Filmspanarna: Det går åt helvete

grace

Jag har iofs ”bloggsemester” men när filmspanarna kallar ställer man upp. Temat för dagen är ”Det går åt helvete”. En fras som kan tolkas på olika vis. Mina tankar vandrade direkt till filmer där det verkligen går åt helvete för folk. Filmer som inte lämnar något som helst hopp om att det finns en bättre morgondag. Filmer där man bara sitter och stirrar på den tomma rutan en bra stund efter att eftertexterna slutat rulla. Irreversible, Requiem for a dream eller eller varför inte Larry Clarks andra och i mitt tycke bästa film Bully var filmer som flöt upp till ytan. Valet föll på Bully men ganska snabbt undrade jag om jag verkligen ville se en film med mord, våldtäkt, droger och trasiga människor. Det är ljust ute på kvällarna och livet känns helt ok. Varför då mörka till det? Jag bytte film och dagens val för temat ”Det går åt helvete” blev istället John Huges bästa film Fira med Ferris.

fb2

Kastar direkt in en spoilervarning här för er som inte sett detta mästerverk från 80-talet. Filmens handling är ganska enkel: Ferris som går sista året på highschool inser att det är nu eller aldrig som han har en chans att få en alldeles egen dag. En dag där han tar ledigt från skolan och alla förpliktelser och bara gör det han vill. Kort och gott han tänker skolka. Tillsammans med sin flickvän Sloane och sin bästa vän Cameron drar de till Chicago i Camerons pappas Ferrari. De har en drömdag och allt är perfekt. Men…….

original (1)

Ferris Bueller är nämligen i vissas ögon en ganska motbjudande individ då han är en människa som glider genom livet på en räkmacka. Ferris två största antagonister är hans syster Jeanie och skolans rektor Ed Rooney. Rooney anar, nej vet, att Ferris skolkar och gör allt i sin makt för sätta dit honom. Hans hopp är att få Ferris krossad, förnedrad och i bästa fall få en möjlighet att förstöra hans framtid. Om  Roooney vetat hur det skulle gå hade han stannat kvar på rektorsexpeditionen och dragit en lättnadens suck när Ferris tagit studenten. Nu blir det som så att Rooney är den som förnedras och tillintetgörs. Rektorn gör vad jag kallar en Rastapopulos (skurken i Tintinalbumet Plan 714 från Sidney). I början av historierna är de båda välklädda och självsäkra män som är övertygade över sin egen förträfflighet i slutet av historien har dessa alfahannar förvandlats till trashankar krossade både psykiskt och fysiskt. Det märkliga är att deras antagonist (Tintin och Ferris) inte har något med deras förnedring att göra den har de ordnat på egen hand genom otur och ogenomtänkta beslut.

40534

I filmens final får Rooney uppleva en mikrosekund av triumf innan allt tas ifrån honom och han fall blir desto större. Det är en tillintetgjord man som som kliver upp på skolbussen under filmens eftertexter. Kameran dröjer sig kvar en lång stund vid Rooneys ansikte och man inser att man tittar på en människa som allt har gått åt helvete för.

Principal_Edward_R._Rooney

Övriga filmspanares tankar om temat.

filmspanarna-bred

 Absurd cinema

Har du inte sett den?

The Nerd bird

FLMR

Jojjenito

Fripp

Rörliga bilder och tryckta ord

Fiffi

Annonser

14 thoughts on “Filmspanarna: Det går åt helvete

  1. När det går åt helvete på grund av otur och ogenomtänkta beslut, när det inte ens finns någon annan att skylla på för att det ska kännas bättre, ja DÅ är det illa. Dock rätt vanligt i verkliga livet – tror jag 😉

    • Stämmer men det är desto vanligare att men försöker skylla på någon annan. Denne någon ställer till med mycket oreda i vårt land 😉

  2. Härligt att du ville ta en mikrosemesterpaus för att hänga med oss 😀

    Haha, ”göra en Rastapoupolos” — klockrent! Du har helt rätt i att det måste vara en både fysisk och mental degradering av dessa figurer, de ska verkligen förnedras eftersom de ändå är avskyvärda individer.

    • Klart jag gör planerar återkomma om ngn vecka eller två när jag är klar med allt kvällsarbete. Maj är en dödens månad – arbetsmässigt.
      Rooney och Rastapoupolos har en del gemensamma drag.

  3. Haha..detta MÄSTERVERK till film! Tidlös klassiker banne mig!
    Och så mycket utrymme som du nu gett figuren Rooney…har han nog aldrig fått i någon text om denna pärla till film! 🙂

  4. Fantastiskt att ringa in en sidokaraktärs resa så. Dessutom i en film som känns rätt avlägsen från ämnet annars.

    Lite synd att inte få läsa en djupdykning i någon av de andra nämnda lyckopillren.

    • tror nog att Rooney känner att ämnet är högst relevant för honom 😉
      De andra filmer kommer att komma så småningom men f.ö orkar inte min själ med dessa tre helvetesresor.

  5. Det gjorde du rätt i. Alltid lika kul att läsa dina texter. Bra att du växlade till Ferris i sista sekund. Det blev ett oväntat val, men självklart nu när du fokade på Rooney. Han är något av en broder till Dick Vernon, men än mer otursförföljd. Ferris är en höjdarfilm som jag borde se om snart.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s