The Guest (2014 USA)

TheGuest_BD_steelbook_2D-812x1024Familjen Peterson har drabbats av sorg och elände då deras äldste son dödats i Mellanöstern. Dödsfallet är emellertid bara toppen på isberget då den yngste sonen Luke mobbas i skolan, familjefadern Spencer får inte sin efterlängtade befodran på jobbet och dottern Anna är tillsammans med en kille som inte direkt är någon svärmorsdröm. Mitt i allt eländet så får familjen ett oväntat besök av en man som presenterar sig som David. Besökaren är en f.d kollega till den avlidne sonen och han lovande denne vid dödsbädden att han skulle besöka familjen för en sista hälsning.  David är lätt att tycka om och erbjuds att stanna en tid. I samband med den nye husgästen börjar familjen Petersons problem att lösa sig och framtiden ser trots allt ljus ut. Det är bara den där gnagande misstanken familjens dotter har: Är verkligen David den han utger sig att vara?

Den här filmen påminner lite om 90-tals thrillern Handen som gungar vaggan, åtminstone till en början sedan blir det mer fart och fläkt av det explosiva laget. På skådespelarsidan är The Guest rena ”känd från tv” orgien. David spelas av Dan Stevens från Downton abbey, Sheila Kelley kände jag igen från Lagens änglar, Lance Reddick från OZ för att nämna några. En extra bonus var den nervige Leland Orser i rollen som pappa Peterson. Trots att filmen består av s.k b-skådisar de mycket kompetenta och flertalet skulle säkerligen spela skjortan av en hel del av sina mer välbetalda kollegor.

The Guest är inte någon nyskapande film men det var en underhållande resa med en skurk som i mina ögon innehar åtminstone en viss charm och jag har svårt att tycka riktigt illa om honom. Lite yxigt regisserad och en och annan logisk kullerbytta men vad gör det när underhållningsvärdet var högt. En perfekt fredagsfilm när de yngsta lagt sig. Ett extra plus för ett bra soundtrack.

Regi: Adam Wingard

Betyg: 6/10

Very bad things ( 1998 USA )

Kyle och Laura ska gifta sig. Kyles vän fastighetsmäklaren Robert Boyd arrangerar en svensexa i Las Vegas. Killarna festar hårt så hårt att aftonen slutar med två lik. Som ”tur” är visar det sig att fastighetsmäklaren är en psykopat som inte backar för omoraliska handlingar. Med en viss övertalning skaffar det skärrade sällskapet undan liken och nu gäller det bara att alla håller käften. Lättare sagt än gjort. Robert backar dock inte för att tysta den som inte kan hålla truten.

Det här är en s.k svart komedi som jag fann väldigt rolig när jag såg den på bio. Vid en omtittning tolv år senare känns den inte lika fräsch. Främst att jag upplever den som pratig ( trots alla lik ) och inte minst väldigt SKRIKIG. De gapas och skriks filmen igenom. I och för sig är det väl inte helt orealististiskt när man är stressad och folk dör till höger och vänster men det blir jobbigt att höra i längden.

Däremot är castingen i det närmaste perfekt. Slater är  klippt och skuren i rollen som den slemmige Boyd och Diaz är mycket underhållande som den blivande bruden vars drömbröllop ska bli av till varje pris. I övriga roller har vi b.la Jon Favreau och Leland Orser som som är ganska roliga i rollerna som mycket stressade män i en ohållbar situation. Tidens tand har nött ned Very bad things men det är fortfarande en helt ok film.

Regi: Peter Berg

Betyg: 5/10