Knock knock (2015 USA)

Arkitekten Evan är tvungen att jobba över en helg när den övriga familjen åker iväg. Sent på kvällen knackar det på hans dörr och två genomblöta tjejer står utanför och ber om att få låna hans telefon. Evan är tveksam till en början men släpper in tjejerna så de kan få torka sig och ringa efter en taxi. Situationen blir ganska snabbt obekväm för Evan då hans besökare mer eller mindre tvingar sig på honom. Om han faller för frestelsen eller blir sexuellt antastad kan diskuteras (kommer till det senare) men det slutar i alla fall med att han hamnar i säng med tjejerna. Nästa morgon inser Evan att han tillbringat natten med två psykopater som iofs är bedårande men likväl skogstokiga.

Än en film av den i mina ögon intressante regissören Eli Roth men här blev slutresultatet inte speciellt bra. Filmen är till en början smårolig när Reeves försöker avstyra tjejernas närmanden. Det tillsammans med att filmen är tekniskt välgjord, märk väl att jag skrev tekniskt inte konstnärligt, är det som är bra med filmen.

Keanu Reeves som spelar Evan har nog aldrig varit träigare och är pinsamt dålig däremot passar han stela stil bra i filmens början när han försöker värja sig mot tjejernas närmanden. Lorenza Izzo och Ana de Armas spelar de två galningarna och gör det verkligen inte bra men när de ställs mot en träbock som Reeves ger de en märkligt nog till en början en illusion av att vara riktigt bra.

Knock knock är en velig historia. Roth verkar inte kunnat bestämma sig för om han ska göra en komedi eller thriller och slutresultatet blir bara ansträngt och löjligt. Att Evan skulle kunna lösa den prekära situationen ganska enkelt men väljer att inte göra det blir ett irritationsmoment som är svårt att bortse ifrån. Värst är dock den moralkaka som jag antar att Roth serverar – jag kan iofs ha tolkat filmens budskap fel. Filmens sensmoral är att Evan förtjänar det han får då han fallit för frestelsen och varit otrogen. Just den sexuella akten kan verkligen diskuteras då Evan hamnar i en situation där han mer eller mindre måste ta till våld för att värja sig. Om Evan varit kvinna och hans ovälkomna besökare män skulle Knock knock kunnat klassas som en rape & revege rulle minus hämnden då man ansett att kvinnan fått det hon förtjänat. Jag vet inte men i USA kanske man fortfarande tror att män inte kan våldtas? Slutändan blir att Knock knock blir en sexistisk film som vare sig är rolig eller spännande.

Regi: Eli Roth

Betyg: 3/10

The Green inferno (2013 Chile/USA)

Filmen handling skulle kort och gott kunnat beskrivas så här: The Darwin adwards slår tolv flugor i en smäll. En lite längre beskrivning blir följande: Studenten Justine blir tänd på en aktivist som agiterar mot skövlingen av regnskogen. Hon går med i gruppen han leder och vips så sitter hon på ett plan till Peru där man ska genomföra en aktion mot ett elakt skogsbolag. Det går inte riktigt som man tänkt sig och studenterna fångas av en indianstam som likt sverigedemokraterna drar alla främlingar över en kam. Indianstammen har följande resonemang: Vita män skövlar vår skog, de man infångat är vita – slutsats de är våra fiender. Då det rör sig om en primitiv stam har en och annan gammal stenålders sedvänja dröjt sig kvar bla den att man äter sina fiender. Trist situation för dessa aktivister som bara ville göra något fint för världen och Justine får bokstavligen lära sig läxan att man inte ska tänka med det man har mellan benen.

Den här filmen har legat i malpåse ett par år men till slut så släpptes den till min stora förtjusning. Att bara nämna kombinationen djungel + kannibaler räcker för att injaga skräck i mig. Det bör nämnas i sammanhanget att jag aldrig sett Cannibal holocaust då bara tanken på filmen väcker ett djupt obehag inombords. Märkligt då att jag väljer att se en film som (vad jag förstått) är en karbonkopia av tidigare nämnda film. Jag kan inte riktigt förklara varför men så blev det i alla fall.

