Se7en (1995 USA)

Kriminalpolisen Somerset har bara en vecka kvar till pensionen när han får en ny partner Mills. Första dagen tillsammans kallas de till vad som vid en första anblick verkar vara ett naturligt dödsfall, en man som förätit sig. Vid en noggrannare titt finner de två detektiverna att mannen har tvångsmatats till döds. Somerset ber om att få slippa fallet då han anar att det inte kommer vara löst innan han slutar. Han anar också att det är större saker i görningen än ett simpelt om än bisarrt mord. Mills tar över fallet men Somerset dras motvilligt in i jakten på mördaren.

Det är väl Se7en och När lammen tystnar som lade grunden till den seriemördarvåg som sedan dess härjat runt på tv och bio. Båda filmerna torde hamna mer i facket thrillerrysare än kriminalfilm då de båda är rejält ruggiga. Se7en är väl den av de två som är mörkare både i ton och utseende. I filmen regnar det hela tiden och miljöerna är skitiga och dunkla. Trots att filmen precis som När lammen tystnar är relativt oblodig och inte speciellt våldsam är filmen obehaglig, ryslig och stundtals äcklig. Seriemördaren John Doe har tänkt ut synnerligen påhittiga metoder att ta sina offer av daga med de sju dödssynderna som inspiration. Även om man inte får se något av morden är det tankarna på offrens sista stunder i livet som spökar runt i tittarens hjärna.

Det var ett tag sedan jag såg filmen sist och jag var lite tveksam till om den skulle hålla än idag. Lillebror hade nyligen sett om den och tyckte den tappat något. Jag håller inte med honom och tycker att filmen definitivt håller för ett omtitt. Känslan och obehaget sitter kvar trots att jag vet hur det hela ska sluta. Det enda som möjligen ändrats till det sämre var väl att jag fann Brad Pitts rollfigur Mills lite väl hetlevrad, ja ,nästan pubertal i sitt agerande men å andra sidan har jag blivit äldre med åren och kanske tycker att folk kan stilla sig en aning. Morgan Freeman i rollen som Somerset är däremot oklanderlig och en njutning att få se.

Om man mot förmodan inte sett rullen bör man slå slag i saken och se filmen då det är en riktigt bra film och har man sett filmen är den definitivt värd att se igen.

Regi: David Fincher

Betyg: 9/10

Mortdecai (2015 Storbr)

fid14342Aristokraten Mortdecai har stora problem. Han har en skatteskuld som inte kan betalas och antar ett erbjudande om att spåra en försvunnen tavla som den den brittiska regeringen vill lägga vantarna på. Nu är inte Mortdecai den ende som letar efter tavlan, en hel del skumma element söker också efter dyrgripen. Turligt nog för Mortdecai har han med sig sin lojala livvakt Jock som är mer än kompetent när det vankas våldsamheter. Aristokratens problem slutar inte med detta då Mi5 agenten Martland som gett Mordecai uppdraget försöker charma hans fru Johanna. Något han verkar ha goda chanser att lyckas med då dramats huvudperson anlagt en gräslig mustasch som ger henne kväljningar vilket i sin tur resulterat i att äktenskapet kylts ned en aning.

Mortdecai  kommer aldrig att gå till filmhistorien. Det är en tramsig historia som man troligen glömt bort en månad efter man sett filmen. Jag ska dock inte sticka under stol med att jag hade en mycket trevlig stund under titten. Det är skönt att av och till få se filmer som verkar ha gjorts enkom för att skådisar och annat inblandat folk ska ha lite roligt för det är precis vad samtliga inblandade verkar ha haft under inspelningen. Filmen utstrålar en trevnad som smittar av sig på mig som tittare och alla skådisar verkar riktigt mysa i sina roller. Johnny Depp, Paul Bettany och Gwyneth Paltrow är skådisar jag ställer mig lite halvljum inför i vanliga fall men här funkar de mycket bra. Jag kanske är lite tramsig av naturen men jag skrockade gott ett par tre gånger under filmens gång så om man är sugen på en lättglömd och oförarglig film kan man gott ge Mordecai en chans. Tycker jag.

