Jurassic world: Fallen kingdom (2016 USA)

Jurassic world ligger övergivet och dinosaurerna har fått härja fritt på ön. Deras existens är nu hotad då en vulkan har vaknat till liv och hotar att utplåna allt liv på ön. Claire tillfrågas av företaget Lockwood som grundade parken om hon kan tänka sig att rädda så många djur som möjligt och tillsammans med Owen åker de två till ön. Nu är inte allt som man skulle kunna tro för naturligtvis har en del av del inblandade en helt annan agenda.

Det första som slog mig fem minuter in i filmen var att om man köper en ö för att bygga en nöjespark för ett antal miljarder, varför lägger man inte en slant på att kolla upp platsen så man slipper tråkigheter som vulkanutbrott. Ja, varför ens anlägga en nöjespark där det finns minsta risk för ett vulkanutbrott?

Det andra som slog mig var att jag från att ha tyckt Bryce Dallas Howard varit en helt ok skådis gått till att jag knappt tål att se henne. Herre jösses vilken irriterande skådis. Varför vet jag inte men min dotter kan vara något på spåren då hon menade att Howard ser korkad ut – hela tiden. Hon har ett ständigt ansiktsuttryck som annonserar att hon inte riktigt är med i matchen. Ju mer jag tänker på skulle hon kunna passa som deltagare i Ex on the beach, det är bara tatueringarna som saknas.

Det tredje som slog mig var att handlingen har fler hål än en schweizerost men det kan jag svälja lite lättare då filmen är en s.k popcornrulle.

Trots dessa invändningar är Jurassic World: Fallen kingdom ett fall framåt från den kärnfamiljspropaganda som min arma själ utsattes för i förra filmen. Klart att filmen har med sliskiga ögonblick, korkad dialog som fick mig att stönandes vagga i biomörkret med händerna framför ansiktet, en unge (som trots allt var riktigt uthärdlig – herren hör bön) och en tröttsam gnällig datanörd. Men å andra sidan var filmen snygg och handlingen tog en oväntad och uppskattad vändning och visst vart det lite spännande i sina stunder. På det hela var det en positiv överraskning kanske mest beroende på att mina förväntningar var riktigt låga innan titten – typ noll Kelvin.

Regi:  J.A. Bayona

Betyg: 5/10

Annonser

Jurassic world (2015 USA)

JurassicWorld.posterMan skulle kunna tro att Jurassic world handlar om dinosaurier och visst finns de med i filmen till viss mån. Det filmen egentligen handlar om är FAMILJEN (inte musikgruppen utan den sociala strukturen). I denna film är FAMILJEN i fara och då inte pga en blodtörstig genmanipulerad dinosaurie som kan det mesta förutom att köra bil. Orosmolnen är följande:

1. Storebror tycker lillebror är jobbig.

2. Brödraparets föräldrar kanske kommer att skiljas.

3. Två systrar har dålig kontakt med varandra och umgås inte så mycket som de borde för om man hör till en FAMILJ i amerikanska filmer ska man älska hela släkten och kan knappt bärga sig till att få mysa till det med varandra, gärna under Thanksgiving.

4. Den ena av systrarna som driver dinosaurieparken har allvarliga problem och då menar jag inte problem av den sorten att en genmanipulerad blodtörstig dinosaurie som kan det mesta förutom att köra bil rymmer. Hennes problem är värre. Hon umgås inte med sina systersöner och vet inte ens hur gamla de är!!!!! Hon vill även göra karriär men då på bekostnad av barnalstrande – kort och gott så har hon inga modersinstinkter trots att hon är kvinna. Vart är världen på väg?

Turligt nog så löses alla dessa problem med övertydlig hand av producenten Steven Spielberg. Katalysatorn som för FAMILJEN närmare varandra och väcker den kalla karriärkvinnans modersinstinkter är en genmanipulerad blodtörstig dinosaurie som kan det mesta förutom att köra bil rymmer och därmed hotar FAMILJENS existens samt 20 000 andra besökare som iofs inte är så viktiga (verkar det som). Innan vi har nått detta mål får vi se dinosaurier, höra barndomsberättelser om spöken och vargar samt se karriärkvinnan spotta i nävarna. Det sistnämnda illustreras av att hon kastar sin vita kavaj så man tydligare kan se konturerna av hennes bröst i det tighta linne hon bär under sin kavaj. En annan anledning till att hon kastar sin kavaj är nog att när hennes modersinstinkt till slut väcks till liv måste hon åtminstone visa att hon har en antydan till bröst. Jag suckar tungt i biomörkret och undrar om jag inte skulle ha sett Stathams senaste istället.

Regi: Colin Trevorrow

Betyg: 3/10

Andra tankar om filmen

filmspanarna-bred

 

The Nerd bird

Har du inte sett den?

Jojjenito

Fripp

FLMR

Movies noir

Rörliga bilder och tryckta ord

Fiffi

 

50/50 (2011 USA)

En blick på affischen räckte för att jag skulle avfärda 50/50. Seth Rogen har nämligen det oangenäma rekordet i avbrytna filmtittningar. Både Pineapple express och The Green hornet har stängts av i förtid mycket beroende på denne ”skådespelare”. Jag tänkte inte ge karln en tredje chans. Men så läste jag om filmen hos Movies-noir, Velvet cafe, Fripp och Fiffi, alla var  positivt inställda till filmen. Vanligtvis brukar jag se filmer som folk varnar för (jag kan ana att både The Hike och Stag night sakta men säkert närmar sig en tittning). Jag bestämde mig för att göra tvärtom, se en film som rekommenderades. Jag är glad att jag gjorde det.

50/50 handlar om Adam som har ett ganska vanligt liv. Han arbetar på en radiostation, en flickvän där man närmar sig sambostadiet, ett komplicerat förhållande till sina föräldrar och en kompis som han umgås och tjafsar med. Pga ryggvärk går han till en läkare som ger honom diagnosen cancer samt 50% chans att överleva. Resten av filmen handlar om Adams kamp mot cancern men även hur hans närmaste påverkas av Adams sjukdom. På både gott och ont.

I vanliga fall är jag inte speciellt förtjust i filmer av det här slaget. De har en tendens att drypa av sentimentalitet och känslorna känns artificiella. 50/50 är annorlunda. Jag upplever 50/50 som en uppriktig och ganska ärlig sjukdomsfilm där jag bryr mig om huvudpersonen. Kommer han klara sig eller inte? Filmen har en känsla och ton som gör att jag blir osäker. Berättelsen är också intressant då dramats huvudpersoner utvecklas på ett eller annat sätt – i en del fall inte alls åt det förväntade hållet. Skådisarna var bra, speciellt kvartetten Joseph Gordon-Levitt, Bryce Dallas Howard, Angelica Houston och Anna Kendrick i rollen som Adams kurator. Seth Rogen skulle jag klarat mig bra utan men man kan inte få allt här i världen.

Regi: Jonathan Levine

Betyg: 7/10