Halloween (2018 USA)

Jag tror detta är film nummer elva i denna filmserie som skulle vara en mycket förvirrande tillställning om man skulle göra ett försök att bringa lite sans och vett kring alla turer med Michael Myers. Klokt nog har filmmakarna inte brytt sig så värst mycket om alla uppföljarna utan tanken är att denna film ska vara en direkt uppföljare till den första filmen. Berättelsen startar i nutid och Michael Myers har suttit inspärrad i 40 år utan att ha sagt ett ord. Myers är en tålmodig individ och väntar bara på rätt tillfälle vilket han tar då han ska förflyttas till en annan anstalt. Han rymmer under transporten med siktet inställt på sin hemstad där hans syster fortfarande lever. Laurie är en nervvrak och har inte kunnat slappna av under de 40 år Michael har suttit inspärrad men hon är trots detta mer än beredd på hans ankomst.

Bortsett från Halloween II och H20 har uppföljarna inte varit mycket att hurra för. Det är ganska slappa historier där man vecklat in sig i en handling som bara blivit dummare ju efter var film som gått. Tacksamt tar den nya filmen avstamp i originalet och stämningen från de första två rullarna finns där. En anledning till detta kan vara att John Carpenter är inblandad i projektet och står tillsammans med sin son för musiken som är magnifik. Produktionen är bra, det märks att man satsat på filmen och inte bara rafsat ihop ett manus och hoppas att filmen ska dra in så mycket stålar som möjligt innan folk hinner inse vilken skit det är. En del scener är lite småspännande men det man missar är att man har inte med något jaktmoment eller katt och råtta lek, något som gör att en slasher höjer sig över mängden. Det blir lite slappt när offer efter offer går sitt öde till mötes utan någon nämnvärd fight eller jakt.

Trots denna sista invändning gillade jag filmen, mycket beroende på att den har den där goa Halloween stämningen som präglade första filmen och tidigare nämnda uppföljare men som sagt en jakt eller två innan finalen hade inte skadat.

En liten bonus var en av årets märkligaste repliker som jag och Marcus skrockade gott åt efteråt: ”I’m a doctor. Lock your doors”  märklig redan under filmens gång men än knepigare tagen ur i sitt sammanhang.

Regi: David Gordon Green

betyg: 7/10

Kolla in vilka filmer Sofia och Fiffi valt dagen till ära.

Annonser

ALIM:Halloween (1978 USA)

Halloween startar med något som måste vara ett rekordsnabbt ligg en halloweenafton 1963. Sexakten följs av ett mord där förövaren är den 6 årige Michael Myers och offret är hans storasyster. På mentalsjukhuset behandlas Michael av läkaren Sam Loomis. Loomis inser efter en tid att Michael är ondskan personifierad och gör allt i sin makt för att hålla sin patient inspärrad livet ut. Det hjälper inte efter femton år på instution rymmer Michael med siktet inställt på sin gamla hemstad Haddonfield. Dr. Loomis är honom hack i häl.

Halloween gjordes för en spottstyver i filmsammanhang, 320 000$ men har spelat in 60 miljoner $ så man kan lugnt säga att filmen blev en formidabel succe´. Naturligtvis märks det att det är en lågbudgetfilm men Carpenter lyckas mer än väl med att förvalta sin knappa budget men allt går inte att dölja. Efter att ha sett filmen ett antal gånger reagerar jag på att Illinois där Haddonfield ligger varkar vara ovanligt grönt för att vara senhöst. Det beror på att filmen spelades i under våren i Californien. För att skapa lite höstkänsla köpte man papperslöv och målade löven i höstfärger. Budgeten förklarar även bristen på halloweenpynt i husen. Man köpte en mask som föreställer James T. Kirk (Star trek) och målade den vit. Detta kom att bli Myers signum likt Jasons (Friday 13th) hockeymask. Valet av masken är mycket lyckat då Myers utstrålar total omänsklighet med sin vita mask. Med en större budget kan man misstänka att filmakarna haft råd med en smikös som troligen gett Myers någon form av missbildning istället och vips hade filmen blivit mindre ruggig. Carpenter har lyckats knåpa ihop en bra film med små medel.

Peter Cushing och Christopher Lee erbjöds att spela rollen som doktor Sam Loomis. De tackade nej och erbjudandet gick Donald Pleasence, något som jag är glad för då han gör en paradroll som den hetsige doktorn. Jamie Lee Curtis gör huvudrollen som tonårstjejen Laurie. Curtis är dotter till skådespelerskan Janet Leight som b.la gjort Psycho För att vara Curtis långfilmsdebut gör hon mycket bra i från sig.

 

Detta är en klassiker i genren och även en av mina tidigare favoritfilmer, men frågan är om den håller än idag? En del filmfantaster anser att man måste se på filmer i sitt sammanhang dvs är de trendsättande, hur nyskapande var de när de kom osv. Jag delar inte denna åsikt, om en film är tillräckligt bra håller den oavsett ålder. Carpenters film har tappat lite under årens gång. Den främsta anledningen till detta är att Halloween lider lite av sitt långsamma tempo. Carpenter gör dock sitt bästa för att hålla oss tittare på alerten. Filmmusiken är bland det bästa som skrivits och den ger en ödesmättad stämning filmen igenom. Musiken skrev f.ö av Carpenter på fyra dagar. Regissören satsar också på många s,k jump-scares kanske lite väl många om ni frågar mig. Det blir lite löjligt på sina ställen. Kameraarbetet är den tredje komponenten som Carpenter använder sig av för att hålla vårt intresse uppe. Kameran rör på sig hela tiden och man får en ständig känsla av att personen i bild är bevakad. Kameran blir våra ögon. Egentligen händer det inte så mycket, det är först de sista 20 minuterna som Halloween tar ordentlig fart men då är det å andra sidan 20 klassika minuter.

Otaliga uppföljare har kommit den ena värre än den andra men Halloween 2 (1981) samt H20 är sedvärda.

Regi. John Carpenter

Skådespelare: Donald Pleasence, Jamie Lee Curtis

Betyg: 7/10