Pleasure (2021 Sverige)

Regissören  Ninja Thyberg har efter vad jag förstått studerat den amerikanska porrbranschen under lång tid och har nu gjort en film om denna. Berättelsen startar med att den svenska tjejen Linnea anländer till L.A och gör en målmedveten satsning på att slå igenom i porrbranschen under namnet Bella Cherry. Hennes mål är att bli signad av produktionsbolaget Spiegler och därmed bli en s.k ”Spieglergirl”.  Bella kämpar på mot sitt mål och i slutändan måste hon offra något för att lyckas.

 Pleasure är ganska klinisk i sitt berättande, stundtals på gränsen till dokumentär, men däremot inte känslokall. Filmen har ett par tre gripande scener där jag verkligen kände med rollfigurerna och nej, alla hade kläderna på vid dessa tillfällen.

Det som gör att filmen lyfter extra är Sofia Kappel i rollen som Bella. Hon gör ett riktigt bra jobb och blev välförtjänt nominerad till en Guldbagge. En stor del av de övriga skådisarna jobbar inom branschen som skildras och var förvånansvärt bra i sina roller.

Vad blir slutomdömet om filmen? Tack vare Kappel blir jag intresserad över hur det kommer att gå men i ärlighetens namn hade kanske inte filmen fått den uppmärksamhet den fått om Thyberg valt att skildra en annan bransch. Märkligt nog fick jag aldrig den där feelbad känslan jag trodde jag skulle få utan konstaterade efter titten att porrfilms världen verkar vara ganska trist att jobba i, åtminstone framför kameran.

Det enda som jag saknade var en förklaring till varför Linnea valt denna ovanliga yrkeskarriär å andra sidan är hon ett oskrivet blad vilket gör att tittaren själv får fylla i konturerna.

Regi:  Ninja Thyberg

Betyg: 7/10

Annons

6 tankar på “Pleasure (2021 Sverige)

    • Den är faktiskt inte så farlig – man slipper närbilder men visst det hymlas inte med vad folk sysslar med. Cineasterna? såg den på svt-play – tror den är kvar där

  1. Det är också typiskt att sedan ungefär 2000 ska ingenting fördömas, utan allt bejakas. Det gör att det inte får bli mycket till diskussion om företeelser som, ja alltså, ska bejakas enligt rådande normer, vilket i sig inte sällan är en destruktiv hållning.
    Bara det att BDSM som företeelse slutade vara en perversion 2009 och nu tillhör normen för det säregna som måste bejakas, annars är man en hatare, gör att det är svårt att samtala om det. Precis som det numera är i fråga om porrindustrin. Nu visas den på SVT och blir därmed propaganda mot folket.
    Kanske är det i detta mest förbjudna, att inte bejaka mångfaldens alla uttryck – här porrindustrins produkter – som det vakuum uppstår där det inte går att tala om Linneas eller Puma Swedes yrkesval. Vissa saker talar man helt enkelt inte om. Vilka dessa saker är, varierar med generationerna, men ingenting förbättras. Kanske bara försämras.

    • Kan hålla med om att när det rör porr så verkar det ha mjukats upp till skillnad mot 90 – talet när Segelström och co försökte sig på ett korståg. Vad det beror på vet jag inte kanske att nätet gjort att det lätt har hamnat i var mans hem så folk har vant sig?
      Om porrens vara eller inte är inte en fråga som engagerar mig djupt jag hamnar i å ena sidan å andra sidan (något jag ofta brukar landa i när det rör debatter av allehanda slag) däremot är debatten intressant.
      Filmen som sådan tyckte jag var bra men inte ett mästerverk.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s