Regi: David Koepp

Betyg:6/10

Iron man 3 (2013 USA)

ir 3Med Iron Man 3 kickar Marvel igång det som kallas för phase 2, dvs en ny serie superhjältefilmer som så småningom ska leda till Avengers 2. Den tredje filmen om Iron Man startar med att Tony Stark inte kan sova om nätterna då han har ångest över sina utomjordiska upplevelser i Avengers. Vidare attackeras Amerikanska intressen av en terrorist som kallar sig för The Mandarine. När en av Starks vänner skadas i ett av The Mandarines attentat blir kampen personlig.

Jag hade hoppats på att filmserien om Iron man skulle lyfta sig en aning från den ganska trista tvåan men ack nej. Filmen är för ofokuserad till en början för att raskt ta fart en kort stund, tappa i tempo för att sluta i en final med en himla massa ospännande explosioner. Filmen är påkostad men oväntat tråkig och själlös.

Jag måste också erkänna att jag börjar tröttna på Starks ständiga one-liners. Jag förundras över hur Pepper Potts står ut med karln. Visst han ser bra ut och är rik och det kanske räcker för Potts men jag hade blivit galen om jag levt med denna man. Stark är oförmögen att föra en normal konversation visst det var roligt i första filmen och Iron man funkade som lite comic-relief i Avengers men att ha en huvudperson som spottar ur sig one-liners en hel film blir tröttande i längden. Det gör också att jag bryr mig inte speciellt mycket över hur det går för den pladdrade Stark.

++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++++

SPOILER VARNING  SPOLIER VARNING SPOLER VARNING

Som serienörd måste jag dock protestera å det grövsta mot en tvist i filmens manus. Jag köper gladligen att det görs förändringar av böcker och serier till film, ja det är tom nödvändigt för att berättelsen ska passa mediet. Kubrick gjorde sin version av The Shining som i mångt och mycket är bättre än boken av Stephen King. Jag köpte att filmen Kick-ass var avsevärt ljusare än Millars serie. Jacksons LOTR slår Tolkiens sång & matguide alla dagar som sagt jag är inte den som är den. Men…. ca 90 minuter in i filmen får jag lov att stålsätta mig för inte spontant kasta mig in i bilen köra till Arlanda ta ett plan till L.A och leta upp dessa två män.

shanedrew640

De heter Drew Pearce och Shane Black och står för filmens manus och regi. Jag vill greppa dom i örat och vråla: THE MANDARIN ÄR IRON MANS ÄRKEFIENDE OCH INTE EN FÖRSUPEN ENGELSK LANDORTSSKÅDIS!!!!! (på engelska naturligtvis)sedan skulle jag ta planet hem igen.

Om man ska göra en förändring av en berättelse ska det vara till det bättre inte till det sämre. Ben Kingsley är visserligen bra som försupen landortsskådis men jag vill ha The Mandarin och inget annat när jag löser en biljett till Iron Man 3. Det känns som jag blev lovad ett julbord men fick korv med pulvermos istället. Det känns som Blofeld utlovas som skurk i nästa Bondfilm men det är Lasse Kronér castas i rollen som Bonds ärkefiende. Det känns som…..ja ni har nog fattat vid det här laget.

Varför man gjorde så här kan diskuteras. Jag anar att man inte ville stöta sig med världens största filmmarknad, Kina. Sommarens World war Z har skrivits om av de skälen och frågan är om vi inte snart får en liten stämpel på amerikanska filmer ”godkänd av Kinas kommunistparti”

Oavsett mina invändningar så duger filmen för en stunds underhållning men jag är f.n hjärtligt trött på Iron mans liv och leverne och ser gärna att någon annan trikåklädd figur intar biograferna.

