Hujeda mig vilken ryslig start på en skräckfilm. Lockelsen att tjäna 500$ gör att en tjej besöker ett medium som håller till i en husvagn in the middle of nowhere. Väl på plats testar mediet om hon är ”mottaglig” vilket hon visar sig vara. Mediet ger henne då ett förslag som hon dumt nog accepterar. Miljön och den tryckta olycksbådande stämningen i husvagnen gav mig kalla kårar. Historien tar sedan en lite oväntad vändning då historien byter fokus till helt andra personer. Ett grepp som iofs känns både fräscht samt gör att jag blir lite osäker på hur det ska sluta då filmen inte riktigt följer de ramar jag är van vid. Nackdelen är att det blir lite svårt att engagera sig huvudpersonerna iom perspektivbytena. Det är fyra olika människor som kliver in i huvudrollen och filmen känns lite som 400 meter stafett när någon annan tar över storyn försvinner den andre ur bild.
Bortser man från det lite annorlunda berättargreppet är det en standardskräckis med helt ok skådisar. At the devil’s door lyckas dock av och till med att behålla den där tryckta stämningen som filmen startade med något som gör att filmen troligen verkar vara lite bättre än vad den egentligen är. Slutet är som i många skräcksisar ganska svagt och otillfredsställande. En rysare som slinker ned i bara farten, vare sig mer eller mindre.
Regi: Nicholas McCarthy
Betyg: 5/10
Den här blev jag nyfiken på – gillar upplägget. Synd att den inte nådde längre än 5/10, men jag måste ändå ge den en chans.
Det tycker jag du ska göra chansen är att du gillar den mer än mig.