Dear John (2010 USA)

Någon, jag kommer inte ihåg vem,  rekommenderade dagens rulle för mig. En vettig rekommendation med tanke på att jag är svag för romantiska filmer. Channing Tatum spelar här John en ung man som är hemma på permis från armen. På stranden träffar han tjejen Savannah (Amanda Seyfried), de två blir kära och hon lovar att vänta på honom tills han gjort klart sin tjänstgöring. Trist nog för paret så utspelar sig filmen 2001 och 9/11 sätter käppar i hjulet för deras återförening då John frivilligt förlänger sin tjänstgöring. Kommer deras kärlek stå pall för Johns totala hjärnslapp?

Till filmens plus hör som jag som tidigare nämnde ÄR svag för romantiska filmer. Att godingen Richard Jenkins dök upp i rollen som Johns far var en trevlig överraskning. Skådisen Channing Tatum verkar vara en trevlig prick även om mina tankar vandrar åt Belgian blue hållet då han ser lite ”köttig” ut.

Trist nog uppväger inte filmens fördelar dess nackdelar. Skådisen Amanda Seyfried har jag oerhört svårt för, när jag ser henne tänker jag på  hiskliga ”gråtande barn” tavlor. Det andra problemet är värre nämligen att John kort och gott är dum i huvudet. Att han frivilligt tagit värvning hintar att alla hästar inte är hemma i stallet (det är mig en gåta att man frivilligt kan vilja arbeta som soldat men visst, omständigheter kan möjligen gjort att det var hans bästa val i livet). Att han däremot väljer att förlänga sin tjänstgöring går bortom allt förstånd för mig men nu är iofs filmen amerikansk och när det rör USA och deras nationalism får man nog se befolkningen som aningens hjärntvättade.

Just den sista saken gör att jag inte riktigt kan engagera mig helt i filmen då jag hela tiden tänker ”skyll dig själv” när livet inte går Johns gång. Folk som däremot inte blir lika irriterade på småsaker som att man frivilligt går med i det militära finner nog Dear John vara en ganska så sockersöt historia med en viss touch av Harlekinserien.

Regi; Lasse Hallström

Betyg: 4/10

The Eagle (Storbr m.fl 2011)

600full-the-eagle-posterRomaren Marcus har frivilligt valt att göra sin militärtjänstgöring vid Hadrianus mur. Detta torde vara en av imperiets minst angenäma utposter men Marcus har valt sin placering då han vill rädda familjens ära. Hans far förlorade både legionens fälttecken, örnen, och sitt liv i ett slag. Marcus plan är att ta sig bakom muren för att hitta fälttecknet och därmed återställa familjens heder. Naturligtvis är det ett självmordsuppdrag då Marcus inte talar språket och romare ses som fritt vilt på andra sidan muren. Hans chanser att lyckas ökar dock markant då han får med sig sin infödda slav Esca som vägvisare och tillsammans ger de sig i väg på efter det försvunna fälttecknet.

Mitt problem är att jag inte kan relatera till det något grumliga begreppet ära. Jag har aldrig förstått folk som kan tänka sig offra livet för ett sådant abstrakt begrepp. Min syn på saken är bättre fly än illa fäkta och om man slarvat bort ett fälttecken eller två? Shit happens. Bortser jag från detta (mao det som driver hela plotten) är The Eagle en rejäl äventyrsfilm. Channing Tatum och Jamie Bell spelar Marcus respektive Esca, båda är stabila skådisar som med lätthet ror hem en film av detta slag. Favoriten Mark Strong är också med på ett hörn men han kunde gott fått lite mer speltid om jag fått bestämma. Filmen skulle mått bra av att ha ett lite högre tempo. Den börjar med ett anfall på ett romerskt fort där Marcus får visa vad han går för men sedan står storyn och stampar en bra stund. Den sista halvtimmen är dock spännande när Esca och Marcus jagas av vildsinta skottar som går under namnet Sälstammen, kanske inte det mest skräckinjagande namnet på ett gäng elakingar men de är inte att leka med. Stabil film som (trumvirvel) fyller sin funktion.

Regi: Kevin Macdonald

Betyg 6/10

A Good Day to Die Hard + G.I. Joe: Retaliation (2013 USA)

A_GOOD_DAY_TO_DIE__1663060aMed tanke på gårdagens film skulle man kunna säga ”att efter sol kommer regn”. När det rör sig om Die hard franschaisen är jag inte överdrivet förtjust (en underdrift) i de två första filmerna men jag gillade trean och fyran. Efter att ha sett  A Good Day to Die Hard kan jag konstatera att man kört än en franschaise i botten för det kan väl inte bli sämre än det här?

