Bridge of spies (2015 USA)

BRIDGE-OF-SPIES-1-SHEET-UKSpielberg står inte speciellt högt i kurs hos mig då jag ofta finner hans filmer vara alltför sentimentala för sitt eget bästa. Spielberg litar helt enkelt inte på sin publik utan tvångsmatar tittarna med de känslor han vill förmedla. Många köper det, jag gör det inte men då det är den vägen Spielberg valt att gå har man två val: Skita i att se hans filmer (vilket jag oftast gör) eller acceptera filmen för vad den är. Då jag gillar spionfilmer och det kalla kriget vart jag trots allt lite lockad av regissörens senaste film Bridge of spies.

Det kalla kriget hettar till då ryssarna skjuter ned ett amerikanskt spionplan och tillfångatar piloten. Amerikanerna är intresserade av att få ut sin pilot innan han bryter ihop och berättar vad han vet för ryssarna. Turligt nog så har amerikanerna en rysk spion i sitt förvar som ryssarna gärna vill ha tillbaka. Det kan synas vara en lätt sak att bara byta spion men då ingen litar på den andre måste det först förhandlas och gärna i det fördolda då ingen sida öppet vill erkänna att man spionerar på varandra. Den som får uppdraget att se till att bytet blir av är advokaten Rudolf Abel som inte har någon större erfarenhet av internationell konfliktlösning.

Jovars resultatet blev till en helt ok film. Spielberg kan hantverket och har lyckats med konststycket att göra en ganska ospännande historia intressant. Det mest dramatiska som sker i filmen är att Rudolf rånas på sin överrock i Östberlin men om man berättar en historia väl behöver den inte innehålla massa extravagans. Bra miljöer, en skön känsla av 50-tal och Spielberg lyckas även väl med att fånga rädslan och hysterin som rådde i världen under denna tid (fast världen är ganska hysterisk nuförtiden också). Berättelsen flyter på och det är nog bara sista kvarten som regissören inte kan hålla sig utan plockar fram känsloarsenalen så vi tittare verkligen ska begripa att detta är en story som berör. Å andra sidan om karln lagt band på sig i en timme och trekvart kan jag väl unna honom det.

Regi: Steven Spielberg

Betyg: 6/10

Årets bästa filmer 1994

1994

Det blir en lite darrig lista det här. Många av filmerna har jag bara sett en gång och då när det begav sig. När minnet sviker får jag som vanligt gå på den berömda magkänslan.

nattevagten13rl

10. Nattvakten: Skräckthriller om en kille vars jobb spelar i samma liga som kloakrensare i Calcutta. Nattvakt på bårhuset. Vidrigt spännande i sina stunder.

maxresdefault

9. Maverick: Skön hejsan svejsan film med bla Mel Gibson och Jodie Foster. En trevlig bagatell.

puppet-masters-1994-movie-review-sam-captures-alien-monster-eric-thal

8. The Puppet masters: Den smög sig upp på listan. Jag vet att det är ganska långt från ett mästerverk och den innehåller en och annan skämskuddescen men jag kan inte hjälpa det – filmen är förbannat underhållande.

fhd994TGW_Alec_Baldwin_042

7. Getaway: Har aldrig sett originalet men nyinspelningen räcker gott för mig. En hel hop bra skådisar och en shootout med hagelgevär är inte att förakta.

09c6c3783b4a70054da74f2538ed47c6

6. Once were warriors: Feelbad med maorier på mysiga Nya Zeeland. Våldtäkter, fylla, droger och misshandel mao allt är som vanligt när det rör sig om filmer av detta slag men även om man är förberedd känns filmen rejält.

Heavenly-Creatures

5. Heavenly creatures: Peter Jackson kan göra bra film med det var länge sedan sist. Mörkt drama i ljusa färger.

jean-reno-as-leon-in-the-professional-1994

4. Leon: Bessons bästa? Mycket möjligt. En film med stor omtittningspotential och Jean Reno torde höra till filmhistoriens goaste lönnmördare.

shawshank-redemption-rita-hayworth

3. The Shawshank redemption. Långt ifrån världens bästa film som det hävdas på IMBD men bra är den i vart fall. Slinker ned lätt trots sin långa speltid.

the-lion-king-large-picture

2. Lejonkungen: Hamlet på Afrikas savann funkar alldeles utmärkt. Bra musik medryckande berättelse och en av Disneys bätre filmer.

ew07

1. Ed Wood: Underbar film om ett antal excentriska individer som gör film där passionen överträffar kompetensen. Rolig men samtidigt lite vemodig.