Filmens regissör Eli Roth väcker känslor. Han är allt från hatad till älskad. Jag har sett alla filmer han gjort och de går från mästerliga (Hostel) till ”det här borde man ha jobbat lite mer med” (Knock knock) men hans filmer är aldrig ointressanta. Jag kanske övertolkar Roth men det verkar oftast vara något mer under ytan än bara skräck och ofta får regissören mig att ifrågasätta mina egna tankegångar – tydligast skedde detta under hans senaste film Knock knock men den behandlas en annan dag på denna blogg. I The Green inferno ger Roth ideella aktivister en rejäl pungspark och han sätter fingret på vårt samhälle som allt som oftast präglas av att ändamålen helgar medlen men även människors önskan att dela in allt i svart eller vitt. De två påståendena kan verka motsägelsefulla men så tolkar jag det. Nu är inte Roth en finlirare som arbetar med subtila budskap och medel och filmen är i sina stunder ganska yxigt producerad med skådisar som är sisådär. Det sistnämnda kan kanske förklaras med att stora delar av ensemblen inte har engelska som förstaspråk och det hörs. Skådisarna får därmed lägga mer kraft på sina repliker än skådespelandet. Trots detta är The Green inferno en gastkramande film där jag stundtals satt och höll andan även om jag anade hur historien skulle utveckla sig. Klart sevärd om man nu gillar genren.

Fiffi har sett samma film som jag och Sofia fjäskar(?) lite för bloggkollegorna Henke och Joel.

Regi: Eli Roth

Betyg: 7/10

Piranha 3D ( 2010 USA )

Ett jordskalv öppnar upp en undervattensjö som varit isolerad i miljoner år. Ut ur den underjordiska sjön strömmar det tusentals förhistoriska och mycket  hungriga  pirajor. Tajmingen för de hungriga fiskarna  kunde inte vara bättre då skollovet precis startat och vattnet är fyllt med glada och fulla ungdomar.

Jag är nog lite trög till sinnes så här framåt höstkanten. Det tar ungefär halva filmen innan jag inser hur regissören Aja resonerat. Han har ett manus som i stort sett är omöjligt att förvandla till en bra film, vilket redan orginalet bevisade. Han har ställts inför två val: Göra det bästa av situationen och producera en halvtaskig skräckis eller bara ösa på för fullt med alla skräckfilmsklicheer han kan komma på. Aja valde det senare alternativet, och det tackar jag för.

Filmens första halva är en orgie i stringbikinis, uringningar, silikonbröst och Belgian Blue killar. Det känns lite som de där usla showerna som gick på MTV i början av 90-talet där ungdomar klädde sig sexigt och dansade utmanande till kass musik. I och för sig är någon show på MTV bra?

Stadens förståndiga polis spelas av Elisabeth Shue och Ving Rhames är Vice Sheriff. De gör vad som krävs enligt manus även om jag velat sett mer av Rhames, vilken röst den mannen har!  Lite cameos av Eli Roth, Christopher Lloyd och Richard Dreyfuss kan man också glädjas åt. Resten av skådespelarna har inte direkt fått sina roller pga av sina skådespelartalanger om ni förstår mig rätt.

Filmen riktiga lyft sker när fiskarna attackerar festen maken till blodbad och ”over the top” våld har jag sällan skådat. Båtmotorer, rullande huvuden, krossade och kluvna kroppar samt tuggande pirajor i en salig röra.Här är Aja i högform men det är så överdrivet att det blir underhållande.

Piranha är absolut ingen stor filmkonst men på sitt eget lilla speciella sätt är den faktiskt ganska underhållande. Filmen mottogs relativt väl i USA även om den halvfloppade men det är snack om en uppföljare.

