Frida (2002 USA m.fl)

fridaFilmens namn Frida syftar på den mexikanska konstnärinnan Frida Kahlo. Det är en biografifilm som rör konstnärinnans liv från (nästan) vaggan till graven. Man ska inte sticka under stol med att Kahlo var en intressant person. Hon växte upp i en frisinnad familj, skadades svårt i en spårvagnsolycka och fördrev sin konvalescens med att måla. Hennes stil är en blandning av surrealism och naturalism och personligen är jag förtjust i hennes målningar men de väcker ett visst obehag så jag skulle aldrig vilja ha en på väggen. Under unga år träffade hon och blev förälskad i konstnären Diego Rivera som var ful som stryk (här är det på sin plats att påpeka att både Selma Hayek (Frida) och Alfred Molina (Diego) på brukligt Hollywoodmaner har snyggats upp avsevärt om man jämför med de personer de ska gestalta) och bedrog sin fru konstant (karln torde haft en karisma som gjort honom närapå självlysande). Det är ungefär filmens handling.

Filmen är välgjord och har många bra skådisar men som så många andra filmer av detta slag blir jag inte speciellt upphetsad. Man betar av barndomen, med och motgångar i livet och filmen avslutas med en liten text som sammanfattar vad som hände efteråt. Det är sällan filmer av det här slaget förvånar mig eller bryter ny mark. För den skull behöver det inte betyda att filmerna är dåliga snarare tvärtom, de är oftast intressanta och sevärda men samtidigt glöms de bort snabbt då de inte sticker ut nämnvärt. Frida är definitivt en sevärd film om en intressant konstnär men det är en film i mängden bland alla biografifilmer som numera verka skölja över oss.

Jag vill också passa på att tacka bloggaren The Nerd bird för tipset.

Regi: Julie Taymor

Betyg: 6/10

Identity (2003 USA)

Identity_posterUnder ett oväder blir vägarna oframkomliga och en grupp människor söker skydd i ett ensligt motell. Det tar inte lång tid förens ett mord sker och sedan ännu ett och man inser att någon i sällskapet är en seriemördare

Identity är en film där man får lov att lämna logiken därhän för annars blir det svårt att få historien att gå ihop. Å andra sidan har filmen en tvist som gör att det går (om man så vill) att dumpa allt sans och vett överbord och med ett nödrop få ihop berättelsen. Filmen står och faller med om man som tittare köper manusförfattarens förklaring över vad som sker eller inte. Gör man det inte tycker man nog att filmen är trams annars är en relativt bra thriller som i sina stunder är både spännande och mystisk. Historien slingrar sig fram och de flesta av filmens karaktärer är inte riktigt de personer de utger sig att vara så där gör filmen skäl för sitt namn.

Jag är svag för konceptet ”Tio små negerpojkar” ,en handfull personer isoleras av olika skäl och en i sällskapet är en mördare, vilket kan vara en förklaring till att jag är relativt förtjust i filmen. Det är också roligt att man till rollistan dammsugit Hollywood i jakt på B-skådisar, John Cusak, Ray Liotta och Amanda Peet bara för att nämna några få i filmen.

Regi: James Mangold

Betyg: 6/10

Species (1995 USA)

tumblr_lq9a58ta3f1r1ctvuo1_400En grupp vetenskapsmän tar emot signaler från yttre rymden. När dessa dechiffieras ser man att det är ett recept på en varelse dvs ett främmande DNA. Man föder upp varelsen som växer i en rasande fart. Då man valt att mixa den främmande DNA sekvensen med mäskligt DNA ser varelsen till det yttre ut som en människa – ja närmare bestämt supermodellen Natasha Henstridge. Varelsen rymmer och har ett enda mål -att reproducera sig och därigenom ge en öppning i manus för att visa supermodellen näck. För att fånga in monstret så sätts ett specialstteam ihop bla med en person som har/får psykiska krafter när manuset kräver det.

När man berättar om projektet för de som ska jaga rätt på varelsen informeras de att man valde kvinnligt DNA för att hon skulle bli mer foglig. Och där blev det dags att än en gång pausa i filmen backa för att se om jag verkligen hörde rätt vilket jag naturligtvis tyvärr gjorde. Det är Sir Ben Kingsley som yttrar denna stupida mening. Om jag var skådis och speciellt om jag hade ett Sir framför mitt namn hade jag troligen lämnat in en protest vid den repliken men Kingsley behövde väl sina pengar. Mer sanningsenlig hade repliken varit om Kinsley sagt: ”Vi gjorde varelsen till kvinna då Natasha Henstridge var villig att visa sig näck bara hon fick tillräckligt bra betalt”.

Species har en och annan god idé ska erkännas och H.R. Giger (Alien) står för monsterdesignen. Framförallt är det ett litet annorlunda sätt att invadera vår planet. Tyvärr är filmen inte riktigt lika bra som sin story troligen då man ville ha valuta för pengarna och visar upp Henstridge naken i både tid och otid. Mer slafs och mindre sex tack. Men en film med Kingsley, Michael Madsen. Forest Whitaker och Alfred Molina är  inte fy skam.Den var inte speciellt tråkig bara lite sådär halvkorkad. Naturligtvis finns det uppföljare men de passar jag.

Regi: Roger Donaldson

Betyg: 4/10