Game of Thrones S.01 – S.08

Puh! Det tog ungefär en månads tid men nu har jag i alla fall sett om hela serien Game of Thrones. Inlägget som sådant är några tankar och funderingar om serien. Har man inte sett den lär man bli spoilad och jag skulle tro att inlägget som sådant kanske inte ger så värst mycket om man inte sett Game of thrones.

Egentligen var det tre frågor jag funderade på när jag började min omtitt. Skulle serien hålla? Vilka för och nackdelar finns det att kolla igenom en serie av detta slag i ett sträck? Var verkligen de två sista säsongerna så usla?

Första frågan är lätt att besvara. Serien håller men när jag såg den i ett sträck reagerade jag på att speciellt de två första säsongerna var löjligt fullproppade med sex och utdraget våld. Det förstnämnda gränsar i sina stunder till komik. Det verkar inte spela någon större roll vad som sker men tro på fan om man inte gör allt för att klämma in ett par bröst både här och där. Våldet drar man också ut på, kameran stannar gärna kvar ett par extra sekunder för att visa tittarna att detta är HBO och här kan minsann hugade amerikaner gotta sig i sex i våld utan att det censureras. Jag begriper att det är ett försäljningsargument men sättet som varan säljs in på är oskickligt och helt utan fingertoppskänsla.

Fördelen med att se serien i ett sträck är att det är lättare att hålla koll på alla personer och intriger och man behöver inte vänta ett år på en fortsättning där åtminstone jag då satt och funderade på vem som var vem. Det är verkligen ett myller av händelser och personer att hålla reda på. I starten av säsong fem befann man sig på 12 olika platser med olika handlingar, personer och intriger och sidospår. Nackdelen är att man märker att serien ibland går i stå och vissa sidointriger hade kunnat kortats eller skippats helt speciellt då flera av dessa faktiskt mynnar ut i ingenting på det stora hela.

Många klagade på den sjunde säsongen att folk förflyttade sig i makalös fart kors och tvärs över kontinenten. Det stämmer men å andra sidan ökade serien i tempo vilket var tacknämligt då en hel del av huvudpersonerna inte gjort speciellt mycket under ett par säsonger. Mitt stora problem jag hade med s07 var att Danerys inte tog chansen och brände ned Röda borgen. Manusförfattarna lyckades aldrig ge för mig övertygade skäl varför hon inte snabbt och kvickt gjorde processen kort med Cersei. Överlag när det rör seriens krigföring och taktik känner jag att jag troligen hade varit en härförare av rang i Westeros för jag ha sällan skådat så många korkade militära beslut som i denna serie.

Har var det då med den så hatade säsong 8? Den var faktiskt sämre än vad jag mindes. Trots att den bara ar sex avsnitt känns den både seg och håglös. Seg därför tre av de sex avsnitten används till att alla inblandade ska tala med varandra och få några sista ord sinsemellan innan det hela är slut. Håglös därför när det tar fart är det ganska slarvigt skrivet och man verkar nästan bara vilja bli av med serien. Kanske hade de inblandade tröttnat? Till säsongens försvar bör man påpeka att GoT är en serie som bygger upp nästintill orimliga förväntningar på finalen så det var redan från början ett närapå omöjligt uppdrag men det hade kunnat gjorts bättre.

Vad blir då mitt slutomdöme efter denna omtitt? Klart att serien håller trots att den dras med vissa problem. Överlag har man fått tag på bra skådisar och de flesta rollfigurer är intressanta. Dialogen är stundtals mästerlig och serien är fullproppad med wow och wtf scener. Vidare är miljöer och musik mycket bra och troligen har man gjort en av världshistoriens snyggaste förtexter. Dessa spolade jag inte förbi någon gång och då snackar vi 73 avsnitt.

HBO är på gång med en ny serie som då handlar om Targaryens styre. Jag har läst boken och följer man denna lär det bli rafflande underhållning. Naturligtvis är författaren Martin sin vana trogen och har inte skrivit klart den boken heller.

Betyg: 8/10

The New mutants (2020 USA)

Man skulle kunna hoppats på att Fox filmserie om Marvels mutanter hade slutat med en höjdarfilm men det blev en rulle man (jag) i stort sett glömde bort i samma stund som eftertexterna rullade. Misstankarna fanns att det kanske inte skulle vara en speciellt minnesvärd film då The New mutants premiär skjutits upp gång efter annan. Vad som verkade var ett försök till ett nytt grepp blev mest en axelryckning. Tyvärr.

Dani upplever en traumatisk händelse i sitt hem, hon svimmar för att sedan vakna upp på ett sjukhus där hon lovas hjälp av Dr.Reyes. Vad hjälpen består av är lite oklart. Dani är däremot inte ensam på sjukhuset utan delar boende med en grupp ungdomar som alla verkar ha speciella förmågor. Snart börjar rugga saker ske och vad som är dröm eller verklighet suddas ut. Ungdomarna begriper ganska snart att sjukhuset är mer att likna vid ett fängelse och Dr.Reyes är alls är någon trevlig prick.

Filmskaparna har gjort ett försök med någon sorts hybrid mellan en skräckfilm och superhjältefilm. Resultatet blir vare sig hackat eller malet. I ärlighetens namn är The New mutants både halvtrist och förglömlig. Skådisarna är ok storyn är ok men någonstans längs vägen tappade man något, kanske glöden att berätta en engagerande historia?

Hur som helst är nu Fox äventyr med mutanterna över sedan man sålt bolaget till Disney och vi får väl se hur väl de förvaltar dem. Jag hoppas dock att man låter Magneto vila ett bra tag speciellt då mutanterna har en hel del bra skurkar som för borde fått en chans att visa sig t.ex Mr Sinister som det har hintats om i många år eller varför inte en ordentlig version av The Hellfire club? Nåväl tiden får utvisa vad det blir.

Regi:  Josh Boone

Betyg: 4/10

The Owners (2020 Storbr)

Man kanske undrar vad Maisie Williams gör nu för tiden efter att ha spelat Arya Stark flera år i GoT? En hel del men hon kanske skulle välja sina filmer med lite mer omsorg. The Owners påminner en hel del om den suveräna thrillern Don´t breathe som kom för några år sedan men bortsett från handlingen är det inte många likheter när det rör kvalitet. Ett gäng ynglingar planerar ett inbrott som verkar vara en enkel historia. Huset bebos av ett äldre par och det ryktas att de har ett kassaskåp i källaren. Till en början går allt som det ska men ett par felbedömningar av inbrottstjuvarna kastar om rollerna och frågan är om någon i sällskapet kommer kunna lämna huset med livet i behåll.

Ok att det finns korkat folk i vår värld men detta sällskap av inbrottstjuvar som består av en kille som verkar vara lätt förståndshandikappad, en solklart obalanserad individ som man skulle korsa gatan för om man mötte honom på ljusan dag, en haschrökande slacker samt dennes flickvän (Williams) som i bara farten hänger med på inbrottet skulle vara en enkel match om så motståndarna vore totalförlamade.

Egentligen är det inga större fel på rullen, skådisarna är ok, den har en tvist mot slutet men alla är så korkade att det känns som en befrielse för den allmänna genpoolen när de en efter en lämnar jordelivet. Det finns liksom ingen att heja på i filmen vilket gör att den blir ganska så ospännande. Bättre lycka i nästa karriärval Maisie Williams.

Regi: Julius Berg

Betyg: 3/10