Veckans låt

Ibland händer det att jag lämnar soffan och ger mig ut i den verkliga världen. I fredags var jag så illa tvungen då min fru i all vänlighet köpt biljett till Putte i parken. Veckans låt blir istället en kort rapport om denna tillställning.

Det var en mycket trevlig festival trots att det regnade lite, med det blev inget traditionellt lerbad, det är jag för gammal för. Artisterna som jag såg var: Räfven, Linnea Olsson Kapten Röd, Melissa Horn, Familjen och Kent.

Räfven var ett mycket trevligt och underhållande liveband men på skiva skulle jag nog bli galen att lyssna på den östeuropeiska folkmusiken i poptappning.

Linnea Olsson var en trevlig bekantskap. Ensam på scen med en cello fick man sig lite halvdeppig men vacker musik. Hon gjorde även en lyckad cover på Kraftwerks Sex object.

Melissa Horn var inte dålig men ganska ointressant och jag undrar varför hon envisas att sjunga med vibrato på rösten, får mig att tänka på fåret Shaun. Kapten Röd var fart och fläkt och perfekt festivalmusik. Johathan Johansson hade jag aldrig hört talats om men det var intressant musik som påminde lite lätt om New Order om jag nu ska dra några paralleller.

Familjen var stentung synth och givetvis mycket bra, en riktig höjdare och glad överraskning.

Kent ordar jag inte så mycket om. De var bra som vanligt med en fantastisk ljusshow men konserten 2010 i Arvika var den bästa med bandet jag sett hitintills. På det hela var det en suverän afton men det var skönt att få återvända till soffan.

5 tankar på “Veckans låt

  1. Inledde Kent med den arrangerade ”replokalen” mitt på scenen, som senare rivs bort så att de tar upp hela scenen? De gjorde så på Peace & Love för två veckor sedan iaf och det var bland det fränaste jag sett i scenshow! 🙂

    Melissa Horn spelade också på P&L och för mig var hon hela festivalens bästa spelning – dock med hård konkurrens.

    Övriga band som övertygade där (bara för att ordbajsa lite) var; Wolfmother, The Soundtrack Of Our Lives, Eldkvarn, Caligola, Kent, Anna Ternheim, Mumford & Sons och Rebecca & Fiona. Med reservation för någon jag i tillfället glömt. 🙂

    • Wolfmother var för övrigt det enda bandet jag verkligen hade toklängtat efter det här året och innan de skulle börja blev jag och min kusin tvungna att leda med vår vän genom camping och hela festivalområdet samtidigt som han var väldigt full, vilket drog ut något otroligt på tiden då han dels behövde snacka med alla efter vägen samt oss och berätta att den ena var schysstare än den andra fram och tillbaka, dels skriva sms och ringa till någon tjej på telefonen varannan minut och dels behövde pissa tre gånger för att slutligen möta sin morsa mitt i folkvimlet. Intressant men stressigt.

      Vi kom dock fram till Wolfmother med honom precis innan de började med hyfsat läge – och tack vare att vi slungades in i en vild ”moshpit” var vi någon låt in i spelningen längst fram, lutandes mot stängslet! 😀

      Den fulla vännen tröttnade dock i samband med det och mötte upp tjejen han hade försökt nå hela resan, hehe…

    • Japp de öppnade med replokals numret. Fräckt! Fina band du räknar upp. Eldkvarn hade varit roligt att se. Spelade de Alice? Min favorit med bandet. Trevligt att din vän hittade sin flicka till slut.Alkohol o konsert bör kombineras försiktigt man vill inte missa ngt pga fylla säger bror duktig 😉

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s