Regi: Alexandre Aja

Betyg: 6/10

Imorgon blir det flygskräck

Cabin fever 2 (2009 usa)

Viruset som bäst beskrivs som ebola x 100 har nu spritt sig från skogen, där det härjade i ettan, till fabriken som gör mineralvatten. Det är skolavslutningsfest och mineralvattnet används till bålen på festen. Resten kan ni räkna ut själva.

I en total brist av talang har filmmakarna fått förlita sig på äckel, och har då nischat sig till alla tänkbara kroppsvätskor: sperma, grodgalla, urin, var och hinkvis med blod. Tydligen tog producenterna över filmen och gjorde om den totalt, regissören ville få sitt namn borttaget men lyckades inte så nu har han den här skiten på sin meritlista. Första filmen var riktigt bra men när jag ser detta spektakel blir jag bara sorgsen.

Regi: Ti West

Skådespelare: Rider Strong, Noah Segan

Betyg: 1/10

Hostel (2005 USA)

Tre killar är och tågluffar i Europa de får ett tips att åka till en stad i Slovakien där turister är mycket populära bland tjejerna. De hormonstinna killarna upptäcker snart att det fanns lite mer än villiga tjejer i Slovaken och deras semester blir inte riktigt vad de tänkt sig.

Hostel är en film som är fylld av klicheer, korkade ungdomar och fördomar. Trots detta är det en av mina favoritfilmer i den här genren. Vad det beror på vet jag inte riktigt. Kanske kan det vara att regissören vågar vara opolitiskt korrekt och bara kör på  full fart. När filmen kom rasade ett antal kritiker över filmens kvinnosyn men i rättvisans namn är synen på på män inte heller så smickrande. Det tar en stund innan filmen tar fart och till en början verkar det vara en film a la´svensexan man tittar på men långsamt blir det hela allt obehagligare och sista halvtimmen är en riktig nagelbitare. Rekommenderas varmt!

Regi: Eli Roth

Skådespelare: Jay Hernandez, Derek Richardson

Betyg: 10/10

Inglourious basterds (2009)

En grupp soldater med judisk bakgrund sprider skräck bland de tyska soldaterna i det ockuperade Frankrike under 2:a världskriget. Soldaderna blir involverade i en komplott som, om den lyckas, gör det möjligt att utplåna hela det nazistiska toppskiktet. I deras väg står den tyske säkerhetschefen Hans Landa, en formidabel motståndare.

Jag hade låga förväntningar  på filmen då jag anser att Tarantino till viss mån är överskattad samt att han likt Bergman och Allen är kritikernas gullegris vilket gjorde mig tveksam till den goda kritiken filmen fått i pressen. Det var härligt att mina förväntningar kom på skam, filmen är mycket bra. Historien är fängslande, skådespelarna är suveräna, speciellt då Brad Pitt och Christoph Waltz, att de spelar över å det grövsta gör inget då det är mycket underhållande och stör mig inte. Musiken är som oftast i Tarantinos filmer mycket bra, Cat People med Bowie dyker t.ex upp vid ett tillfälle.  Ett genomgående tema i filmen är Sergio Leones västernfilmer då många scener i filmen har knyckts/inspirerats av dessa. Ett annat tema i filmen är språk, det som många gånger för handlingen framåt är oförmågan att förstå eller tala ett främmande språk. Ett stort plus i filmen är att fransmän talar franska,tyskar tyska etc, undrar hur de gör i USA,  kommer filmen att vara dubbad? Att det inte blir ett toppbetyg beror på Tarantinos Shakespearianska dialoger, de är bra men det kan bli lite väl pratigt ibland. Jag vill väntar nog ett bra tag innan jag ser om filmen.

Regi:Quentin Tarantino

Skådespelare:Brad Pitt, Christoph Waltz, Mélanie Laurent, Eli Roth m.fl

Betyg:8/10