På sista tiden har det varit mycket vattenplaskande här på bloggen. Det kan jag tacka (?) Fiffi för då hon tipsar om otrevliga djur under och i vattnet varje onsdag. Den här gången blir det 80-tals skräckisen Alligator som faktiskt har författats av John ( Lone Star ) Sayles. När jag kollade upp hans manusförfattande visade det sig att han även skrivit Piranha.
Ett skumt läkemedelsföretag släpper ut tillväxthormon i Chicagos kloaker. Reslutatet av detta miljöbrott blir att en Alligator som bor i kloakerna börjar växa till en storlek som definitivt skulle platsa i Guiness rekordbok. Polisen får snart problem med avslitna armar och ben som ploppar upp lite varstans i stan. Filmens hjälte, polisen David slår sig ihop med en kvinnlig expert på kräldjur för att oskadliggöra monstret.
David verkar vara mer bekymrad över sitt tunna hår än att en jättealligator härjar i staden då han kommenterar sitt hårfäste i tid och otid under filmens gång. Det finns en hel del andra knepiga saker i filmen men det ska man kanske inte hänga upp sig på. Då man väl bestämt sig för att se en film som behandlar ämnet alligatorer i kloaker har man nog passerat ett flertal kvalitetsgränser och ska kanske inte fundera så mycket på skådisar, repliker andra petitesser.
Till min stora förvåning och förtjusning är filmen faktiskt helt ok, ja tråkig blir den då inte. Monstret är ganska välgjort speciellt med tanke på att filmen är trettio år gammal, jag har sett värre exempel som ligger avsevärt närmare i tiden när det gäller kackiga monster. Alligator är en ganska rapp och underhållande B-film som duger mer än väl om man nu är på humöret att se folk bli slitna i bitar.
Regi: Lewis Teague
Betyg: 5/10