Har man inte sett filmen går det bra att läsa detta lilla inlägg om årets största film. Jag skriver bara vad jag tyckte om filmen och inget om själva handlingen.
Det är fest i filmvärlden. Senaste MCU-filmen har fått premiär och ALLA vill se hur man ska lösa den prekära situation som Thanos försatte våra hjältar i förra årets film Avengers: Infinity war. Jag som brukar dra mig för premiärer och tidigt tittande slank in i fredags för en koll. Det var länge sedan jag var så pepp på en film. Förra filmen var närapå två timmars andlös spänning skulle man lyckas toppa detta?
Det jag hitintills läst på bloggar och hört är idel hyllningar och då rullen går för utsållda hus och lär säkert slå diverse intäktsrekord så det är nog klackarna i taket hos Disney. Då glider plötsligt jag in från vänster likt Gossen Ruda och undrar lite försynt om inte filmen var ganska så …….tråkig!
Jag har en hel del problem med denna rulle. Det största problemet ligger nog hos mig själv och mina förväntningar Avengers: Endgame då förra filmen var en fartfylld historia som trots många rollfigurer och hopp mellan olika platser hängde ihop väl. I uppföljaren ändras tempot och det tar bortåt en timme innan något händer på vita duken – ett tag undrar jag om jag gått fel i filmstadens korridorer och hamnat i något existentiellt drama. När det sedan väl tar fart känns det lite ansträngt när man jobbar stenhårt på att summera de senaste årens MCU-filmer och då ska banne mig nästan varenda jävel ha en liten roll i dramat. Till slut sitter jag och suckar när den femtielfte personen i ordningen gör ett gästspel i filmen för att säga ett par ord. Det blir ett alltför konstruerat avsked och när filmmakarna kör ned en handfull s.k snyftmoment i halsen på mig håller jag på att storkna. Det funkar inte alls utan jag känner mig som en tvångsmatad gås. Känslan av att man tittar på ett välregisserat farväl än en rafflande rulle om universums öde, något som förra filmen var, är alltför påtaglig för att jag ska bli nöjd.
Nu är inte allt kackigt med filmen. Den har en hel del moment där jag får skrocka till lite men den där wow-känslan jag närapå hade konstant i förra filmen lös med sin frånvaro. Thanos är en formidabel skurk och han är nästan bättre i denna film när man vet vad han går för. Filmens sista scen gillade jag också – den köpte jag fullt ut. Men en bra skurk, fin slutscen och några skrock i biomörkret räcker inte för att fylla ut tre ganska så sega timmar. När jag lämnar biografen känns det lite trist att inse att jag väntat i ett års tid på en luftsufflé.
Regi: Anthony Russo, Joe Russo
Betyg: 4/10
FILMITCH 
Ouch, vad synd! Jag hade inte så mycket förväntningar och tyckte därmed att din existensiella bit bara var lite…långsam 🙂 Trots allt positivt överraskad men nej, snyftmomenten funkade inte så bra i mina ögon heller. Återkommer fre med kanske lite mer utförliga synpunkter. Håller med dig om att den absolut inte kommer att kvala in som årets bästa film men heller inte riktigt lika besviken som du
Då får jag vänta till fredag för att diskutera vissa detaljer 😉
Väldigt trist. Jag hoppas att du kan se om den någon gång och då finna andra delar av filmen som tilltalar dig. Jag tyckte det var en helt fantastisk avslutningsfilm på serien om 22 filmer. Vilken grej liksom. Helt makalöst. Man kan verkligen undra om något filmbolag kommer lyckas att göra om den bedriften under vår livstid…
Jag gillade de långsamma bitarna. Karaktärsdrivet drama! Min melodi. Actionscenerna är bara bonus för mig, de kan knappast dra ner filmerna och sällan rädda dem om karaktärsdramat ej levererar. Samma som jag tycker om GoT för övrigt. Jag gillade den mörka tonen i inledningen, det existentiella dramat.
Hoppas som sagt att du tar in andra delar av filmen nästa gång du ser den. Det är den värd (och du också!).
För övrigt anser jag att ett betyg och en beskrivning om känslor när en film ses är spoilers! Är känslig. 😉
Mina tankar om filmen (efter första titten):
https://fripp21.blogspot.com/2019/05/avengers-endgame-2019.html
Vid omtitt kanske den stiger ngt i graderna.
Oj DET var känsligt. Kan iofs förstå tanken men egentligen spoilar jag bara vad jag tycker om filmen – smaken är ju olika.