Bubblare: Strebern, Quiz show, Mat dryck man kvinna, Den Galne Kung George, Forrest Gump.

Andra filmspanare som skrivit om 1994

 Fiffi

Jojjenito

Movies noire

Rörliga bilder och tryckta ord

FLMR

We could watch movies

Fripps filmrevyer

The hateful eight (2015 USA)

tarasJag torde vara sist på bollen när det gäller att se Tarantinos senaste rulle. Lång speltid i kombination med ganska usla visningstider (till en början) på filmen gjorde att besöket fick vänta. Handlingen är inte så mycket att orda om. Åtta män och en kvinna blir isolerade på en vägkrog under en snöstorm. Om någon av en händelse inte sett filmen ska jag inte berätta mer då The Hateful eight vinner på att man vet så lite som möjligt om handlingen. De som läser detta och har sett filmen vet redan hur det går.

Allt som oftast när det rör Tarantino är mina känslor motstridiga. Oftast är filmerna för långa, för dialogtyngda och har en aura av självgodhet över sig. Samtidigt är filmerna tekniskt välgjorda och är oftast intressanta. Jag hade nog inte haft några större problem om dagens film kortats med en sisådär 45 minuter. När det rör dialogen är den välskriven men av och till går den på tomgång och är alldeles för omständlig för min smak. Jag kan bli en anings rastlös när jag anar vart konversationen ska ta vägen redan efter ett par repliker och vet att jag kommer få vänta lång tid på slutklämmen. I Tarantinos värld verkar alla bära på samma talträngda gen som Björn Ranelid.

Det som är positivt med filmen är tursamt desto fler saker. Skådisarna är top notch och regissören har som vanligt samlat ihop en intressant skara. Extra kul att få se Walton Goggins i en roll då jag tillbringade hela sommaren 2015 med honom i tv-serien The Shield. Ljud, ljus och foto är av högsta kvalite och på köpet är det en snöfilm en subgenre jag gillar. Filmens handling är iofs ganska simpel men den är klurigt gjord och trots prat i kvadrat och lång speltid blir det aldrig tråkigt. Summa summarium så blir det en mellanfilm i Tarantinos produktion

Regi: Quentin Tarantino

Betyg: 6/10

People places things (2015 USA)

people-places-things-alternative-poster-2Will arbetar som serietecknare och har ett stillsamt liv tillsammans med sin fru och barn men så en dag ställs hela hans livssituation på ända. Frun är otrogen och och lämnar Will för sin älskare. Will måste nu lära sig att gå vidare i livet vilket inte är det lättaste.

People places things rekommenderades av Fiffi på podden Snacka om film och hade hon inte nämnt filmen hade jag nog aldrig hört talas om den vilket hade varit synd för den är bra.

Det är kanske inte så mycket till handling att skriva om. Will lever sitt liv och försöker komma över frun, vara en bra varannanhelgspappa till sina tvillingdottrar och gör sitt bästa för att skapa ett nytt liv med allt vad det innebär, rutiner, dating m.m. Till en början går det väl sisådär om man ska vara ärlig.

Filmens styrka är att jag tror på personerna det är inga klatschiga oneliners eller lustiga kompisar som funkar som någon sorts comic-relief. People places things är lite som livet, ibland är det jobbigt men oftast ganska ok. Jag ska erkänna att jag har lite svårt för skådisen Jemaine Clement som spelar Will. Han har ett lite märkligt utseende vilket gjort att jag har svårt att ta honom på allvar speciellt i en roll där han ska spela ”vanlig”. Det funkade dock bra i den här filmen och Clement fick visa att han duger gott till att spela något annat än udda figurer.Överlag har filmen bra skådisar även om de för mig var okända.

People places things är en ”liten” film som puttrar på i sin egen takt där man får stifta bekantskap med en handfull ganska sympatiska individer som gör sitt bästa med att leva sina liv någolunda drägligt. Rekommenderas.

Regi: James C. Strouse

Betyg: 7/10

Szabadesés/Free fall (2014 Ungern)

szabadeses-435892lTrots att jag inte blev speciellt förtjust i den ungerska filmen Taxidermia blev jag motvilligt nyfiken på filmens regissör György Pálfi och resultatet blev att jag spanade in hans senaste film Szabadesés eller Free fall som den heter på engelska. Det är en antologifilm där ett hyreshus och en kvinna som begår självmord är det som länkar samman de olika berättelserna.

