Lights out (2016 USA)

637Rebecca får ett oväntat telefonsamtal en dag. Det är en socialsekreterare som hör av sig då de försökt fått tag på hennes mor. Då mamman inte svarar i telefon har Rebeccas lillebror Martin bett skolan att ringa storasystern. Socialsekreteraren är bekymrad då Martin verkar vara helt utsliten och somnar under lektionerna. När Rebecca  hämtar upp sin lillebror berättar han att han inte får sova då mammans kompis Diana håller honom vaken om nätterna. Rebecca kommer ihåg mammans ”vän” från sin egen barndom och börjar tillsammans med sin pojkvän att nysta i mysteriet.

David F. Sandberg drog en vinstlott när han knåpade ihop kortisen Lights out som finns att se på youtube. Filmen fick många träffar och Hollywood hörde av sig med ett erbjudande om att utveckla iden till en långfilm. Kortfilmen Lights out är iofs bättre än långfilmen men den är inte så pjåkig den heller. Skräckmomentet bygger på en ganska simpel ide men Sandberg förvaltar den bra och filmen har verkligen sina stunder av angenäm ryslighet. Storyn är helt ok och regissören drar inte ut på berättelsen i onödan. Det är en film som inte innehåller några döda punkter utan rullar på i behagliga 80 minuter. Skådisarna gör det de ska, filmen är full av s.k jump-scares men de är ordentligt gjorda så det är inga katter i skåp eller d.y utan man har verkligen ett fullgott skäl att hoppa till. Lights out är en klart godkänd skräckis som gör det den ska – att skrämmas så där alldeles halvlagom.

Även bloggkollegan Jojjenito har sett filmen.

Regi: David F. Sandberg

Betyg: 6/10

Third person (2013 USA)

THIRD-PERSON---Official-Poster_8118Paul Haggis som gjorde filmen Crash  ligger bakom den här filmen. Jag visste inte så mycket om handlingen men skådisar som Olivia Wilde, Liam Neeson och Adrien Brody lockade. Vi får följa tre olika historier under den över två timmar långa filmen. En författare som kämpar med sin senaste roman på ett hotell i Paris tillsammans med sin älskarinna. En amerikan i Rom som blir involverad i människosmuggling och en kvinna i NYC som är involverad i en hopplöst fall angående vårdnaden om sin son.

Jag vet inte vad som är fel med filmen men något är det. Det är en irriterande film som strävar efter att vara lite klurig och djup men misslyckas totalt. Filmens huvudberättelse med författaren är helt överflödig och trist. Neeson som spelar författaren känns gubbsjuk och hans älskarinna som spelas av Wilde verkar och visar sig mycket riktigt vara totalt obalanserad. Historien i NYC är förvisso lite hjärtskärande men på det stora hela är det en axelryckning. Bäst är berättelsen som utspelar sig i Rom och jag undrar varför man inte bearbetade den storyn till en långfilm istället. Varje historia har en ansträngd tvist och som om detta inte skulle räcka avslutas hela filmen med en vändning som bara blir pretentiös. Orden självgod, överarbetad och slöseri med pengar passar in bra som beskrivning av denna film.

Regi: Paul Haggis

Betyg: 2/10

 

Demonic (2015 USA)

demonicEn polis kallas till en brottsplats, ett övergivit ”spökhus” där en fastighetsskötare hittat fyra till synes livlösa kroppar under sin runda. Vid en närmare undersökning visar det sig att en av de fyra lever och att det faktiskt var sex personer i huset till en början. Den överlevande har tappat minnet och man kallar in en psykolog som försöker reda upp vad det är som hänt och vart de två försvunna personerna tagit vägen.

Jag tror jag blivit mer lättskrämd med åren eller så hände det något i mitt psyke när jag såg The Conjuring häromåret för efter den filmen är det inte riktigt samma njutning att se skräckisar. Jag märker att jag blir lite smårädd, jag ryser och och t.om kisar med ögonen när det blir för spännande. Inte bra alls. Demoniac är inte en minnesvärd rysare det är en standardskräckis men visst satt jag nog och och kisade med ögonen och visst rös jag till ett par gånger. Filmen är lite klurigare än vad skräckisar vanligtvis är och det tar en stund innan jag har hela plotten klar för mig. Man kör med den vanliga rekvisitan med dörrar som öppnas av sig själva , svart slem ur munnen på besatta människor m.m. Min sedvanliga undran varför sällskapet inte flyr på en gång spökerierna startar behövs inte tas upp – det är mer eller mindre en naturlag i skräckisar att man missuppfattat det gamla hederliga ordspråket ”bättre fly än illa fäkta”. Trots detta håller filmen och tacksamt nog är den inte fullproppad med CGI-effekter utan satsar mer på rysningar än överdrivna effekter.

Regi: Will Canon

Betyg: 6/10