Alexia jobbar som bilmodell. I mina ögon ett knepigt yrke som innebär att man på bilmässor åmar och kromar sig (kunde inte låta bli) runt och på de senaste bilmodellerna. En sen kväll när Alexia är ensam kvar i utställningshallen har hon sex med en bil. Resultatet av denna förening blir en graviditet samt att hon läcker olja både här och där. Nu har vår huvudperson större problem än så då hon även är en seriemördare. Efter att ha varit lite väl oförsiktig i sitt värv tvingas Alexia fly. Hon maskerar sig och misstas för att vara en brandmans försvunna son. Han tar emot henne med öppna armar men snart börjar Alexias graviditet att ge sig till känna och det blir allt svårare för henne att förställa sig som pojke.
Regissören Julia Ducournau förra film Raw var ett intressant kannibaldrama och efter att ha sett den blev jag nyfiken på vad hon skulle hitta på härnäst. Att filmen skulle handla om seriemördare, bilsex och förställd identitet kunde jag inte ana. Snacket bland recensenter är att Titane är årets konstigaste film. Bra men obegriplig säger en del. Jag fann inte filmen vare sig konstig eller obegriplig. Ok bilsexet var väl lite knepigt men med tanke på hur många som dreglar över sina bilar anar jag att detta säkerligen är en fantasi en och annan hyser. I övrigt är Titane en ganska så rak historia som må vara befolkad med en och annan knepig karaktär men jag har sett värre.
Det är en stundtals rälig film och jag fick faktiskt lov att titta bort ett par gånger men för mig var detta ytligt lull lull då jag åtminstone tolkar filmen som en berättelse om kärlek och att få förmågan att både ge och ta av denna. Jag vill inte sträcka mig så långt att kalla Titane för en fin liten film men i sina stunder touchar den i vart fall det epitetet.
Regi: Julia Ducournau
Betyg: 7/10
FILMITCH 
Raw har jag inte vågat se men det här låter lite bra. Jag får en massa föreställningar om vad det för en film och vad den kan tänkas berätta men de föreställningarna är såklart bara fördomar. Kan det inte vara så att det som visas bara är metaforer?
I en hbtqpsi-värld finns det ju sånt som man kallar synestesi som sexuell ”variant”, att man blir kåt på objekt som dörrar, lampor och Berlinmuren (som det gick en dokumentär om). Det rapporterade om att någon i en USA-stat velat gifta sig med sin motorcykel.
I ytlig mening kanske det handlar om en kommentar på avvecklingen av naturliga sexuella identiteter. Synestesi skiljer väl sig egentligen inte så mycket från sånt som pyromani. Men det kan ju vara mindre destruktivt förstås.
I en djupare mening kan jag gissa att det liksom i David Cronenbergs film Crash handlar om att människor får svårare att relatera till varandra och att tekniksamhället som tränger sig på allt mer och numera bokstavligen kryper under huden på oss. Teknifieringen av allt alienerar oss från varandra, precis som i JG Ballards bok, filmens förlaga. Men recensenterna hängde upp sig på vem som var naken i filmen och hur snygga de var, och filmens perversa yta (som David naturligtvis njöt av att framställa!)
Crash har jag faktiskt inte sett men Titane kan möjligen ha en djupare betydelse men för mig var det där med bilen bara en sekundär grej och det sker första halvtimmen. Relationen mellan den något obalanserade brandmannen och Alexia kände jag mer var filmens huvudtema – men jag kan förstås ha missförstått hela baletten. Vill dock slå ett slag för Raw – visst precis som i Titane en del äckelscener men på det hela en bra film.