The Ninth gate (1999 Frankrike)

Den skrupulöse Dean Corso har som arbete att spåra upp sällsynta böcker och ser samtidigt till att tjäna en hacka på det. När Boris Balkan som har en av världens största samlingar av ockulta böcker ber Dean att bevisa äktheten i hans senaste fynd, The Nine Gates of the Kingdom of Shadows, tvekar han inte efter att ha sett Boris mycket frikostiga check. Dean har knappt startat sitt uppdrag förrns folk börjar dö till höger och vänster han skuggas även av en mystisk kvinna som verkar ha övernaturliga krafter. Klart att Dean börjar tveka inför sitt uppdrag men Boris ökar hela tiden summan på sina checkar något som Dean har svårt att motstå.

Jag såg den här rullen när den kom och då visste jag inte om jag skulle skratta eller gråta men det var som sagt ett par decennier sedan sist och jag var lite nyfiken på om jag ändrat uppfattning. Omdömet efter denna titt är lite snällare men känslan av att regissören Polanski inte riktigt verkar ha koll på vad för sorts film han velat göra är dock ständigt närvarande. Är det komedi, gjort med vänsterhanden, en misslyckad skräckis eller något annat som går mig helt förbi?

Jakten på böckerna är intressant och filmen har en mysryslig känsla över sig, av och till påminner den lite om Angel heart kanske då främst i de yttre ramarna. Med jämna mellanrum ballar dock filmer ur och den har ett par tre riktigt kalkonaktiga scener ofta när Lena Olin eller Emmanuelle Seigner är med i bild. Olin spelar över och Seigners  rollfigur är bara konstig men det kan möjligtvis förklaras med att Seigner i ärlighetens namn inte är en speciellt bra skådis. Hon kan nog tacka sin man Polanski för sin ”karriär”. Summa summarum blir resultatet en ojämn film som trots allt var lite bättre än vad jag mindes – alltid något.

Regi: Roman Polanski

Betyg: 4/10

Bitter moon (1992 usa m.fl)

 Nigel och Fiona stiftar bekantskap ,under en båtresa till Istanbul ,med en amerikan, Oscar, och han unga fru Mimi. Noel blir mer attraherad än han vill erkänna av Mimi som är mycket sexuellt utmanande. En dag berättar Oscar som f.ö sitter i rullstol historien hur han och Mimi blev ett par. Det är en till en början ganska romantisk berättelse som gradvis blir allt mörkare.

Här är det sex för hela slanten, piskor, masker och annat smått och gott. Vad berättelsen vill säga vet jag inte riktigt, kanske att det kan vara farligt att vara alltför passionerad i ett förhållande? Hur som helst är detta en av Polanskis bättre filmer framför allt är det en riktigt bra skådespelarduo i Coyote, Grant som gör bland de bättre rollerna i sin karriär. Polanskis fru som spelar Mimi är snygg men någon stor skådis är hon tyvärr inte. Ett obehagligt romantiskt drama som man bör se om man inte är allt för pryd av sig.

Regi: Roman Polanski

Skådespelare: Peter Coyote, Emmanuelle Seigner

Betyg: 8/10