The Sandman: The Kindly ones

sandman9”Gods fear us. Demons fear us. We have hounded kings and angels. We have taken vengeance on worlds and universes. We are the Kindly Ones.”

Dags för finalen. Lyta Halls son Daniel har blivit kidnappad. Lyta får ett sammanbrott  och ger sig ut på en färd för att söka hämnd på Dream som hon tror ligger bakom Daniels försvinnande. Efter en lång vandring når Lyta till slut sitt mål, de tre furierna som vi stött på i olika inkarnationer under seriens gång. Hon ber att de ska hämnas på Dream en uppgift de gladligen tar sig an då det ligger i deras natur att utkräva hämnd. När Daniels kidnappning blir känd av Dream (som inte har ett dyft med saken att göra) skickar han ut sin korp Mattew tillsammans med mardrömmen The Corinthintian för hitta Daniel innan furierna anfaller hans rike.

Neil Gaiman har erkänt att när han började på The Kindly ones så visste han inte hur berättelsen skulle sluta och det märks. Historien slingar sig än hit och än dit. Fokus ändras ständigt och av och till är man som läsare lite osäker på vad som är viktigt eller inte i berättelsen. En rolig detalj är att varje avsnitt startar med att någon form av tråd visas första rutan. Det kan var ett garnnystan, en telefonsladd eller en kabel. Det är naturligtvis berättelsens tråd. Varje avsnitt startar också med att Gaiman tilltalar sina läsare men det har bakats in i seriens dialog. Först när författaren visste hur berättelsen skulle sluta så klippte han bokstavligen av (berättar)tråden i bild med orden ”now it´s done”. Fiffigt.

1647668344_e3257717b6

När jag först läste The Kindly ones som månatlig tidning var jag inte överdrivet förtjust.Jag hade svårt för den något röriga plotten  som i mina ögon saknade fokus. Det är avsevärt mer som händer än kidnappningen av Daniel. B.la har vi Rose Walker som reser tillbaka till England och besöker källaren där Dream var fången i Preludes & Nocturnes, vi har Delerium som söker efter sin hund som hon tappat bort, Lucifer dyker upp som nattklubbsägare etc. etc.. Dream beter sig frusterande för oss läsare då han en stor del av berättelsen är helt overksam och passivt ser på när hans rike raseras.

tumblr_lj6h8ansBD1qa3yujo1_500

Tecknaren Marc Hempels stil föll mig inte heller i smaken då den var allt för stiliserad. När jag nu läser om serien i ett svep växer historien och det som jag tidigare fann rörigt och fragmentariskt växer till en större helhet. Även Hempels teckningar visar sig vara avsevärt bättre vid en andra titt och han är min favorittecknare av The Sandman näst efter Jill Thompson. Hempels styrka ligger i att han på något märkligt vis lyckas förmedla ansiktsuttryck trots sin något sparsamma still. Bilderna är suggestiva och riktigt snygga. Berättelsen är ödesdiger och är en av Gaimans bättre historier när han sakta (serien är den längsta i sviten ca 300 sidor) leder Dream mot sin undergång.

Sandmanpennies

Om jag fått som jag önskat hade The Sandman slutat med The Kindly ones. Seriens sista sida är briljant och hade varit ett fantastiskt avslut på serien. Tyvärr följer det ett avsnitt till som kommer nästa vecka.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s