Då McClanes dotter fick screetime iom förra filmen ger man hans son Jack en chans att visa vad han går för. Jack står anklagad för ett mord i Ryssland. John åker dit för att ge sin son sitt stöd. McClane hinner knappt sätta sin fot på Rysk mark innan det börjar skjutas, sprängas hus och helikoptrar pulvriserar byggnader i cenrala Moskva. Ett Moskva som måste vara rena Mecka för brottslingar då inte en polis syns till under dessa bombastiska scener. Allt detta skjutande ackompanjeras av McClaine som filmen igenom vrålar att han är på semester, en intention han aldrig haft då han som sagt åkte till Ryssland för att bevittna sin sons rättegång.  Filmen avslutas med en magisk bilresa från Moskva till Tjernobyl, en nätt tur på ca 100 mil som tydligen klaras av på en halv dag.  Där och då somnade jag och det är betyg nog för den här skiten.

G_I_-Joe-Retaliation-2013-Telugu-Dubbed-Movie-Watch-Online Jag har även sett uppföljaren till G.I. Joe och kan kort konstatera att Willis numera låter kvantitet gå före kvalitet. Den här filmen består till största delen av män som vrålar militära klyschor så att ådrorna syns, tröttsamma slagsmål, handslag som innebär att man stirrar stint in i mottagerens ögon och spänner sina biceps i för trånga t-shirts, oinspirerade actionscener och en Willis som likt gubben i lådan dyker upp för att casha in sin check. Första filmen var en underhållande bagatell, den här gav mig bara huvudvärk. Även här nickade jag till mot slutet och börjar ana att min hjärna har en inbyggd failsafe och stänger av sig själv om jag får se för mycket skit på en gång.

Regi: John Moore + Jon M. Chu

Betyg: 1/10

Public enemies (2009)

public-enemiesUnder depression på 1930 talet rånade gangstern John Dillinger ett antal banker och blev stämplad som samhällets fiende nr 1. Filmen skildrar slutet av Dillingers karriäroch hans kärlekshistoria med garderobsflickan Billie . Parallellt får vi följa FBIs jakt på Dillinger som leds av Melvin Purvis.

Jag är ganska besviken efter ha sett Public Enemies, jag hade hoppats mer på filmen. Det är Michael Mann som gjort filmen och som de flesta filmer han regisserat är den riktigt snygg men bland kan Manns filmer kännas lite opersonliga och tråkiga vilket Public Enemies gör. Filmen tar aldrig fart och jag sitter mest och väntar på att den ska börja det hela känns som enda lång inledning och sedan är filmen slut. Man kommer heller aldrig personerna Dillinger och Purvis in på livet och därför bryr man sig inte om deras öden, det hela är mer som snygga bilder på 30 tals mode, bilar och inredning och allt slutar i ett jaha. Jag har sett bättre TV filmer om Dillinger.

Regi: Michael Mann

Skådespelare: Christian Bale, Johnny Depp

Betyg: 3/10

Fighting (2009)

2009_fighting_001 Shawn (Channing Tatum) arbetar som gatuförsäljare i NYC av en slump möter han småfixaren Harvey, suveränt spelad av Terrence Howard. De två slår sig ihop där Shawn deltar i streetfighter matcher som Harvey fixar. Efter att ha vunnit ett par matcher väntar utmaningen, Shawns gamla antagonist från college Evan.

Detta är en märklig film å ena sidan har vi Terrence Howard som är mycket bra i sin roll som fixaren Harvey å andra sidan har vi en livs levande Ken, Channing Tatum. Kontrasten mellan skådespelarna är underhållande men kanske inte på det sätt som filmens skapare tänkt sig. Resten av ensemblen fyller sina roller som brukligt i filmer av detta slag: slem bookmaker, otrevlig antagonist,bekymrad flickvän etc.

Filmen börjar bra man är lite osäker och nyfiken på hur handlingen ska utvecklas men det ändrar sig snart och alla klicheér uppfylls. Jag erkänner att jag är ganska förtjust i filmer av detta slag så en stunds underhållning blir det. Lättsett och snabbglömt.

Regi: Dito Montiel

Skådespelare: Channing Tatum, Terrence Howard, Zulay Heano m.fl

Betyg:4/10