Från Colombia till Österrike och staden Salzburg under 30-talets sista gyllne år (japp så står det i filmens inledning). Det är ganska märkligt att det tog tio år innan musikalernas musikal dök upp i musikalveckan. I mitt fall tror jag att den är så given att jag aldrig riktigt tänkt på den när jag knåpat ihop mina listor inför dessa veckor. Hur som helst nu får äntligen(?) familjen von Trapp och den sjungande nunnan göra entree hos Filmitch.
Nunnorna i stadens kloster har problem. Den blivande nunnan Maria har en tendens att springa runt i skog och mark för att sjunga och är allmänt slarvig. De löser detta med att skicka henne som guvernant till familjen von Trapp under sommaren. Familjen består av sju barn som hålls i ett järngrepp av deras änkling till far. Till en början blir det lite motigt för Maria men hon löser det galant med en himla massa sånger och snart så mjuknar även pappa von Trapps hjärta när ungarna glatt ställer upp i vad jag anser vara förnedrande sångnummer, har man sett Ko-ko låten glömmer man det aldrig. Allt skulle kunna vara frid och fröjd men Österrike gränsar som bekant till Tyskland och anschluss närmar sig och pappa von Trapp är ingen vän av nazisterna.
Det låter kanske lite smålökigt men The Sound of music har en handling som funkar och filmen blir tom en smula dramatisk mot slutet. Christopher Plummer och Julie Andrews är bra i sina roller, speciellt den sistnämnda funkar finfint som den godhjärtade8/10 Maria. Filmen har härliga miljöer med ett överdådig herrgård, berg och grönskande dalar samt en hel del sånger som sätter sig som smäck. Dagarna efter titten kommer jag på mig själv med att gå och nynna på halva repertoaren, allt från My favorite things till Do-Re.Mi. Kvar har vi då de ungarna de är kanske inte bra men trots allt uthärdliga även om jag har mina dubier över yngste sonen Kurt som ser ut som en seriemördare i vardande.
Hade The Sound of musik varit en smula kortare hade möjligen betyget blivit ett snäpp högre, för tre timmar är i saftigaste laget, jag hade en tendens att nicka till under titten.
Sofias val för dagen har jag inte sett men kolla in vad hon skriver om här.
Regi: Robert Wise
Betyg: 8/10
Charmig, men kanske en smula lång — jag är helt med på det omdömet! Har en stor soft spot för Julie Andrews, så i det avseendet är förstås dagens film spot on. Kanske att scenerna i nunneklostret inte är de allra mest rafflande… Undras om det där Ko-Ko-numret är i enlighet med barnkonventionen? 😀
Stackars stackars barn. Scenuppsättningen som jag såg nyligen i Stockholm var en timme kortare och kändes alldeles lagom.
Ko-ko
Ja Julie Andrews var trevlig tills hon gifte sig med Blake Edwards som korrumperade hennes person. Jag tyckte supermycket om Sound of Music som ung, och har aldrig tycket att den är för lång, men nu tycker jag att en del saker känns kinky-cringe, som Rofles (hette han det?) förvandling från förälskad tonåring till nazistrobot. Numera tycker jag mest om att se inledningssekvenserna över bergen inspelade på 70mm film. Snyggt. Resten ser jag nog inte om fler gånger i mitt liv. Flimen lär enligt en gammal upplaga av Guinness rekordbok inneha eller haft rekordet för en film som en biobesökare sett flest antal gånger. Jag tror kvinnan hade köpt mellan 800 och 900 biljetter till den och sett den på bio.
Fast i musikalernas värld kan det hända saker snabbt då handlingen ska pressas in mellan alla låtar. Jodå har hört talas om den där kvinnan snacka om fan.
Inledningen är otroligt snygg – för många år sedan körde jag runt i Schweiz o Österrike och visst ser det ut sådär länderna är levande vykort
Hur korrumperade Edwards (som gjort en å annan halvkul film) Andrews?