Bullet head (2017 USA)

Efter ett misslyckat rån flyr tre rånare in i ett övergivet (och mycket stort) kommunalt förråd. Deras bil har havererat och bytet är fortfarande kvar i det medhavda kassaskåpet. Det finns inte så mycket att göra än att invänta solnedgången och sedan fly i skydd av mörkret. Rånarna är dock helt omedvetna om att lagret använts för illegala hundkamper och i byggnaden finns det en hund som även är mycket avogt inställd till människor.

Detta hade kunnat bli en mycket spännande film, vilket också var min förhoppning, men filmens regissör har inte material till en långfilm och blandar därför in små sidohistorier som rånarna berättar för varandra medan de får tiden att gå. Något de fortsätter med efter att den blodtörstiga besten gjort entree. De är lite väl avslappnade för min smak. Visst blixtrar det till när hunden dyker upp lite då och då som gubben i lådan men i övrigt lunkar filmen på. Vidare har regissören krånglat till det med att även ge hunden en bakgrundshistoria och filmens slut var alldeles för sentimentalt för min smak. Om man istället hade koncentrerat sig på elak hund + potentiella offer + jakt och krypande spänning hade filmen blivit avsevärt bättre men jag anar att regissören hade större ambitioner än detta och krånglade till det för sig alldeles i onödan.

Regi: Paul Solet

Betyg: 4/10

Annonser

Autómata (2014 Spanien)

Automata_1sheet_v121-750x1086I dagens film är det eländigt på vår planet. Jorden är i stort sett obeboelig och befolkningen har klumpat ihop sig i slitna städer. Jacq Vaucan arbetar på ett företag där hans uppgift är övervaka att robotar håller sig på mattan dvs de får inte skada människor eller förbättra sig själva. När det kommer in oroande rapporter om robotar som verkar modifiera sig själva sätts han på att utreda saken. Snart är Jacq en jagad man då han i äkta konspirationsanda kommit hemligheter på spåren. Det här var en makalöst snygg spansk/bulgarisk sf-film. Antonio Banderas, Robert Forster och Tim McInnerny funkar bra i sina roller men Dylan McDermott var lite av en besvikelse som prisjägare. Melanie Griffith är med på ett hörn men henne hade jag gärna sluppit. Det känns bara sorgligt att se en människa som har demolerat sitt ansikte med hjälp av plastikoperationer. Sorgligt. Filmen har en skön stämning och puttrar på stadigt framåt. Skurkarna är härligt slemma och upplösningen föll väl ut. Jag ska passa på och tacka Fiffi för tipset som gav mig en snygg och i sina stunder pulshöjande sf-upplevelse. Jojjenito var däremot inte riktigt lika nöjd.

Regi: Gabe Ibáñez

Betyg: 7/10