Regi: Shane Black

Betyg: 4/10

Contagion (2011 USA)

Soderberghs senaste film rivstartar på en gång. Beth kommer hem till sin familj efter en affärsresa i Kina och känner sig lite halvkrasslig, plötsligt rasar hon ihop på köksgovet i kramper och hennes man är heltt villrådig något som också läkarna är. Över hela världen sker liknande episoder och snart inser myndigheterna att de står inför en pandemi som de inte har något botemedel till och civilisationen börjar mycket snabbt att krackelera när allt fler insjuknar.

Conatgion får vi följa ett antal personer; forskare, en illasinnad bloggare (finns det sådana?), en familjefar m.fl, ett filmiskt grepp jag brukar uppskatta. Soderbergh har lyckats med att få en hel kader med kända skådespelare att delta i filmen; Gwyneth Paltrow, Matt Damon, Kate Winslet och Jude Law bara för att nämna några få i ensambeln. Ett smart tilltag då man inte vet vem som kommer att dö eller inte. I vanliga fall vet man ganska snabbt vilka som ska stryka med då det oftast är de med mindre summor på  lönecheckarna som får möta sin skapare.

Första halvan av filmen är spännande och regissören lyckas väl med att visa hur snabbt en smitta kan sprida sig i dagens kommunikationstäta samhälle. I det lilla formatet lyckas även Soderbergh väl med att förmedla familjefaderns panik när hans familj börjar dö som flugor. Jag är verkligen inte någon expert men filmen verkar hålla sig ganska nära verkligheten. Kanske för mycket för filmen stendör den sista tredjedelen och blir om än välgjord och välspelad otroligt tråkig. Det är som att all nerv och spänning förvinner i berättelsen. Soderbergh dödar sin story därmed känns det som att filmen inte har mer att berätta trots att det är bra stund kvar till eftertexterna.Det var länge sedan jag satt väntade på eftertextera men då satt jag kvar enkom för att lyssna på musiken för Contagion har ett mycket bra soundtrack.

Slutomdömet blir intressant men lite småtrist.

Regi: Stephen Soderbergh

betyg: 5/10

Iron man 2 (2010 usa)

Tony Stark har problem: Staten vill åt hans Iron Man dräkt, hans konstgjorda hjärta håller sakta men säkert på att förgifta honom, en konkurrent, Justin Hammer, gör allt för att lägga beslag på Starks teknologi och som grädde på moset dyker sonen till en av Tonys fars medarbetare upp för krossa Stark Industries. Sonen går under namnet Whiplash och nyttjar samma teknik som Iron Man.

Nyhetens behag från första filmen är över. Det som vi får se är en ovanligt pladdrig film som lyckas vara riktigt ospännande. Ett problem med Iron Man serien är att Iron Man inte har något, till skillnad mot Batman, X-men och Spiderman, bra skurkgalleri. Det är mest folk i plåtdräkter som pucklar på varandra så också i filmen och  man får en känsla av att vara på bilskroten. Det som räddar filmen är främst skådespelarna och den vitsiga dialogen som är ljusår bättre än i filmer i samma genre (Dödligt vapen och det mesta som Bruckheimer producerat).

Regi: John Favreau

Skådespelare: Robert Downey Jr, Mickey Rouge.

Betyg: 5/10

Two lovers (2008 usa)

Leonard har börjat återhämta sig från en depression efter en oycklig kärlekshistoria. När Leonard träffar den nyinflyttade grannen Michelle som har en ganska tilltrasslad livssituation blir han störtförälskad. Då kärleken inte besvaras börjar han strula med dottern till en affärskompanion.

En ganska dyster och deprimerande film som lunkar fram i en stillsam takt. Filmen är helt Jaquin Phoenix show men då han är en såpass bra skådespelare har han inga problem att klara av det. På det hela en ganska trivial och deppig film i ett grått New York.

Regi: James Gray

Skådespelare: Jaquin Phoenix, Gwyneth Paltrow

Betyg: 5/10