Cheerleader camp eller Bloody pom poms som är filmens alternativa titel är en gammal hederlig C-slasher där man rafsat ihop ett gäng ”skådisar” och låtit kameran gå i förhoppning att tjäna en slant.
Mitt ute i skogen ligger Camp Hurrah där en cheerleadertävling ska hållas. I berättelsens centrum står cheerleadern Alison och hennes lag. Det är ett konfliktfyllt lag som anländer till tävlingen då Alison anser att hennes pojkvän Brent, som även är lagets tränare, kastar lite väl lystna blickar på övriga deltagare. Detta stämmer för Brent känner sig frustrerad då Alison inte ”släpper till”. Det finns gott om medtävlare och lagkamrater som villigt ställer upp på Brents inviter. När sedan folk börjar försvinna anar ingen ugglor i mossen. Vi tittare vet däremot att en mördare härjar på Camp Hurrah frågan är bara vem och det finns många att misstänka. Den svartsjuka Alison, den alkoholiserade vaktmästaren, den halvgalna Miss Tipton som driver lägret eller varför inte lagets mobbade maskot Cory?
Det som brukar skilja en bra från en dålig slasher är jaktmomentet. Det blir inte speciellt spännande att få se folk vandra ut ensamma i naturen för att en kniv i kraniet. Det blir ärligt talat ganska så enahanda i längden. Om däremot offret jagas så blir det med ens lite spänning. I Cheerleader camp lyser all spänning med sin frånvaro men å andra sidan bjuds det på konstiga rollfigurer, tafflig dialog och ett mediokert manus så filmen blir trots allt lite underhållande. På pluskontot ligger också att en del av morden är åtminstone lite ambitiösa. När jag kollade igenom rollistan var det två namn som stack ut: Betsy Russell och Teri Weigel. Den förstnämnda är nog mest känd som frun till Jigsaw i Saw filmerna den sistnämnda gick tydligen vidare i karriären och gjorde filmer som Girls Home Alone 11 och Talk Dirty to Me 14 men det är en annan historia.
Förhoppningsvis har Fiffi och Sofia sett mer rafflande filmer.
Regi: John Quinn
Betyg: 3/10
FILMITCH 
Låter som en typisk film som är roligare att berätta om än se. Och ska de ses ska det göras i sällskap. Gärna tillsammans med alkohol 🙂
Mixar aldrig film med alkohol – någon sorts moral måste vi filmälskare upprätthålla ! 😉
Viss 80-tals charm men inte så mycket mer.
Haha, det kan väl aldrig vara omoraliskt att smaka starkt samtidigt som man tittar på film. Vissa filmer kräver det snarast, är min erfarenhet 🙂
Jag satsar nog mer på valium om det är sådana filmer , eller somnar i självförsvar 😉
Åh! Hade typ aldrig hört talas om den här fram till förra veckan då trailern var med i ett skräckfilmsquiz mitt lag var med i (och vann, just throwin’ it out there) och blev superintresserad att se den då den låter briljant. Synd att du inte gillade den, men jag håller tummarna ett tag till fram tills jag ser den.
Åh skräckfilmsquiz nu blev jag avis 😦
Det finns bättre och roligare 80 tals slashers att se – jag lovar.
Haha, var hittar du alla filmer egentligen? Den här hade inte ens jag kunnat gräva upp ;D
Jag letar över högt och lågt som en iller – har en hel del sidor på nätet där jag får tips. Jag ska erkänna att jag är lite svag för dessa filmer även om de inte är så värst bra.