The Wolf of Wall street (USA 2013)

wolf-of-wall-street-poster2-610x903Det finns en och annan likhet mellan den tidigare näringsministern Björn Rosengren och Jordan Belfort, huvudpersonen i dagens film. Båda var förtjusta i lättklädda damer samt att lura på aktier till okunnigt folk. Då Belfort är amerikan blir naturligtvis hans excesser så mycket större än vår ministers. The Wolf of Wall street är som alla andra filmer nuförtiden  baserad på verkliga personer och händelser. I slutet av 80-talet började den unge börshandlaren Belfort tjäna ofantliga summor på att prångla värdelösa aktier till människor. I takt med framgången försvinner den moral som Belfort har och snart har han och hans medarbetare helt tappat konceptet och kontrollen över sina liv.

Det var mycket länge sedan Martin Scorsese gjorde en bra spelfilm. Jag får gå tillbaka till 1995 och filmen Casino. The Wolf of wall street påminner mycket om Scorseses tidigare filmer den redan nämnda Casino samt Goodfellas. Filmerna är långa, håller ett högt tempo, har en voice over som guidar tittaren genom berättelsen, har en människa som saknar moral i huvudrollen och alla är s.k ”rise & fall” berättelser. Filmen är mycket bra, jag gillar tempot den är mycket rolig då situationerna är så absurda att jag tvekar om de verkligen har hänt men bortsett från apan på kontoret och att man utövade kast med dvärg ska tydligen allt ha skett. DiCaprio (en skådis som jag vanligtvis är ganska nollställd inför) är otroligt bra i rollen som Belfort och, än en likhet med tidigare nämnda filmer, Jonah Hill är mycket bra i rollen som hans obalanserade kollega Donnie Azoff. I Goddfellas och Casino spelades denna karaktärstyp av Joe Pesci. Filmen blir aldrig trots sin längd på tre timmar tråkig men den hade nog mått bra av att vara en kvart-tjugo minuter kortare för om jag använt mig av klocka hade jag nog kollat på den några gånger under filmens sista timme.

Viss kritik har getts filmen. Dels för synen på kvinnorna samt att Scorsese inte ger någon moralisk pekpinne dvs han fördömer inte Belforts beteende.  Det är ingen nyhet människor förnedras dagligen av andra människor, det är bara att slå på tv:n. Belfort har möjligheten att göra detta och tar chansen. Filmen tar inte ställning för sin kvinnosyn utan visar en grupp män som har och tar möjligheten att dra fördel av sina pengar i kombination med en taskig människosyn. Man får heller inte glömma att The Wolf on Wall street  även visar människor som för rätt summa pengar villigt låter sig förnedras, en nog så intressant fråga som inte diskuteras.  Att Scorsese inte likt som så många av sina kollegor drar fram moraliska pekpinnar är skönt. Bra med en regissör som låter publiken tänka själv. Säkerligen kommer en och annan fram till att Belfort och hans anhang är sköna snubbar som man vill efterlikna men det är ingen nyhet. Gordon Gekko och Tony Montana är andra skrupelfria karaktärer som hyllats och hämtar man exempel ur verkligheten är de desto fler. Frågan är egentligen om Belfort är unik. Han gör det som kapitalismen och marknaden möjliggör nämligen att dra nytta av och utnyttja sina medmänniskor att han sedan inte håller sig till spelreglerna är en annan sak för vem gör det i finansvärlden? Jag ställer mig lite frågande inför denna kritik. The Wolf on Wall street visar verkligheten vill man att Scorsese ska försköna denna? Och som sagt jag tackar regissören att han låter mig tänka själv.

Jag erkänner att jag skrattade mycket under filmens gång för det är många scener som är roliga i sin absurditet. Ska jag skämmas för detta? Jag vet inte för egentligen är The Wolf on wall street en djupt tragisk historia men jag väljer att skratta åt eländet som skildras istället för att gråta. Det är lättare.

Regi: Martin Scorsese

Betyg: 9/10

Filmspanarna såg den här filmen förra helgen vad de tyckte?

Fripp

Fredrik on Film

Har du inte sett den

The Velvet Café

Fiffi

21 thoughts on “The Wolf of Wall street (USA 2013)

  1. Wow, kul att den gick hem även hos dig!🙂

    En tanke som slagit mig såhär i efterbearbetningen av filmen, dom där kvinnorna på kontoret, undrar om dom bjöds lika frikostigt på manliga horor som männen på kvinnliga?

