Backyard (2009 Mexico)

Staden Juarez i Mexico ligger på gränsen till USA och har det tveksamma nöjet att vara känd som en av världens våldsammaste städer. Utöver knarkkriget som skördar många offer så har ca 5000 kvinnor mördats eller försvunnit i området under de senaste 20 åren. Numera hör det till vardagsmat att man hittar kvinnolik i öknen eller en och annan massgrav. Filmen Backyard baseras på händelser i Juarez. En kvinnlig kommisarie,Blanca Bravo, har skickats till staden för lösa de många morden. Guvernören i delstaten vill ha en lösning på problemen men kanske inte så mycket av omtanke för mördade kvinnorna utan av oro då att investerare börjar dra öronen åt sig pga stadens dåliga rykte. När Bravo arresterar en notorisk kvinnomisshandlare och våldtäksman går guvenören ut med att man gripit den skyldige. Tyvärr stoppar inte morden i och med gripandet och kommisarie Bravo inser att sanningen är mer fruktansvärd  än vad hon kunnat ana.

Backyard är en film som jag hyser motstridiga känslor inför. Det är en lågbudgetproduktion och det märks. Skådisarna är sisådär, dialogen torftig och filmen har inget flyt i berättandet. Produktionsmässigt är Backyard kort och gott ganska usel. Däremot har filmen något viktigt att berätta och det var ett bra tag sedan jag såg en film som gjorde mig så upprörd. Jag har känt till Juarez och dess rykte men man läser om det i tidningarna och på nätet, ojar man sig lite över händelserna och går sedan vidare i livet. Men när jag såg den halvdana dramatiseringen om situationen i Juarez hände det något. Jag insåg vidden av problematiken, hopplösheten och desperationen hos kvinnorna som lever i detta helveteshål. Jag blev kanske inte rörd men däremot skakad. Filmen är inte speciellt grafisk eller våldsam men en scen mot slutet har etsat sig fast i min hjärna så jag lägger in ett varningens ord för eventuella tittare: Det är ingen fredagsmysfilm. Trots sina brister så rekommenderar jag Backyard men inte för dess filmiska värde utan snarare som dess funktion som en tankeställare och ögonöppnare. Jag får nu ta och tröstläsa lite Punisher där han rensar upp bland hallickar och traffickingorganisationer i både Mexico och NYC för i diktens värld kan verkligheten trots allt te sig lite ljusare.

Regi: Carlos Carrera

Betyg:5/10

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s