Shakespeare söndag: Julius Caesar (1953 USA)

ckWZX2DLXOQQF4bjbGJ0ggYJG1uShakespeares tragedi Julius Caesar har filmatiserats en handfull gånger och det är nog denna version som är den mest kända. Kanske främst beroende på att filmen har en halvt om halvt legendariskt trio i huvudrollerna: James Mason i rollen som Brutus,  Cassius spelas av John Gielgud och slutligen Marlon Brando som Marcus Antonius. Caesar spelar av Louis Calhern en skådis vars namn var helt okänt för mig men enligt IMBD har han gjord en hel del kända filmer. Om man kan sin antika historia innehåller filmens handling inga större överraskningar. Shakespeare har ändrat i några detaljer för att få bättre flyt på storyn men i övrigt håller den sig relativt väl till vad som skedde kring mordet på Caesar.

Dramat huvudperson får nog sägas vara Brutus som övertalas av Cassius att delta i mordet på Caeser. Anledningen till komplotten är att man anser att Caesar blivit för mäktig och det är bara en tidsfråga innan han utnämns till kung. Efter stor vånda och tvivel accepterar Brutus sitt öde och deltar i mordet. Attentatet går som smort men efter mordet lyckas Marcus Antonius vända folkopinionen mot mördarna som tvingas fly och de inblandades öde avgörs i slaget vid Filippi

Ja hur var nu filmen? Det är minst sagt en blandad kompott. Då jag vet precis hur det ska gå blir det lite tradigt att höra på Brutus monologer då jag s.a.s sitter med facit i hand. Turligt nog spelas Brutus av Mason som enligt mig är filmens stjärna. Masons minspel under själva mordet är skådespeleri av hög klass och han gestaltar sin Brutus med en skörhet som gör att åtminstone jag finner en viss sympati för honom. Nu var inte Mason speciellt glad då han fann att Brando skulle vara med i filmen. Han insåg att Brando troligen skulle stjäla uppmärksamheten vilket han också gjorde. När jag tidigare hört om filmen är det just Brandos insats som uppmärksammats lite orättvist mot Mason kan jag tycka. Brando har förärats med filmens höjdpunkt ”Friends, Romans, countrymen, lend me your ears” som är Shakespeare i högform men i övrigt tyckte jag nog att Brando mest såg väldigt svettig ut. Det kanske inte fanns anti-shine på den tiden? Gielguds skådespeleri är ganska stelt i han går mest runt och ser ut som att han har fått något uppkört i röven. Rekvisitan är fin men förutom Brandos tal till massorna och Masons insats vet jag inte om filmen var så värst engagerande. Hoppas Sofia hittade något roligare.

Regi; Joseph L. Mankiewicz

Sofias val för dagen finner ni här.

250px-Hw-shakespeare250px-Hw-shakespeare250px-Hw-shakespeare250px-Hw-shakespeare

The Innocents ( 1961 Storbr USA ) The Turn of the screw ( 2009 Storbr )

När man läser olika listor som sammanställer de bästa spök/skräckberättelserna brukar tre noveller oftast vara med på listan: The great god Pan av Arthur Machen, Oh whistle and i’ll come to you my lad av M.R James samt dagens inlägg; The Turn of the Screw av Henry James. Personligen gillar jag de M.R James och Machens historier men har lite svårare för Henry James berättelse som jag finner aningen pladdrig och faktiskt ganska ospännande. När Voldo listade filmen The Innocents bland de bättre skräckfilmer han hade sett tänkte jag att filmen kanske skulle vara rysligare och i farten slank även en nyinspelning med. En och annan spoiler kan förekomma!

I stort sett har filmerna samma story  men James berättelse kan tolkas på två olika sätt vilket även litteraturvetare gör men jag kommer till det senare. The Turn of the screw handlar om Miss Giddens som tar anställning som guvernant för två föräldralösa barn. I 2009 års version heter guvernanten Ann och i novellen är hon namlös. Barnen har sin farbror som förmyndare och han vill inte ha något med ungarna att göra då han är tät, singel  och mest vill glida runt i London och charma kvinnor .Guvernanten får förhållningsorder att inte besvära honom vad det än må gälla angående de två barnen som han har placerat på behörigt avstånd i sitt gods Bly. Guvernanten anländer till godset och mycket snart märker hon att sinistra krafter vill åt barnen. Det verkar som två spöken försöker besätta ungarna och det hela utvecklar sig till en kamp om barnens själar mellan guvernanten och spökena. Debatten om James novell handlar främst om det är en spökhistoria på riktigt eller om det är guvernantens mentala tillstånd som vacklar och alla syner och tolkningar av olika händelser härrör från hennes förvirrade sinne.

The Innocents är filmad i svart-vitt vilket kan förklara att jag fann miljöerna aningen mer rysliga i den senare adaptionen. Bly känns både mörkare och dystrare, helt enkelt mer ogästväntligt. I The Innocents blir allt lite ljusare och inte lika dystert.Inget större fel på skådespelarinsatserna i vardera film men Kerrs guvernant går vinnande vid en jämförelse. Kerr har helt enkelt lite mer pondus både som skådespelare och karaktär. En förklaring kan vara filmernas olika grepp på karaktären. Kerrs guvernant ser det som sin moraliska plikt att rädda barnen från spökena medan Michelle Dockery i den nyare versionen har en flickboksromantisk dröm om att barnens farbror ska falla för henne om hon reder upp situationen på Bly. Även på ett annat plan är skillnaden mellan de två karaktärsframställningarna stor. I The Innocents tvivlar jag på guvernantens mentala hälsa. Kan det vara så att det är hennes sinne som spelar ett spratt? I The Turn of the screw känner jag att förklaringen lutar åt rena spökerier. Detta är anledningen till att 1961 års versionen går vinnande ur striden, genom att man som tittare får fundera hur det hela ligger till skapas det en större spänning och mystik. Jag har också lite svårt med Anns fling på farbrodern. Det blir faktiskt lite fjantigt.

Är nu filmen mer skrämmande än boken? Det är den definitivt men jag vet inte om jag blev speciellt engagerad. Egentligen satt jag mest och irriterade mig på att guvernanten inte lämnade sin anställning. Ungarna var mest små bortskämda överklassbarn som gott kunde lämnas år sitt öde vare sig det var inbillade spökerier eller inte. Så kallhamrad är jag.

Betyg: The Innocents 6/10 The Turn of the screw 5/10