A Knight´s tale (2001 USA)

knightNär en riddare dör blir hans väpnare i ett slag både fattiga, hungriga och arbetslösa. Väpnaren William får en galen ide och lyckas övertyga sina kollegor att det är enda sättet att få pengar att han tar sin döde arbetsgivares rustning och utger sig för att vara riddare. Om de nu bara lyckas vinna några torneringar kan de säkerligen komma på grön kvist. Turligt nog visar sig William vara något av en naturbegåvning och efter lite träning möljer han ned sina motståndare på löpande band. Helt problemfritt är det inte då Williams framgång gör att folk börjar bli intresserade av vem han är. Om hans förklädnad avslöjas lär William och hans sällskap bli ett huvud kortare då det inte ses med blida ögon att posera som riddare under falsk flagg. När han kärar ned sig i den unga adelsdamen Jocelyn blir det än mer komplicerat då han får en rival i den osympatiske riddaren Adhemar.

Jag vet inte riktigt vad jag ska tycka. Å ena sidan är A Knight´s tale en riktigt tramsig film och jag sitter med skämkudden i fast grepp. Filmmakarna har även begåvat soundtracket med moderna rocklåtar så publiken sjunger Queens We will rock you vid riddarturneringar och man dansar någon sorts medeltida disko till Bowies Golden years. Detta är fruktansvärda filmscener som skulle kunna få en timid man som jag att vilja åka över Atlanten för att ge den skyldige smisk på rumpan. Å andra sida är filmen trots allt en ganska så charmig historia med en hel del bra skådisar i olika roller. Heath Ledger får se lite valpig när han tittar under lugg som den unge väpnaren/riddaren, Rufus Sewell är svartmustig skurk och Shannyn Sossamon sockersöt i rollen som adelsdam. Filmen duger som lättsam underhållning om man nu bara klarar av de där låtarna som dyker upp under filmens gång……

Regi: Brian Helgeland

Betyg: 5/10

Annonser

The Dark Knight ( 2008 USA )

Jag skulle inte tro att filmen The Dark Knight behöver någon närmare presentation men för de som har missat den så handlar den kort och gott om en miljardär, Bruce Wayne, som klär ut sig på nätterna och bekämpar brott. Anledningen till detta är att hans föräldrar mördades av en rånare när han var ung och nu har han både medlen och möjligheterna att förhindra brott. I den andra filmen om Batman, som Wayne kallar sig när han är utklädd, möter han den galna och obalanserade skurken The Joker, han kallar sig sig så då han ser ut som en grotesk version av en kortspels joker i ansiktet. Batman har tidigare gjorts dels för tv då  Adam West spelade ”The caped crusaider” som Batman kallas ibland. Tv-serien påminner i det närmaste om en amerikansk version av Åsa Nisse när det gäller kvalitet på manus och skådespelare med andra ord är tv-serien bland det mer underhållande man kan se.

Cesar Romero ( Känd från Falcon Crest )som The Joker, notera att han inte ens orkat raka av sig mustaschen.

 

I slutet av 80-talet gjorde man fyra långfilmer som var snygga att se på men innehållsmässigt ganska dåliga en anledning var att man inte visste hur man skulle tackla Batmanfiguren Skämt eller allvar? Resultatet blev en blandning vilket inte blev så lyckat. Filmerna är ganska ambivalenta i sitt utförande det verkar nästan som att både filmmakare och skådespelare skäms lite för det de gör.

The Joker i Nicholsons överskattade tolkning.

2005 var det dags för en nystart av Batman då kom Nolans ”Batman begins”. Nu tog man en mer seriös infallsvinkel på historien om Batman. Filmen är mer genomarbetad och man har satsat på att  få det hela så trovärdigt som möjligt inom ramen för berättelsen. Batman Begins mottogs väl av både kritiker och publik. Uppföljaren The Dark Knight fick extra mycket publicitet då Heath Ledger som spelar The Joker avled innan filmen hade premiär. Filmen blev en succé´och Ledger belönades postumt med en Oscar året efter. Jag tycker Nolans version av Batman är mycket bra, filmerna är spännande och man har lyckats väl med balansen Wayne/Batman. Risken blir många gånger att Wayne glöms bort och hans alter ego tar över hela scenen. Det enda som Nolan gott kunde skippa är att Wayne talar med tillgjord röst när han är Batman. Tanken är att det ska vara så realistiskt som möjligt, folk borde rimligtvis känna igen Waynes röst om han inte förställer den, men resultatet blir bara fjantigt och jag hoppas de skippar detta till tredje filmen.

Ledgers Joker.

The Dark Knight är mycket riktigt en bra actionfilm. Jokern kommer nog aldrig att vara bättre än i Ledgers version. Han ger ett porträtt av en djupt störd och obehaglig person och är en värdig motståndare till Batman. Egentligen kan aldrig Batman vinna över Jokern han kan spärras in men kommer alltid komma  tillbaka möjligtvis skulle han kunna dödas men men då förlorar Batman den moraliska kampen. Tyvärr är The dark Knight alldeles för lång efter ett tag känns det som att filmen aldrig vill ta slut. Nolan har tryckt för mycket i filmen och jag känner att jag blir mätt på både Jokern, Two Face och Batman en bra stund innan filmen tar slut. Slutet är aningen svagt och det känns lite som man kände att det var dags att knyta ihop säcken då filmen annars skulle riskera att hamna på tre timmar. The Dark Knight hade nog mått gott av att klippas ned en aning.