Filmen startar med riktigt sliten tant som släpar sig uppför trapporna i hyreshuset där hon bor. Hon stånkar och flåsar för vart trappsteg på vägen mot taket. Vid varje våning där damen stannar för att pusta ut får vi tittare en glutt in vad som pågår i en av lägenheterna på våningsplanet. Det är märkliga och oftast (för mig) obegripliga historier som vi får ta del av. I en lägenhet pågår det en fest där merparten av deltagarna verkar vara medlemmar i en kör. Det som gör att tillställningen sticker ut en aning är att en av deltagarna är helt näck men ingen i det övriga sällskapet verkar reagera nämnvärt över den saken. På ett annat våningsplan huserar en gynekolog som sysslar med något som bäst kan beskrivas som omvänd abortering (om jag nu förstått det hela rätt) och i en tredje lägenhet tas uttrycket säker sex på lite väl stort allvar. Det finns fler berättelser men detta var ett axplock över vilka märkligheter som tydligen pågår i ungerska hyreshus.

Att kalla Free fall för en lättförståelig film är att ta i men den är klart sevärd. Till skillnad mot Taxidermia där de grafiska scenerna fördunklade historien väcker Free fall min fantasi. Jag gör åtminstone ett försök att tolka de olika historierna och begripa vad de handlar om. Det är mycket möjligt att det bara är en handfull lösryckta drömsekvenser regissören kokat ihop eller så kanske de har en djupare mening, jag vet inte men en film som får mig att fundera och filosofera är inte bortkastad. Påpekas bör att det finns en del äckliga scener men jämfört med regissörens tidigare film är de en ”walk in the park”.

Regi: György Pálfi

Betyg: 6/10

 

The Final girls (2015 USA)

The_Final_Girls_posterDen här filmen verkade inte vara speciellt bra men jag beslutade mig för att ge den en chans då Taissa Farmiga hade huvudrollen. Hon brukar oftast leverera och i värsta fall kan man alltid stänga av filmen. Nu blev det inte så då The Final girls visade sig vara en förvånansvärt bra film.

Max har förlorat sin mamma Nancy i en bilolycka och bor numera hos sin moster. Mamman hade ambitionen att bli skådis men det blev bara en roll i skräckfilmen Camp Bloodbath som i stort sett har samma handling som Fredagen den 13:e . Motvilligt följer Max med sina kompisar på en visning av mammans film då den nått viss kultstatus i skräckfilmskretsar. Under föreställningen sugs Max och hennes vänner på något vis in i filmen. Då de känner till handlingen och de regler som gäller i en skräckfilm har de ganska goda chanser att klara sig med livet i behåll. Det som ställer till det är att karaktärerna i filmen agerar efter manus dvs de begår korkade misstag och då filmens mördare urskillningslöst dödar alla som har sex har Max och co fullt sjå i att se till att filmens karaktärer håller kläderna på, detta inkluderar även hennes mamma som är med i filmen.

Det låter kanske både korkat, ansträngt och rörigt men filmen funkar oväntat bra och är i sina stunder en riktigt rolig film. Filmen håller sig också inom de ramar som den sätter upp och ballar aldrig ur något som lätt kan hända inom genren. Spännande blir det aldrig däremot lite klurigt med en och annan fantasifull lösning på de problem de ofrivilliga campinggästerna ställs inför. Vid några tillfällen blir det lite fjantigt men det kan jag ta då The Final girls på det stora hela bjöd på en oväntat trevlig stund.

Regi: Todd Strauss-Schulson

Betyg 6/10

RocknRolla (2008 Storbr)

rocknrolla-movie-poster-2008-1020413370Innan Guy Richie for till Hollywood och gjorde halvtrista actionfilmer producerade den brittiske regissören faktiskt några filmer som var riktigt bra bla Snatch och Lock stock and two smoking barrels. RocknRolla håller inte samma klass som ovan nämnda filmer men det är i vart fall en underhållande skröna om skumma fastighetsaffärer, stulna tavlor, ryska maffian, en försvunnen rockstjärna och som vanligt en hel del korkade kriminella individer.

Filmens stora behållning är nog rollistan som formligen kryllar av duktiga skådisar: Idris Elba, Tom Wilkinson, Tom Hardy och Mark Strong för att nämna några. En invändning skulle kunna vara att regissören med denna film nu mer eller mindre filmat ungefär samma grundstory tre gånger men det är inte första gången det görs i filmhistorien . Jag kan hålla med om kritiken men samtidigt är det fruktansvärt underhållande och jag tröttnar aldrig på dessa individer som tror sig vara smartare än vad de egentligen är och ställer därmed till det för sig i jakten på snabba stålar. Lägg till rapp dialog, roliga kameravinklar och en viss absurd humor så är jag nöjd åtminstone för stunden.

