Carnage (2011 Frankrike m.fl)

Polanskis senaste film startar med ett slagsmål mellan två pojkar. Barnens föräldrar träffas för att diskutera igenom händelsen som civiliserade människor och det går bra till en början men samtalet börjar urarta och utvecklas till en verbal konflikt där alla inblandade ligger i luven på varandra.

Filmen har fått ett ganska positivt mottagande ute i bloggvärlden b.la har Pladd, Movies noir,och Fiffi skrivit om Carnage. Då filmen är baserad på en teaterpjäs finns det en viss risk med att den blir stel och överdrivet konstruerad men Polanski har lyckats väl med transfereringen från scen till film. En anledning kan vara att pjäsens författare har varit med i den bearbetningen. Att Polanski lyckats med att få fyra mycket bra skådisar i rollerna gör inte saken sämre.

En del kritik av filmen rör händelseförloppet att det ena paret hela tiden är på väg att lämna lägenheten men dras gång på gång tillbaka in argumentationen och bostaden av olika skäl . Jag stör mig inte så mycket på detta trick som används titt som tätt. Det ger en illusion om att trots berättelsen fysiskt står still gör löftet om vidare förflyttning att det på något bakvänt sätt rör på sig. T.ex utspelas filmen Suburbia i en gränd där man är på väg bort men hela tiden händer det något som gör att karaktärerna stannar kvar speltiden ut. Nu visste jag om att hela filmen skulle utspela sig på en och samma plats och var därmed mentalt förberedd. Jag har förståelse om man vill ha en viss omväxling i scenografin.

Jag har två små invändningar. Polanski är lite yxig när han låter den verbala konfliken segla upp. Judy Fosters karaktär är helt enkelt för konfliktsökande och man ser redan vart det bär hän innan grälet tar fart. Jag hade önskat en mer indirekt väg in i argumentationen.

Filmens andra halva när alla grälar med varandra känns det som att Polanski tappar greppet över berättelsen. Jag får intrycket av att jag följer fyra tennismatcher samtidigt som man leker hela havet stormar. Underhållande, oh ja, men jag saknar finessen, de pinsamma situationerna samt de verbala nålsticken som präglar Carnages första halva.

Mitt slutomdöme blir en underhållande och otroligt välspelad tragisk komedi som dock tappar greppet och mitt intresse mot slutet men den är definitivt sevärd för det är väl de flesta filmer där Waltz och Winslet är med i rollistan? En liten iaktagelse: Ingen kan väl äta mat med en sådan njutning som Christoph Waltz. Oavsett om han äter strudel eller smulpaj ser han ut att njuta till fullo.

Regi: Roman Polanski

Betyg: 7/10

3 tankar på “Carnage (2011 Frankrike m.fl)

  1. Haha, bra iaktagelse med Waltz ätande. Han är ju precis likadan i Inglourious. Det har jag inte reflekterat över tidigare.

    Annars verkar vi vara rätt överens. Jag gillade inte ”tricket” och det var bara för att det var så overkligt. Men å andra sidan, väljer man att inte fokusera på det så mycket är det nog ingen fara. Det är inte en så stor del av handlingen, trots allt.

    Slutligen blev jag väldigt sugen på att Suburbia nu, har inte sett den, men velat i många år. Tack för den påminnelsen!

  2. Håller med Pladd om Waltz ätande, det har liksom blivit lite hans grej. Och jag håller också med om din iakttagelse att det känns som ett gäng samtidiga tennismatcher, välgjort och välspelat men inte 100% helgjutet.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s