Bröllopet (1973 Sverige)

Ja herre jestanes vilken dålig film detta var. Om jag skulle göra en tio i topp på de sämsta filmerna jag sett har Bröllopet en given plats. Jag hade en hel del förväntningar på rullen då den är regisserad av Jan Halldoff som året innan gjorde den fantastiska Firmafesten. Rollistan var lovade med  b.la Eva Bysing, Bernt-Åke Varg, Margaretha Krook och Lars Amble (och då har jag bara skrapat på ytan av alla som är med i filmen). Denna katastrof till film får Drra på en kul grej på väg till Götet att vara en sansad film vid en jämförelse.

Eva och Kent ska gifta sig men Eva får tvivel på bröllopsdagen men en valium från mamma gör henne medgörlig. Den enda handling i filmen jag kan skönja är att brudparet försöker ligga med varandra under bröllopsfesten men lyckas inte då brudgummens kusin/farbror sätter på alla kvinnor han kommer åt i en rasande fart och därmed på något mystiskt vis lyckas ockupera alla sovrum. Resten av speltiden fylls ut av konstiga människor och skämt som inte alls är roliga bara märkliga. Ett litet axplock: Margareta Krook och Inga Gill tävlar i olika friidrotter, en av gästerna blir besatt av en moraklocka och plockar isär den, en man dyker efter sprit som tappats i sjön m.m och så här fortsätter det i 80 mycket plågsamma minuter.

Inte ens sköna 70-tals frisyrer och utsvängda jeans kan rädda denna dynga. Ibland kan sådana här filmer bli roliga då de är så dåliga att de blir bra eller att de har en viss charm då det är ett ärligt men misslyckat försök att göra en film men Bröllopet har inget av dessa drag – det är bara en skitfilm trots Halldoff och gräddan av svenska skådisar.

Jag är dock inte den som är den. På C-more finns även Halldoffs Rötmånad med Carl-Gustaf Lindstedt och Christina Lindberg det kan nog vara något – hoppas jag.

Regi: Jan Halldoff

Betyg: 1/10

Annonser

Firmafesten ( 1972 Sverige )

Den årliga firmafesten ska gå av stapeln och vi som tittare får följa ett dussintal personer från nyktert till berusat tillstånd.

Firmafesten känns lite som ”The Office” då filmen är rolig men samtidigt tragisk. Folk förnedrar både sig själv och andra och i slutändan tycker man bara synd om festens deltagare. Det är även en höjdare för den som vill se lite who´s who bland skådisar i det tidiga 70 talet. Eller vad sägs om Bernt Åke Varg, Stellan Skarsgård, Lars Amble och Lasse Berghagen m.m!

Firmafesten är en rolig feel-bad film, ångesten är påtaglig genom hela filmen och man sitter och kan bara se på när de inblandade gör bort sig. De flesta av festdeltagarna har lite torftiga liv och de hoppas på att livet ska bli lite bättre kanske med hjälp av någon tillfällig förbindelse på festen. Det som kan vara lite negativt med filmen är väl den lite stela dialogen samt att den stundtals känns aningen fragmentarisk i sitt berättande, men det hör lite till genren med många olika historier som ska pressas in på 90 minuter.

Som tidsdokument är filmen fantastisk, frisyrer, man röker inomhus, kavajer,färger och jag sitter och tänker på vad mycket som i dagens samhälle inte längre är politiskt korrekt. Det är verkligen som att kliva in i en annan värld som faktiskt bara ligger en generation bort. Jag rekommenderar filmen skarpt.

Regi: Janne Halldoff

Betyg: 8/10