RockenRolla är som sagt inte lika bra som de tidigare nämnda filmerna, en anledning är att den inte har samma frenetiska tempo. Känslan av att Richie av och till går lite på tomgång finns men på det stora hela är filmen ok och det är aldrig fel att se en film som har Tom Hardy i rollistan även om rollen är liten.

Regi: Guy Richie

Betyg: 6/10

Villmark 2 (2015 Norge)

Villmark - teserposterMitt ute i den norska vildmarken ligger ett gammalt sanatorium som ska rivas. Innan rivningen sker behöver man inventera eventuellt miljöfarligt materiel och det är där dramats huvudpersoner kommer in i handlingen. Ett företag som sysslar med sanering har fått uppdraget och ska nu undersöka den gigantiska byggnaden som förutom en knepig fastighetsskötare stått tom i flera decennier. Eller?

Regissören Pål Øie slog igenom med filmen Villmark 2003 och startade halvt om halvt den norska skräckfilmsvågen som skänkt åtminstone mig en och annan  behaglig rysning. Dagens film heter som sagt Villmark II men den har inte ett dyft med första filmen att göra vare sig i tema eller karaktärer det är bara regissören och namnet filmerna har gemensamt.

Villmark II är en skräckis av mer traditionellt mått än regissörens tidigare filmer som mer sysslat med rysligheter på det psykologiska planet. De flesta tycker nog att fullt fungerande sjukhus är nog så obehagliga då man oftast besöker dem i samband med tråkigheter. Ett gammalt nedlagt sjukhus blir då närapå en perfekt plats för en skräckis. Øie använder sig av de klichéer man allt som oftast är van vid så filmen bryter inte någon ny mark i det avseendet. Det är helt enkelt en gammal hederlig skräckis vare sig mer eller mindre. Filmen håller tempot väl och blir aldrig tråkig även skådisarna sköter sig bra även om de beter sig lite väl korkat vid ett par tillfällen men som sagt det är en hederlig skräckis så man kan kanske inte förvänta sig så mycket mer.

Regi: Pål Øie

Betyg: 5/10

Årets bästa filmer 2014

2014-cc

Jösses anacka (som Marcus brukar säga) vilket år! Innan jag visste ordet av satt jag med ett tjugotal filmer som jag tyckte i stort sett lika bra om. Nummer ett till tre på listan var de enda som satt säkert men resten …… Då 2014 var ett fantastiskt år när det rörde min omhuldade skräckgenre skulle över hälften av filmerna på listan kunna vara just skräckisar. Nu blev det inte som så. För att överhuvudtaget kunna få ihop en lista fick jag gå på magkänslan och upplevelse – då tog skräckisarna s.a.s ut varandra och jag satt med en årslista som känns lite annorlunda och nästan, på sina ställen, lite småmysig. Att göra en tio topp lista över skräckfilmer 2014 hade nog varit en lättare uppgift.

it-follows-2014-high-heels-beginning

10. It follows: En film som levde upp till hypen. Perfekta miljöer, bra tempo och mycket bra musik samt rysligt så det räckte och blev över.

the-little-death-b3

9. The Little death: Antologifilm om kärlek men mer inriktad på människors besvär att få till det i sängkammaren. Otroligt rolig i sina stunder men med ett stänk av allvar.

kingsman

8. Kingsman:The Secret service: Underhållande actionfilm med mycket hög omtittningspotential. Har sett den tre gånger vid det här laget.

the-last-five-years-trailer

7. The last five years: Snäppet vassare än årets andra suveräna musikal, The last five years dras iofs med träbocken Jeremy Jordan men det glömmer man då  Anna Kendrick är fantastisk i filmen. Slutscenen slår tom finalen i filmen som tar hem detta års förstaplats.

ladda ned

6. St. Vincent: Stoppa pressarna! En film med ett barn i en av huvudrollerna!! Mot alla odds är ungen bra och filmen innehåller, trots att det är en komedi, en viss svärta och en underbar Bill Murrey  i rollen som OveYngve, Vincent.

2yfU80m3FT

5. The Tribe: Trodde inte filmen skulle hamna på listan men den släpper banne mig inte sitt grepp om mig efter jag sett den. Storyn är kanske inte så originell men till form och utförande är filmen mycket speciell.

