Life (2017 USA)

Efter magplasket Child 44 som kom härom året verkar regissören Daniel Espinosa ha spelat på lite mer säkra kort den här gången med en film som är både kortare, rappare och ganska så förutsägbar.

Life utspelar sig på rymdstationen ISS. Filmen startar med en lång härlig scen utan några klipp där besättningen introduceras. Astronauterna har i uppdrag att fånga in en kapsel som kommer med jordprover från Mars vilket man också lyckas med. Till besättningens och hela världens glädje hittar man en levande cell i proverna men säg den glädje som varar då den lille krabaten utvecklar sig till en inte så speciellt trevlig organism. Nu får man lägga alla krafter på att hindra Calvin (som utomjordingen döptes till då den fortfarande verkade vara en trevlig liten krabat) nå vår planet.

En del kritiker har gnällt om att filmen är förutsägbar och att det är en rip-off på Alien. Jag kan nog instämma med att filmen är förutsägbar men vad spelar det för roll om hantverket är gott och storyn intressant? Att det skulle vara en rip-off på Alien kan diskuteras för om så är fallet skulle varenda film som utspelar sig på ett rymdskepp med en ogästvänlig utomjording vara det.

Life rullar på i och har en alldeles lagom speltid även om en och annan scen kanske kunde kortats av men jag blev åtminstone inte rastlös i min biofåtölj. Scenlösningar och kameraarbetet är mycket snyggt gjort och regissören lyckas med konststycket att få en ganska så rälig dödsscen att se riktigt vacker ut. Om jag ska tänka på några andra filmer som Life påminner om i genren ligger nog Gravity och Sunshine (där f.ö Sanada också är med som astronaut) närmare än Alien då dessa filmer rör sig om problem som staplas på varandra och Life är nästan lika snygg som de två tidigare nämnda filmerna.

Det som gör att jag inte sätter ett högre betyg är just att filmen är ganska så förutsägbar. Det blir aldrig riktigt spännande vilket i och för sig kan bero på att jag är lite avtrubbad nu för tiden men Life är ett förbaskat gott hantverk som är klart sevärt och då på bio då filmen vinner på att visas på stor duk.

Regi: Daniel Espinosa

Betyg: 6/10

47 Ronin (2013 USA)

fullhd-47-ronin-2013-film-izleDet börjar inte bra. Med voiceover presenteras berättelsens premisser och bakgrund. Jag gillar oftast inte när man startar en film genom att mata oss tittare med en massa information för att vi ska hänga med i historien. Min känsla över att man gjort ett slappt manusarbete och tar genvägar i berättelsen är stor. Undantag finns (t.ex LOTR) men överlag är jag skeptisk till detta berättartekniska grepp. Som tur är så blir filmen bättre efter en stund och detta fiasko från förra året visar sig vara en helt ok äventyrsfilm. Inget mästerverk men den slinker ned ganska lätt.

47 Ronin handlar om halvjapanen Kai som hittas i skogen av länsherren Asani. Hans samurajer vill döda Kai på plats men Asani skonar honom och låter ynglingen få växa upp i palatsets närhet. Åren går och när Asani utsätts för ett attentat av en ondskefull konkurrent blir hans samurajer herrlösa s.k ronins. De före detta samurajerna ruvar dock på hämnd men det verkar vara ett omöjligt uppdrag. Det är då Kai kommer in i bilden då han har en hel del extraordinära förmågor.

Den japanska legenden om de 47 ronin (som f.ö har verklighetsbakgrund) har filmatiserats ett antal gånger men detta är den första amerikanska versionen. Jag har inte sett de tidigare filmerna men jag är tveksam till att de versionerna av berättelsen innehåller de ödlemänniskor(?), monster, magiska svärd och häxor som dyker upp i 2013 års film. Troligen ville man ha något att locka publiken med men draksugna tittare valde Smaug och ett antal dvärgar istället. Filmen är melodramatisk så det förslår, skådisarna med Keanu Reeves i täten är sisådär men det kan man nog beskylla manuset för då filmens karaktärer är ganska fyrkantiga. Däremot är filmen både snygg och lite småspännande. Det dåliga ryktet 47 ronin fått är trots allt lite väl oförtjänt.

Regi: Carl Rinsch

Betyg: 5/10