Årets bästa filmer 1973

I denna vandring bakåt i filmhistorien har nu turen kommit till året 1973. Precis som 1974 är detta ett starkt filmår med en hel hög med filmer som jag får lov att lägga på ”att se listan”, en lista jag numera misstänker att man får begrava mig med då den är allt för lång för att hinnas med under en livstid.

10. Exorcisten: Ganska så överskattad film men första timmen är otroligt bra ja närapå mästerlig men sedan ballar det ut och blir mer fars än fasa.

9 Papillon: Bra fängelsefilm som lider lite av att vara en aningens för lång.

8. Magnum Force: Inte den bästa av filmerna om polisen Harry Calahan men definitivt sevärd. Hal Holbrooks medverkan är en bonus.

7 The Sting: Hög tid att se om då det var några decennier sedan sist men minnet säger att den är/var bra.

6 The Wicker man: Kanon eller kalkon? Kan diskuteras men det är en udda film som är väcker obehagliga känslor om det beror på Britt Eklands nakendans eller inte låter jag vara osagt.

5. American graffiti: Coming at age är en genre jag är svag för. Sköna bilar, bra musik och obefintlig handling. Trots det sistnämnda har filmen en känsla jag uppskattar.

4 High plains drifter: Clintan igen! Nu som skoningslös hämnare i en oväntat rå film.

3 Robin Hood: Filmen må vara ett hafsverk men det kanske är det som gör att den funkar så bra då Disney för en gångs skull inte hade tid, pengar och ork att vara kalkylerande med känslor.                           

2 Live and let die: En av mina favoriter bland Bondfilmerna. Bra skådisar, bra action, suveräna skurkar och en skön känsla. Närapå fulländad.

1 Jesus Christ superstar: Trots en ensemble bestående av dansanta hippies går det inte att stå emot denna fantastiska musikal. En favorit i genren.

Övriga filmspanares listor om detta fina år.

Fripp

Movies noir

Cinema Absurd

Annonser

Manson (1973 USA)

MANSON-73-14F.n kollar jag in tv-serien Aquarius där sektledaren Charles Manson har en framträdande roll. Jag har läst om karln men aldrig sett en dokumentär om Manson och hans Familj som sekten kallades. Det största problemet var att hitta en vettig dokumentär då risken är stor att man hamnar framför någon TV4 dokumentär med dramatiserade händelser, mediakåta ”experter” och snabba klipp. Valet föll till slut på dokumentären Manson från 1973.

Det är främst fem personer som har ”huvudrollerna”. Åklagaren som ledde åtalet mot Manson och hans anhängare, en hippie som lämnade sekten precis innan Manson beordrade sina anhängare att begå de mord som skulle starta Helter skelter, namnet Manson gett det kommande raskriget . Man här även fått tre kvinnliga medlemmar av Familjen att ställa upp i dokumentären. Några år senare skulle en av kvinnorna som intervjuas försöka sig på att mörda president Ford.

Intressantast i dokumentären är nog kvinnorna. Sakerna de säger i filmen är helt uppåt väggarna och de har skapat en alternativ verklighet som har vare sig sans eller vett. Det är verkligen inga personer jag skulle vilja stöta på IRL. De talar om Mansons läror och försöker förklara (men jag begriper det inte) varför morden var en nödvändig handling. Alla tre erkänner villigt att de de gladligen skulle deltagit i dåden men olika omständigheter gjorde att de inte var med. T.ex var en av de tre höggravid och kunde inte få plats i bilen.

Dokumentären Manson förutsätter att man känner till morden och Charlie Manson så det är en fördel om man läst lite om Manson och hans Familj innan man ser den. Jag fann filmen vara bra och jag fick det jag sökte, en inblick i denna sekts förvirrade tankegånger. Jag sitter och skakar på huvudet för mig själv och tänker ”vilka stollar” tills självaste Charlie Manson dyker upp i slutet av dokumentären. Han håller en monolog och trots att det är en ganska dålig kvalitet på ljudupptagningen och filmen inser jag där och då vilken karisma detta monster till människa har. Dokumentären blir för ett kort ögonblick en skräckfilm.

Regi:  Robert Hendrickson, Laurence Merrick

7/10

Jesus Christ superstar (1973 USA)

MPW-35909Ok påsken är slut och jag har skrivit lite om denna film i ett tidigare inlägg men när det är musikalvecka kan man kosta på sig att vara lite uppsluppen och rucka på en och annan regel. Filmen är baserad på Andrew Lloyd Webber (musik) och Tim Rice (text) succémusikal som spelats världen över. I Sverige har Jesus bla spelats av Bruno Wintzell ni vet programledaren för TV3:s inte lika framgångsrika program Tutti frutti där även vår f.d finansministers (han med tofsen) flickvän deltog. Jesus Christ superstar handlar turligt nog inte om damer med olika fruktnamn utan om Jesus sista vecka från palmsöndagen till korsfästelsen.

Filmen har spelats in på plats i Israel och man använder sig av gamla ruiner som kulisser. Berättelsen är full av anakronistisk rekvisita, stridsvagnar, flygplan, kulsprutor och moderna kläder blandas med mer tidstypiskt mode. Skådespelarensemblen är ett kapitel för sig då man verkat samlat ihop ett dansant hippiekollektiv som även kan sjunga och jag ska erkänna att det tar ett tag innan jag kan slappna av och njuta av filmen för det är vad den är – njutbar.

Jesus Christ superstar främsta styrka ligger i den helt suveräna musiken som bara sveper över mig. Sångerna har även ovanligt genomarbetade texter som vill förmedla något mer än nödrim till lyssnarna. Det är texter som ställer djupa frågor om idoldyrkan, val man gör i livet, pliktkänsla och naturligtvis religion. Vidare så gillar jag  filmens avskalade produktion då den genom detta sätter individerna i centrum. Den anakronistiska rekvisitan gör att dåtid och nutid flyter samman vilket skänker berättelsen en viss aktualitet.

Det bär mig emot men jag får lov att erkänna att skådisarna funkar mycket bra och de kan verkligen både sjunga och dansa. Finalen i filmen är fantastisk och ger mig ståpäls. Enda invändningen skulle vara att det är en löst sammanfogad historia som mer eller mindre kräver att man åtminstone känner till de händelser som utspelades den där påskveckan för ca 2000 år sedan för att man ska få ett sammanhang i storyn. Detta gör att dagens skolungdomar troligen skulle sitta som frågetecken om de av en händelse skulle råka se filmen.

Klicka vidare och se vilken film Sofia valt dagen till ära.

Regi: Norman Jewison

Betyg: 8/10