The Expendables ( 2010 USA )

En grupp legosoldater hyrs för att störta en diktator, så mycket mer behövs nog inte sägas om handlingen. Jag hade hoppats att fiffi och addepladde hade fel när de sågade filmen. Jag ville verkligen att den skulle vara bra och har väntat på den sedan jag läst de första notiserna. En film med: Rouke, Stallone, Li, Statham, Willis och Lundgren kan väl inte bli misslyckad? Visst kan den det, speciellt om man har ett uselt manus samt använder sig av en kamera och klippning som skulle ge Jonas Åkerlund huvudvärk. Stunderna är många då jag undrar vad som händer på duken då kameramannen verkar vara full, det zoomas in och ut till förbannelse och klipps och byts vinklar och allt är till slut en salig röra, jag ger upp.

Stallones ansikte är värt några rader. När hans nuna dyker upp på filmduken skriker jag nästan högt, karln ser helt bisarr ut, botox, ansiktslyft vet inte vad han gjort men det ser för djävligt ut. I början av filmen tänker jag mer på Stallones ansikte än filmen, tragiskt men sant. The Expendables blev tyvärr årets besvikelse. Troligtvis blev man så upphetsad att man lyckats samla detta ”sköna” gäng pensionärer i en och samma film att man glömde bort själva skapadet.

Regi: Sylvester Stallone

Skådespelare: Jet Lee, Sylvester Stallone

Betyg: 3/10

Iron man 2 (2010 usa)

Tony Stark har problem: Staten vill åt hans Iron Man dräkt, hans konstgjorda hjärta håller sakta men säkert på att förgifta honom, en konkurrent, Justin Hammer, gör allt för att lägga beslag på Starks teknologi och som grädde på moset dyker sonen till en av Tonys fars medarbetare upp för krossa Stark Industries. Sonen går under namnet Whiplash och nyttjar samma teknik som Iron Man.

Nyhetens behag från första filmen är över. Det som vi får se är en ovanligt pladdrig film som lyckas vara riktigt ospännande. Ett problem med Iron Man serien är att Iron Man inte har något, till skillnad mot Batman, X-men och Spiderman, bra skurkgalleri. Det är mest folk i plåtdräkter som pucklar på varandra så också i filmen och  man får en känsla av att vara på bilskroten. Det som räddar filmen är främst skådespelarna och den vitsiga dialogen som är ljusår bättre än i filmer i samma genre (Dödligt vapen och det mesta som Bruckheimer producerat).

Regi: John Favreau

Skådespelare: Robert Downey Jr, Mickey Rouge.

Betyg: 5/10