Hotel (2013 Sverige)

Erika har ett perfekt liv. Bra jobb, fin lägenhet och väntar sitt första barn. Vid förlossningen går något fel och ungen föds med en hel del funktionshinder (vad sägs aldrig men man förstår att här har man att göra med ett barn som kommer kräva ständig omvårdnad). Erika får ett sammanbrott, vägrar att besöka sitt barn på sjukhuset och sitter i lägenheten dagarna i ända. Pressad av sin man går hon med i en samtalsgrupp och där händer det något kanske kommer att förändra hennes och några av de övriga deltagarnas liv.

Hotell känns i brist på bättre ord lite speciell. Det händer kanske inte så värst mycket men hela tiden sitter jag och undrar vilken väg filmen ska ta. Jag har faktiskt inte en susning om hur berättelsen ska utveckla sig. Att berätta mer om handlingen och vad samtalsgruppens medlemmar gör känner jag skulle förstöra upplevelsen då filmens största styrka för mig var just det oförutsägbara. Jag sögs in i filmen ganska snabbt och satt hela tiden med tanken ”vad ska hända nu”.

Hotell har en hel del fina skådisar b.la Alicia Wikander som iofs ofta ser ut som hon har fått för lite sömn men hon är en av de bästa svenska skådisar vi har för ögonblicket. Filmen dras också med en hel packe med scener som gör att jag vrider mig av ångest i soffan – tur att jag inte såg den på bio. Lite knepig kanske men på ett bra sätt – i detta fall menar jag att de knepigheter som utspelas är inkluderande och inte exkluderande för mig som tittare. En film väl värd en titt.

Finns alldeles gratis hos Cineasterna.

Regi: Lisa Langseth

7/10

Son of a Gun (2014 Australien)

son_of_a_gun-349171352-largeJR har hamnat i finkan för ett mindre brott och ett kortare fängelsestraff väntar. Tråkigt nog för JR ser han ganska bra ut och flera av fängelsekunderna kastar lystna blickar efter honom. Turligt nog så får han en beskyddare i Brenton som är en av anstaltens inofficiella bossar och som tack för hjälpen vill Brenton att JR ska hjälpa honom med lite små tjänster när han kommit ut. Om JR vetat vilka tjänster det rört sig om kanske han föredragit att tappa tvålen i duschen.

Jag är lite ambivalent inför vad jag tycker om den här filmen. Det är inget större fel på grundstoryn, jag gillar kriminal och fängelsefilmer. Ewan McGregor sköter sig fint som den kriminelle bossen Brenton och det är inga större fel på övriga skådisar heller. Problemet med en här filmen heter Alicia Wikander som spelar flickvän till JR:s uppdragsgivare. Hon gör det hon kan med sin roll och ingen skugga faller på hennes insats men hennes rollfigur känns onödig och fördummar filmens story. JR blir nämligen blixtförälskad i henne och verkar helt skita i alla risker detta medför något som inte alls känns logiskt. Jag köper helt enkelt inte denna plot som bara känns onödig iofs gjorde Pacino precis samma sak i filmen Scarface men Tony Montana är en rollfigur med helt andra ambitioner än den något vilsne JR. Då denna ”kärlekshistoria” känns inknökad bara därför att man ville ha med en sådan drar det ned filmen en hel del vilket är synd då grundstoryn som sagt är helt ok och skulle nog klarat sig bättre utan kvinnlig fägring.

Regi:  Julius Avery

betyg: 5/10

The Man from U.N.C.L.E (2015 USA/Storbr)

image004En del filmer glömmer jag bort innan eftertexterna rullat klart. Guy Richies senaste är en sådan film. Vad jag minns av handlingen var att den utspelar sig på (likt tv serien med samma namn som filmen baserar sig på) 60-talet. Två agenter, en ryss och en amerikan, berodras att samarbeta då en grupp neonazister(?) kommit över ritningar till en atombomb. Eller något i den stilen.

Helt borta är inte filmen från mitt sinne, så några få iakttagelser skvalpar fortfarande kring i min hjärna. The Man from U.N.C.L.E har en mycket skön 60-tals känsla, av och till får jag påminna mig om att det är en modern film jag ser. Det är en film med atmosfär av ett glassigt 60-tal, något jag gillar.

Skådisarna Henry Cavill och Armie Hammer som spelar agenterna torde höra till filmhistoriens mest icke-karismatiska personer. Käre söte gud så intetsägande de var. Hur man överhuvudtaget kunde få för sig att casta dessa skyltdockor i en film som ska ge en känsla av action, fart och flärd är en gåta. De två kvinnliga huvudrollsinnehavarna Alicia Vikander och Elizabeth Debicki behöver inte göra mycket för att överglänsa sin motspelare. Hade Vikander och Debicki ersatts av två uppstoppade hamstrar hade dessa spelat skiten ur de manliga huvudrollsinnehavarna.. Det är därför lite svårt att bedöma hur bra de två skådespelerskorna egentligen är i filmen då de får famla i mörkret efter interaktion. De är åtminstone två friska fläktar som tillsammans med den sköna 60-tals känslan räddar filmen från att bli rena begravningsmässan.

Regi: Guy Richie

Betyg: 4/10

Ex Machina (2015 Storbr)

wBUWcOK

Ex Machina är Alex Garlands debutfilm som regissör men då han skrivit manus till filmer som Sunshine, Never let me go och 28 days later hade jag vissa förväntningar.

Det börjar med att  Caleb vinner någon slags tävling på sitt jobb där priset är att få tillbringa en vecka  tillsammans med sin chef i dennes lyxbostad. Personligen tycker jag att både tävlingen och speciellt priset är i märkligaste laget men alla filmer måste väl börja på något vis. Caleb åker glatt iväg men hans chef, Nathan, har andra planer för vistelsen. Det finns en möjlighet att Nathan har skapat en robot som besitter artificiell intelligens. För att utröna detta vill Nathan att Caleb ska föra samtal med Ava som är namnet på roboten. Tanken är att dessa samtal ska visa om Ava har ett medvetande eller inte. Caleb är till en början mycket entusiastisk inför sin uppgift men efter ett par samtal med Ava börjar han fundera över både vad och vem som egentligen testas.

Till att börja med måste jag berömma Alicia Vikander som spelar roboten Ava. Jag har inte sett en bättre robot sedan Arnie dök upp som Terminatorn 1984. Då Ex Machina är ett kammarspel gäller det att skådisarna kan ro projektet ihamn och visst gör de det. Vikander har jag redan nämnt. Oscar Isaac som spelar chefen Nathan är mycket bra i sin roll som blir allt mer creepy under veckan som går. Tilläggas bör att han även har en dansscen som man inte glömmer i första taget.

När jag såg filmen tyckte jag att den var snygg och behandlade ett intressant ämne men filmen var lite väl långsam och därmed trist. Jag har lärt mig att det är bra om jag väntar ett par dagar innan jag formulerar mina tankar om en film för att ge den en chans att ”sätta sig”  I det här fallet blev resultatet positivt. Filmen växer med tiden och jag kan inte släppa greppet om den. Slutet är lite överraskande, det vill säga för mig som är något trögtänkt, frun som också kollade på filmen hävdade att ”det kunde man väl räkna ut efter en kvart”. Just detta slut gör att många scener måste ses i ett annat ljus när man sitter med facit i hand och filmen ska definitivt ses om.

Regi: Alex Garland

Betyg: 8/10