Noah (2014 USA)

Darren Aronofsky senaste film bygger på historien om Noah. Möjligen kanske någon i vårt sekulariserade land har missat den här berättelsen så jag drar den i korthet: Gud (här i filmen kallad för The Creator) har tröttnat på människorna och beslutar sig för att förinta dem i en översvämning. Noah är dock en gudfruktig man och får i uppdrag av Gud att bygga en ark som kan rymma jordens alla djur så att de kan befolka vår planet efter katastrofen. Aronofsky har broderat ut storyn en aning och b.la lagt till fallna änglar som hjälper Noah att bygga arken samt en konflikt mellan Noah och de övriga människorna. För att hotta upp historien ytterligare så slits Noah mellan sin plikt till Gud och sin kärlek till sin familj.

Jag ska erkänna att jag var mycket tveksam till Noah då filmer med religiösa teman ofta blir pompösa och alldeles för respektfulla mot sina källor, åtminstone om filmen produceras i USA där kristna fundamentalister har alldeles för mycket att säga till om. Noah är ingen toppenfilm och dras med en hel del brister. Jag undrar lite över varför  Aronofsky kände sig manad att göra filmen. Nu visade det sig att filmen inte var så trist och uppblåst som jag förväntat mig. Filmens första två tredjedelar är bra och kan ses som en ren fantasy. Konflikterna mellan Noah och han familj samt hotet från människorna väcker mitt intresse och i sina stunder är det både spännande och till viss mån gripande. När Gud sedan släpper lös katastrofen och tittaren hänvisas till livet på arken blir Noah med ens tristare och jag satt och väntade på att filmen skulle ta slut. En stor anledning till detta var att jag hade svårt att finna sympati för Noah och hans agerande gentemot sin familj. Hade jag varit en av passagerarna på arken hade jag nog satsat på att dumpa den fundamentalistiska gringubben överbord. Jag får t.om så svårt för Noah att jag stundtals sympatiserar mer med filmens skurk än dess hjälte. Å andra sidan har jag aldrig varit speciellt förtjust i den gammaltestamentliga versionen av Gud som kort och gott verkar vara en riktig skitstövel med alla sina påhitt och nycker. Det är lite synd att filmen tappar såpass för den börjar som sagt förvånansvärt bra.

Se vad Jojjenito tycker om filmen.

Regi: Darren Aronofsky

Betyg: 5/10

Black Swan ( 2010 USA )

Jag har alltid varit lite misstänksam mot s.k finkultur. De som håller på med det verkar vara lite fisförnäma och har en tendens att bråka med alla om allt ( Börje Ahlstdt m.fl) och framför allt verkar utövarna av finkultur ha astråkigt och vantrivas med sitt yrkesval. Jämför bilderna nedan och svara spontant: Vilka verkar ha roligast?

Filmen Black Swan gör inte saken bättre när det gäller att mildra mina fördomar angående finkultur.

Aronofskys senaste film handlar om balettdansösen Nina vars liv kanske skulle kunna vara lite muntrare om hon valt att syssla med något annat. Livet för Nina blir inte heller lättare då hon har en överbeskyddande mamma som behandlar dottern som att hon fortfarande var 12 år ( tjejen är över 20 men bor i ett rosa flickrum fullt med gossedjur ).   När Nina får huvudrollen i baletten Svansjön är hon först överlycklig men sen börjar pressen ta ut sin rätt. Konspirerar den nya tjejen mot henne för att ta över huvudrollen? Vad vill regissören egentligen, duger hon i huvudrollen eller kommer hon att bytas ut? Nina börjar också tycka att hennes kropp förändras, sår dyker upp, naglarna lossnar m. m. Vad är inbillning och vad är verklighet?

Jag kan känna att Black Swan är mycket väsen för ingenting. Vi har sett berättelsen förut, jag blir vare sig förvånad eller berörd av historien. Efter ca 20 minuter vet man hur det ska sluta och det är bara vänta på det oundvikliga. Till filmens styrka får jag lägga de helt suveräna skådespelarna med Nathalie Portman i täten. Barbara Hershey som Ninas mamma, Vincent Cassel som den slemmige regisören och Mila Kunis i rollen som Ninas konkurrent är alla otroligt bra i sina roller.Filmen är snygg att se på och musiken till Svansjön som är soundtracket är ljuvligt att höra.  Betyget är kanske lite högt men jag hade inte tråkigt i alla fall.

Regi: Darren Aronofsky

Betyg:6/10