Tema Sandman: The Dolls house

dolls_houseDet har gått en tid sedan vi lämnade Dream i förra avsnittet. Han har återuppbyggt sitt rike men vid en inventering av drömrikets invånare som görs av Dreams administratör Lucien finner han att fyra drömväsen passat på att rymma under Dreams fångenskap. Dream börjar leta efter de förrymda drömmarna och kommer därmed i kontakt med berättelsens huvudperson, Rose Walker. Hon letar efter sin försvunna bror men drar Dreams uppmärksamhet till sig då hon ovetandes bär på en förmåga som kan förinta hela mänskligheten.

I The Dolls house har Gaiman hittat sin berättarstil och historien känns mer sammanhållen än Preludes & nocturnes. Däremot är det en mer krävande berättelse att läsa. Historien skiftar hela tiden fokus, från Dream till Rose Walker via andra karaktärer, den hoppar i tid och rum och man klämmer in två längre historier som inte har så mycket att gör med huvudberättelsen göra. Trots den något komplicerade storyn är Gaiman en ganska lätt författare att läsa och håller oss läsare i handen under resans gång. The Dolls house blir aldrig svårförståelig men man måste vara koncentrerad under läsningen.

Desire001

Desire växlar mellan att vara man eller kvinna beroende på betraktaren.

Dream är inte huvudpersonen i berättelsen utan det är Rose Walker i sitt sökande efter sin bror som är berättelsens motor. Under historiens gång får vi träffa på en och annan karaktär som dykt upp tidigare i serien t.ex de tre häxorna (som dyker upp i en städskrubb) och en hel del nya karaktärer som kommer att ha stor betydelse längre fram i serien. Den havande Lyta Hall som bokstavligen lever i en drömvärld med sin döde man, Hob Gadling en man som vägrar att dö samt Dreams yngre syskon Desire och Despair två ganska otrevliga men underhållande karaktärer. Det är Desire som ligger bakom många av de problem som Dream stöter på i den här berättelsen då han/hon älskar att jävlas med Dream då Desire anser med all rätt att han är en trist figur som behöver skakas om lite då och då. Den trevligaste bekantskapen är Dreams korp Mattew som fungerar lite som läsarnas ledsagare i drömvärlden då han är ganska frågvis.

934213-photo1

Despair.

Historien flyter på bra och har inga direkt svaga punkter jag dock lite svårt för tecknaren Dringenberg som av och till ger ett hafsigt intryck beroende på vem som tuschar hans teckningar. Artistiskt ger albumets delar ett splittrat och ojämnt intryck. Det hade varit en stor fördel om man haft samma tecknare och tuschare genom hela albumet. Positivt är att Gaiman av och till kan pausa i sin berättelse och ge historier i historien s.a.s. Bla får vi på ett konvent för seriemördare som Rose Walker oturligt hamnar på i jakten på sin bror ta del av en barnförbjuden version av Sagan om Rödluvan. Gaiman kan även pausa huvudberättelsen helt och bryta av med ett avsnitt som handlar om något helt annat. Mitt i The Dolls house får vi stifta bekantskap med tidigare nämnde Hob Galding som bestämmer sig för att strunta i att dö. Berättelsen startar 1389. Hob och Sandman träffas sedan en gång vart hundrade år för att tala om livet. Hob är nog det närmaste en vän Dream kommer. Vi får även oss till livs en afrikansk saga som är 10 000 år gammal och visar att Dream kan vara en riktigt osympatisk typ.

lyta

Lyta Hall kommer ha stor betydelse längre fram i serien. Dream hävdar att hennes kommande barn tillhör honom då det avlats i en dröm.

Efter att ha läst A Dolls house förstår man att Dream är en relativt okänslig person som tar sina avsvarsområden och plikter på stort allvar, regler ska följas till punkt och pricka. Han har lite medkänsla och verkar inte bry sig speciellt mycket om människor om de kommer i konflikt med hans regler. Empati är inte en av hans starkare sidor och han är raka motsatsen till Desire som lever för stunden och älskar att leka med människorna och deras känslor. Titeln The Dolls house syftar på Rose Walkers insikt om verkligheten då hon i slutet av historien inser att det finns gudar och väsen i vår närhet som styr våra liv likt dockor i dockhus. Dream har däremot en annan syn på saken och det är upp till oss läsare att välja vem som har rätt.

Nästa vecka blir det bla urpremiären på Shakespeares En midsommarnattsdröm, en deprimerad superhjältinna och en himla massa katter.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s