Kiss of the tarantula (1976 USA)

Vi tar och startar veckan med en riktigt risig men på sitt egna lilla vis ganska så underhållande film. Susan är en tjej med lite annorlunda intresse nämligen spindlar. Hon och hennes spindlar kommer så bra överens att hon mer eller mindre kan ge dem kommandon. Fråga mig inte hur. Hennes mor har tröttnat på både sin konstiga dotter och den äkta maken som jobbar som begravningsentreprenör. Hennes livsleda är så stor att hon inlett en affär med sin svåger som är polis och tillsammans planerar de att mörda maken/brodern men det sätter dottern och hennes spindlar stopp för. Mamman dör i hjärtinfarkt då spindlarna på kommando skrämmer ihjäl henne. Åren går och Susans farbror har nu siktet inställt på systerdottern (sleazy bastard). Vidare är Susan mobbad då hon ses som lite konstig (begravningsentreprenörsdotter+ en förkärlek till spindlar). Klasskompisarna våldgästar henne, trashar hemmet och råkar döda en spindel i farten. Det sistnämnda är det som gör att måttet nu är rågat för Susan som verkställer sin hämnd mot både tafsande farbröder och otrevliga klasskompisar.

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Kiss of the tarantula är om man inte lider av svår spindelskräck mycket att hurra för. Skådisarna är överlag usla och tydligen räckte denna upplevelse i filmens värld för huvudrollsinnehavaren Suzanna Ling som inte figurerat i vidare alster. Stämningen i filmen är konstig då i stort sett alla är, om inte otrevliga åtminstone lite knepiga. Plotten är obefintlig och den lilla staden filmen utspelar sig är ett lyckokast för en spindelhämnare då alla invånare verkar lida av BÅDE spindelskräck och klena hjärtan. Att regi och dialog är under all kritik är nu ingen större nyhet.  Egentligen skulle filmen förtjäna att hamna på skräphögen om det inte vore för en scen som gör att hela eländet trots allt är sevärt.

SPOILERVARNING

Susan släpper in några spindlar i en bil där hennes antagonister sitter. Skräcken sprider sig i bilen och i panik har passagerarna ihjäl varandra på ett mycket fantasifullt vis. Inte trodde jag att en Volkswagenbubbla kunde vara så dödlig. En passagerare överlever dock men blir galen på kuppen och när hennes obefintliga skådespel ska visa att hon blir galen bjuds vi arma tittare på ca 10 filmhistoriska sekunder. Fantastisk scen som jag spolade tillbaka till tre gånger.

Regi: Chris Munger

Betyg: 3/10

Sofias film för dagen (som enligt mig är en höjdare – undrar vad hon tycker?)

Fiffis filmval. Vildmarksskräck månne?

Annonser

Årets filmer 1976

Ett helt ok filmår. Vare sig mer eller mindre. Värt att notera att den sunkiga regissören DePalma nästlade sig in på listan. Om det beror på att jag sett för få filmer eller att konkurrensen är svag må vara osagt. Här kommer i alla fall tio klart sevärda filmer från 1976.

10. Carrie. Om man bortser från en och annan ”DePamlisk” scen är detta en av de bättre filmatiseringarna av Kings böcker.

9. Örnen har landat. Trots att man vet hur det ska gå är filmen spännande. Oväntat sympatiska nazister, något som inte växer på träd.

8. Maratonmannen. Här är det däremot en osympatisk nazist som kräver svar på frågan: Is it safe?

7. Taxi driver. Sjönk vid en omtitt men trots en en brister klart sevärd. Bäst är musiken och miljöerna.

6. Rosa Pantern slår igen. Är mycket svag för Sellers Pink Panther filmer 1975 – 1978. Gymscenen är fantastiskt rolig.

5. Robin Hood – Äventyrens man. Lite vemodig, lite seg men en fin film om Hoods sista dagar. Pensionärsaction.

4. Det våras för stumfilmen. Tillsammans med Frankenstein och The Producers Brooks roligaste film.

3. Attack mot polisstation 13.Trots minimal budget lyckades Carpenter skapa en klassiker med sin andra film.

2. Omen. Denna slår Exorcisten alla dagar i veckan. Tät, ruggig och välspelad.

1. Mannen på taket. Inte den bästa svenska film som gjorts men absolut en av de bättre. Härligt grådaskig 70 tals murrig med sköna frisyrer.

Övriga filmspanares texter om detta år.

Fiffi

FLMR

Filmfrommen

Fripp

Movies-noir

Jojjenito

Filmmedia

Rocky (1976 usa)

När världsmästaren i tungviktsboxning plötsligt står utan utmanare låter han en okänd boxare få chansen att möta honom. Valet faller på den något  naive men godhjärtade boxaren Rocky Balboa. Tvärtemot vad alla väntar sig börjar Rocky träna för att vinna matchen.

En klassiker som faktiskt vann oscar för bästa film, regi och klippning.  Nu är det så att bara för att en film vinner en oscar behöver det inte vara en bra film vilket stämmer i detta fallet. Grundstoryn är riktigt bra, jag tilltalas av underdog berättelser. Tyvärr är skådespelarna otroligt dåliga t.ex när Burt Young spelar full håller det Åsa-Nisse klass och då är jag elak mot Åsa-Nisse. Vissa av repikerna i filmen är skrattretande usla. Vi biotittare fick även nöjet  att njuta av hela fem uppföljare. Nåja storyn är bra och håller.

regi: John. Avildsen

Skådespelare: Burt Young, Talia Shire, Sylvester Stallone

Betyg: 4/10

Regi