Dragged across concrete (2018 USA)

Efter ett lite väl ambitiöst gripande av en knarklangare blir de två poliserna Brett och Anthony avstängda utan lön. De tycker de har skött sitt jobb och känner sig förorättade. Värst är det för Brett som bor i ett sunkigt område tillsammans med sin sjuka fru och dotter. Brett smider en plan att råna några brottslingar för att komma över pengar så familjen har råd att flytta. Han får med sin partner och de får ett tips om vad de tror är ett lätt jobb vilket inte alls är fallet.

Om jag inte sett regissörens tidigare filmer Bone Tomahawk och Brawl in cellblock 19 hade jag kanske haft svårt för denna film då jag varit oförberedd hur han jobbar. Handlingen är ganska simpel och vi har sett historien många gånger förut. Vad som på pappret kan verka vara en 90 minutare drar ut på speltiden till över två och en halvtimme. S. Craig Zahler tar god tid på sig att berätta sin historia och jag kan förstå de som tycker filmen är seg. Då jag som sagt var beredd på regissörens något långsamma berättarstil hade jag inga problem med speltiden eller filmens tempo.

Det är en karaktärsdriven berättelse där både Mel Gibson och Vince Vaughn är bra i huvudrollerna. Gibson är väl den som glänser mest då han som alltid är bra på att spela frustrerad och förbannad vilket han får många tillfällen till i filmen. Handlingen är som sagt inte så mycket att orda om men Zahler har lyckats med att få till en film som känns tung. Det är ingen Dödligt vapen action med glättiga skämt utan ett mörkt drama om folk som gör fel val i livet. Även om huvudpersonerna inte är de mest sympatiska har jag viss förståelse för deras agerande. Filmens skurkar är däremot ena riktiga fulingar och är i brist på bättre ord skrämmande då de är både smarta och helt hänsynslösa.

Dragged across concrete blir trots sin speltid aldrig tråkig eller långsam. Filmen puttrar på i makligt tempo med en och annan explosion av våld och finalen är riktigt bra då jag aldrig tackar nej till en shootout.

Regi: S. Craig Zahler

Betyg: 7/10

6 tankar på “Dragged across concrete (2018 USA)

  1. Åh, törs jag hoppas på att ha inspirerat till titt? Jag såg denna före Brawl… och tror att det kan ha varit bra. I förhållande till Brawl är den ju ändå lite mer komplex med fler rollfigurer och jag kan förstå att vissa föredrar den relativa minimalismen. Men själv tyckte jag mycket om den, tyckte att den lyckades överraska i flera avseenden på ett positivt sätt

    • Om så var – såg den faktiskt för ett par månader sedan oktober kanske jag tror det var? Inläggen skjuts fram och upp lite härsan och tvärsan på bloggen det är bara biofilmer jag försöker lägga upp så snabbt som möjligt.
      Bra film regissörens starkaste hitintills.

      • Haha, och här hade jag hoppats kunna spela rollen av influencer 😀 Nej, men då såg vi den i alla fall ungefär samtidigt. Jag tycker nog alla tre är ganska jämnstarka men på olika sätt. Det intressanta är att jag har svårt att sätta fingret på exakt vad Zahler gör rätt där så många andra misslyckas. Tänkte jag skulle snoka upp hans manusfilmer bara för att se hur de är. Puppet Master: Littlest Reich, here I come 😉

      • Jag hade svårt för första filmen då jag hade väntat mig lite mer fart o fläkt men anar att jag skulle gilla den mer nu när man kan regissören lite bättre.
        Puppet master har den på min Cineasterlista

  2. Väntar med att läsa din text innan jag har sett den men betyget verkar lovande. Jag älskade Brawl… helt underbar film så jag borde nog se den här också.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s