filmer. Men som sagt det kunde varit värre, mycket värre.

Regi: Steven Spielberg

Betyg: 5/10

14 tankar på “Tintins äventyr: Enhörningens hemlighet (2011 USA)

  1. Det där inspirationstalet var verkligen fruktansvärt. Så fel. Så fullständigt fel.
    Jag tänkte inte så mycket som du på det där berättandet, men när du säger det så var det nog lite övertydligt. Däremot köpte jag inte sammanblandningen mellan album lika enkelt som du gjorde. Jag tyckte helt enkelt inte det sjöinriktade äventyret hängde ihop med en massa ökenfarande. I öknen sysslar man med knark och olja eller möjilgtvis vapen. På havet handlar det om skatter. Tycker jag. Det kändes långsökt och rörigt.
    Jag hade ju förväntat mig mer än du eftersom jag normalt verkligen uppskattar de här båda herrarnas filmer. Men tja. jag antar det kunde varit värre. För mig var det ändå en besvikelse. Inte minst att det var så förbaskat tråkigt. I likhet med Fiffi var jag bra nära att somna. På riktigt.

  2. Öken = olja, knark o vapen 🙂 Intressant iaktagelse som stämmer med en del undantag t.ex mumier fast då är iofs verklingslösa vapen involverade. Det stämmer lite som du säger att det blev lite tråkigt trots att det var fart o fläkt större delen av filmen. En förklaring till det kan vara att filmen kändes lite själlös. Svårt att bli engagerad då

  3. Verkar som om filmen fått rätt ljummen kritik överallt. Jag minns att jag läste albumen när jag var liten men jag kommer inte ihåg särskilt mycket av historierna. Får hoppas att Spielberg och Jackson tar åt sig av kritiken och gör tvåan (och trean?) bättre. Jag har ännu inte sett filmen men ska hugga den snart.

    ps. Spielberg stavar sitt förnamn ”Steven”, inte ”Stephen”

    Cheers

  4. Reagerade faktiskt inte på Tintins överförklarande, men when you mention it – ja, kanske. Annars håller jag med om 3D, kändes tämligen meningslöst (även denna gång).

    • Kan bara komma på en film och det är just Avatar där 3D tilför filmen något. Vi lär nog få vänta till The Hobbit för att få uppskatta 3D till fullo igen. Jackson har utvecklat någon ny kamerateknik som framhäver bilderna bättre vad jag förstått.

  5. Tänkte väldigt mycket på att han förklarade sitt tänkande för tittaren. Kände dock att jag fick acceptera det då filmen verkar rikta sig mer till den yngre generationen och då passade det väldigt bra in, även om jag inte vart helt nöjd. Filmen har dock gett mig en liten boost till att dyka ner i de gamla Tintin-böckerna igen för att återuppleva hans äventyr. Go TanTan!

    • Roligt att du hittade hit Filmbobby 🙂 Kanhända att filmen kanske vände sig till lite yngre tittare men det var lite väl överdrivet förklarande så komplicerad var inte handlingen. Tintin kan man alltid läsa fantastiska album 🙂

  6. Jag både läste albumen och lyssnade på skivorna när jag var liten så lite sugen är jag på att se filmen. Fast det blir nog ändå en matinésöndag hemma i soffan istället, den känns perfekt för det nämligen.

    Håller med om Avatar och 3D. För mig var faktiskt en häftig upplevelse. Kanske inte just att det häftiga 3D-effekter med saker som poppade ut ur bioduken utan snarare att jag verkligen sögs in i Pandoras värld. Fast en grej som blev effektfull var att jag satt och viftade bort eldflugor inne i salongen; de flög ju runt precis framför ansiktet. 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s