9jojkk

4. Paddington; Årets mysfest. En film man mår bra av att se – det kan man komma långt med.

file_598950_nightcrawler-trailer-1042014-100947

3. Nightcrawler: Obehaglig och cynisk film. Gyllenhaal är fantastisk i rollen som psykopaten Lou Bloom.

small_1402417389

2. Wild tales: Än en antologifilm men nu med hämnd som tema. Trots det något mörka temat är filmen mycket rolig och jag satt med ett elakt flin under större delen av speltiden. Första och sista berättelsen är bäst.

whiplash-4

1. Whiplash: Årets enda tia hamnar på förstaplatsen. Jag var helt slut mentalt efter sista scenen. Välförtjänt Oscar till J.K. Simmons.

Kvar att se: B.la Foxcatcher, Boyhood, The Judge,  Still Alice, A most violent year, Tusk, Calvary, 

Bubblare: Birdman, 71, God help the girl, The last shift, Digging up the marrow, Predestination, The Drop, The Possesion of Michael King, Among the Living, Captain America: Winter soldier  och några till.

The Last witch hunter (2015 USA)

the-last-whichI väntan på F&F 8 väljer Vin Diesel här att spela en häxjägare som levt i 800 år. Han fungerar som en sorts polis och ser till att trollpackor och magiker håller sig i skinnet. Att Kaulder som Diesels rollfigur heter är så gammal beror på en förbannelse han fick i samband med att han dödade en häxa som låg bakom digerdöden. Naturligtvis är inte häxan död utan har bidat sin tid och är nu tillbaka för att se till att avsluta sitt arbete.

Ja vad ska man säga? Bra vart det i alla fall inte men relativt roande av och till. Överanvändande av CGI i kombination med underpresterande skådisar kan trots allt vara lite underhållande. Kaulder är tydligen baserad på en rollfigur som Vin Diesel skapat under sitt trägna spelande av Dungeons & Dragons. Tydligen gillade skådisen sin sagofigur såpass mycket att han tyckte figuren var värd en film för 90 miljoner dollar.

Egentligen är det inget större fel på filmen om man nu köper häxor och annat oknytt men den känns amatörmässigt gjord på manussidan och skådisarna verkar inte alls bekväma i sina roller. Michael Caine och Elijah Wood dyker upp som präster och Rose Leslie spelar en häxa som (suprise) visar sig ha hjärtat på rätta stället samt är i behov att räddas av Vin Diesel. Den sistnämnde är inte någon bra skådis men han har i alla fall en viss pondus och klarar sig därför oftast med äran i behåll men smak för att välja bra filmer han verkligen inte.

Regi: Breck Eisner

Betyg: 3/10

Veckans låt

Ok jag får lite hippievibbar och det är aldrig bra men å andra sidan en bra låt är alltid en bra låt. Med tanke på låtens titel kanske den skulle flyttats framåt i almanackan till slutet av mars men man kan väl få väcka lite hopp mitt i allt elände.

En kille och en tjej (1975 Sverige)

originalLasse är utbildad journalist men arbetar som tidningsbud. Han har precis gjort slut med sin tjej och glider rund på stadens diskotek på jakt efter nya sängkamrater. En tidig morgon träffar han tjejen Lena. Tycke uppstår och snart är de två ett par. Lasse är orolig över sin frihet och vet inte riktigt vad han vill med sitt liv eller förhållande.

Det här var en riktig tidsresa. Alla röker, gonorre grasserar, total avsaknad av datorer och mobiltelefoner, kläder och frisyrer på både män och kvinnor som får en tidvis att baxna. Klientelet på diskot Lasse hänger på ser ut att komma från något övernattningshem för uteliggare. Om man ska tro filmen var det tydligen lättare att ragga på 70-talet trots kläder och frisyrer – det räckte tydligen bara med att säga hej till någon så bar det iväg till närmaste lägenhet. Det gjorde att den här filmen blev lite begripligare.

Om man nu kan låta bli att stirra sig blind på stickade koftor och koncentrerar sig på filmen En kille och en tjej så får man en småcharmig liten kärlekshistoria men inte så mycket mer. Det händer inte speciellt mycket och känslan av att filmens handling har impoviserats fram är stark. I ärlighetens namn bryr jag mig inte värst mycket om Lasse och Lena är ihop eller inte kanske beroende på att jag har lite svårt att begripa vad hon ser i honom. Han är en hypokondrisk slarver, otrogen (men det kanske inte gills då det var fri kärlek på den tiden?) och allmänt småjobbig – tycker jag. Trots detta hade jag en småtrevlig om än bagatellartad stund framför tv:n.

Regi: Lasse Hallström

Betyg: 5/10