  2. Men är det verkligen lättare att skratta? Mindre moraliska dilemman om man gråter, fast kanske inte lika roligt?😉 Ber att få återkomma vidare på bloggen imorgon dag.

  3. Bra text och jag håller med dig helt och hållet. Jag var också mycket glad över att han lämnade åt oss åskådare att tänka själv. Denna film har fått kritik för att den inte tar ställning, precis som Kathryn Bigelow fick för sin film Zero Dark Thirty, men då gällde det att hon och hennes film inte tog ställning mot tortyren. Även där var jag glad över att filmmakarna lät oss tänka själva istället för att köra ner den godkända åsikten i halsen på oss.

    • Tack Henke!
      Just ZDT har jag inte sett men då man är van vid att budskap ofta pressas på oss åskådare från duken är det skönt med någon som bara berättar rakt av.

  4. Intressant det här med att ta ställning eller inte. När man ser filmen så är det ju faktiskt upp till en själv att ta avstånd från det man får se. Samtidigt finns det säkert vissa som tycker det är hur coolt som helst. Men det är ju lite samma som med cool våldsfilm. Det är ju egentligen inte nåt coolt alls med våld men… Samma diskussion förs kring gansterrap. Är det glorifierande eller skildrar det bara en verklighet.

    Psst, jag har också skrivit om filmen: http://jojjenito.wordpress.com/2014/01/15/the-wolf-of-wall-street/

    • @Jojjenito:
      Hihihi. Så om man ser Wolf of wall street vill man käka konstigt knark och ligga med horor, ser man våldsamma filmer vill man slå ner folk på stan, mörda, ja kanske till och med stycka nån och lyssnar man på gangerrap vill man….börja rappa?😉

      • @fiffi: Eh? Nja, inte rappa kanske😉, men leva på samma sätt som de personer som skildras i gangstarap, dvs röka på, sätta på horor, och sova med sin Glock 17 under huvudkudden.

        Det är ju samma sak att klaga på gangstarap som att klaga på The Wolf of Wall Street, om man alltså klagar på att det glorifierar en motbjudande livsstil. Och jag tycker det är helt ok att klaga på det om man känner så.

    • Fiffi & Jojjenito: Jag tror att folk kan bli ”inspirerade” av vad som förmedlas av media men man blir inte gangster eller ond finansman bara för att man ser en film. Om en bild däremot pumpas ut i media konstant kan det säkerligen påverka folks attityder.
      Om nu någon tycker det är coolt att köra helikopter full vara konstant otrogen, knarka och utnyttja människor säger nog det mer om åskådaren än filmen.

  5. Kul att du gillade den så mycket – eftersom jag också gillade den om inte mer. Var ganska skeptisk innan, men Scorsese kan ju den här typen av film bättre än alla andra. Frågan är om man inte kan säga att han har skapat den. Underbar avslutning på praktarseltrilogin, som vi väl kan kalla sällskapet Maffiabröder, Casino och Wolf?

    • Praktarseltrilogin!🙂

      Jag älskar ju The Wolf och jag har Goodfellas och Casino kvar att se. Blir något att bita i i Decennier om inte annat…

      • Där har du verkligen att bita i. Skulle dock säga att den har lägst arselkoefficient av de tre, därmed inte sagt att det inte förekommer. Men De Niro i rosa kavaj, rosa skjorta och rosa slips, det är one for the ages det.

    • Favoriten av de tre filmerna är Goodfellas med TWoWs tryggt placerat i mitten och Casino sist. Men då jag gav Casino 9/10 i betyg begriper man att det är en hårfin skillnad mellan filmerna. Casino har också en tendens att växa var gång jag ser den.

      • Jag blir onekligen mycket sugen. Jag hoppas bara inte att det blir som med Raging Bull som också hyllas lite här och där men som jag inte alls gillade.

        Det var något med satiren, lekfullheten och humorn i The wolf som jag inte för mitt liv trodde att Scorsese kunde få ur sig, och som jag inte tror finns i Godfellas eller Casino. Men vem vet jag kanske faller för dem.

      • Casino och Goodfellas är väldigt lika TWoWs i utförande och till viss mån i handling (rise & fall) så förhoppningsvis kommer du gilla filmerna.

      • @Henke: Jag läste slarvigt, uppfattade det som att du hade sett Goodfellas men inte Casino. Har du inte sett GoodFellas har du minst sagt en underhållande stund framför dig. Som Filmitch skriver så är båda väldigt lika The Wolf, speciellt GoodFellas i tempo och humor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s