Om man vill läsa lite Batman serier kan jag rekommendera ”The Killing Joke” av Alan Moore samt ”Arkham Asylum” av Grant Morrison. Bägge serierna anser jag vara överlägsna Millers lite fjantiga machostil i den mer kända The return of the dark knight.

Regi: Christopher Nolan

Betyg: 8/10

Brokeback Mountain ( 2005 USA )

Ibland händer det att man missar en film som ”alla” talar om, Brokeback Mountain är en av dessa filmer. Jag hade faktiskt halvt om halvt glömt bort den men påmindes om filmen av Fiffi. Med bestämda order om att lägga den högst upp i ”måste se listan” hade jag inget annat val än att se filmen.  Vilket jag i efterhand är tacksam för.

Brokeback Mountain handlar om två cowboys ( Ledger, Gyllenhaal ) som under en sommar i den ödsliga delstaten Wyoming (USA) arbetar som fårherdar. De bägge männen inleder ett förhållande under sommaren, vi får sedan följa de två männen under flera år. De båda männen försöker att leva ”normala” Svenssonliv med fru och barn men de träffas med jämna mellanrum och återupptar sin kärlekshistoria.

 Det är inte direkt en fartfylld film som Ang Lee ( Ice Storm, Mat Dryck Man Kvinna) skapat men fart och fläkt brukar inte vara regissörens kännetecken. Hans filmer präglas ofta av ett lugn på ytan men med stormiga inre känslor. Huvudpersonerna i Brokeback Mountain lever under ständig press, dels är de arketyper i en modern värld som inte längre har plats för forna tiders cowboys men det är inte heller en så vidsynt värld att den accepterar homosexuell kärlek. Detta är den destruktiva kraften i filmen som speciellt Ledgers rollfigur Ennis del Mar brottas med. Han är en macho cowboy med fru och barn samtidigt som han i omväldens ögon, om den visste om hans dubbelliv,  är en fjolla.

Med ett bra manus och helt fantastiska skådespelare har Ang Lee lyckats skapa en vacker men samtidigt sorglig kärlekshistoria. Har ni inte sett filmen gör inte som jag och vänta i flera år med att se den.

Regi: Ang Lee

Betyg: 9/10

The Imaginarium of dr.Parnassus (2009 storbrit)

Ett resande teatersällskap leds av Parnassus som bär på en hemlighet: Han har mot att återfå sin ungdom lovat bort sin dotter till djävulen när hon fyller 16 år. Några dagar innan dotterns födelsedag räddar sällskapet livet på en ung man. Mannen säger sig ha tappat minnet men trots detta kanske han kan hjälpa Parnassus att rädda sin dotter.

Som vanligt när det gäller Gilliam så sprakar filmen av berättarglädje och fantasi. Detta som är Gilliams styrka är även hans svaghet. Filmens karaktärer har en tendens att reduceras till rekvisita för att kunna visa upp Gilliams fantastiska fantasier och som åskådare tappar man snart intresset för Parnassus och hans dotter. Jag bryr mig faktiskt inte om hur det kommer att gå i slutändan. En annan sak är att Gilliam troligtvis tycker att det är jätteroligt när folk tjafsar med varandra för det munhuggs från början till slut i filmen och i ärlighetens namn blir det lite tröttsamt i längden. Trots min kritik är en film av Gilliam alltid intressant då han är en filmskapare som åtminstone försöker utmana sin publik utan att bli allt för prententiös.

Regi: Terry Gilliam

Skådespelare: Christopher Plummer, Heath Ledger

Betyg: 4/10

The Brothers grimm (2005)

Movies_Films_B__Brothers_Grimm_009482_ Historien utspelar sig i början av 1800 talet där de två bröderna Grimm livnär sig som bondfångare. De reser Tyskland runt och befriar städer och byar från oknytt som t.ex häxor och grodpojkar. Det befolkningen inte vet är att bröderna själva har riggat spökerierna. När de två bröderna skall lösa ett mysterium med försvunna barn visar det sig att de övernaturliga händelserna är på riktigt.

Jag brukar vara ganska förtjust i Terry Gilliams filmer (12 Monkeys, Brazil m.m) de är alltid fantasifulla och har en lite knepig humor som i alla fall passar mig. Den här filmen borde passa Gilliam som hand i handske med häxor varulvar och andra fantasymoment men konstigt nog har han skapat en ganska långtråkig film. Jag blir ganska snabbt trött på brödernas ständiga tjafsande och skådisarna, Ledger och Damon känns lite malplacerade i sina roller. Det tar också nästan halva filmen innan handlingen sätter fart. En lite småtråkig film tyvärr men Bellucci är bra som häxan den korta stund hon får vara med.

Regi: Terry Gilliams

Skådespelare:Heath Ledger, Matt Damon m.fl

Betyg: 4/10