Killer elite (2011 USA)

En legosoldat, Danny, bestämmer sig för att lämna branschen då han fått nog av allt dödande. När hans vän och mentor Hunter tas tillfånga av en shejk i landet Oman tvingas Danny att göra en comeback i branschen. Shejken vill att Danny ska mörda tre S.A.S  soldater. Dessa har nämligen dödat tre av shejkens söner, fullföljer inte Danny sitt uppdrag kommer Hunter att mördas. Danny samlar ihop sitt gamla gäng och sätter igång att planera de tre morden. Naturligtvis är uppdraget mer komplicerad än det först verkar vara och legosoldaterna kommer snart i konflikt med den hemliga organisationen The Feathermen.

Än en rulle jag nog skulle ha skippat om inte omslaget ståtat med Jason Stathams medverkan. Nu får han även sällskap av Robert de Niro som går på autopilot samt en härligt aggressiv Clive Owen i rollen som den motvilligt pensionerade S.A.S soldaten Spike. Studerar man filmomslaget lite närmare ser man att Dominic Purcell även är med i rollistan vilket kan ge anledning till oro. Purcell verkar dock ha tagit skådespelarlektioner sedan jag såg honom sist eller så kan det bero på att han är utrustad med en grotesk porrfilmsmustasch som kanske distraherar mig såpass mycket att jag inte märker hans eventuella brist på talang.

Killer elite är en klart godkänd actionthriller. Biljakter, slagsmål, skottlossning och en ganska häftig jakt över Londons hustak håller upp berättelsens tempo. Filmen är däremot inte speciellt spännande och man räknar ganska snart ut hur historien ska utveckla sig. Därmed har jag inte sagt att filmen är tråkig, tvärtom, två timmar i Stathams sällskap går ganska snabbt undan.

Regi: Gary McKendry

betyg: 6/10

Limitless ( 2011 USA )

Eddie Morras liv är inte direkt avundsvärt. Ont om pengar, inget jobb, har total idetorka på boken han skriver och som grädde på moset dumpad av sin flickvän. Av en slump möter han en gammal bekant som erbjuder honom att pröva en ny ”medicin” som tydligen har otroliga egenskaper. Att den bekante inte ljög märker Eddie snart. Medicinen har den verkan att man utnyttjar hjärnans hela kapacitet. På bara en dag lyckas Eddie skriva stora delar av sin bok, städa sin sunkiga lägenhet samt att charma och sätta på sin hyresvärds fru. När effekten avtar vill Eddie av naturliga själ ha mer och det leder till en massa problem: Ryska maffian, misstänkt för mord, jagad och naturligtvis har medicinen en och annan biverkning.

Bradley Cooper är kanske mest känd från filmen The Hangover och The A-team. Troligtvis jobbar han för att komma ur att castas som skojfrisk då han varit med att producera Limitless som är en ganska rapp och underhållande thriller. Någon större nagelbitare eller nyskapande film är det inte men den är som sagt ganska underhållande. Den enda som jag störde mig på var vocie-overn där Eddie berättar handlingen, det blir lite störande i längden men en petitess på det stora hela. En ganska perfekt film att se efter midsommarfirandet då nog många känner att deras hjärnor behöver vila lite. Även Paul och The Lincoln laywer är andra filmer som passar ganska perfekt en dag som denna. Fiffi har också sett filmen.

Regi: Neil Burger

Betyg: 6/10

Casino ( 1995 USA )

Casino är en ganska märklig film. Den känns som ett mellanting av en gangsterdokumentär och ett relationsdrama men regissören Scorcese lyckas länka samman dessa bitar bra. Vi får följa maffians infiltration av Las Vegas under tidigt sjuttiotal genom ögonen( eller rösten skulle nog vara mer rättvist att säga då  filmen troligtvis består av mer berättarröst än dialog ) av Sam Rothstein ( De Niro ). Han driver casinot ”Tangiers” och Nicky Santoro ( Pesci ) är hans medhjälpare. Rothstein har handplockats av maffian då han är en man som kan spelandets konst; vadhållning, black jack, roulette,you name it. Rothsteinvet precis hur man fuskar eller förbättrar oddsen. Då Las Vegas åtminstone i maffians ögon är lite av ett laglöst land beslutar sig Rothsteins kompis Santoro att hänga på. Sam vill hålla en låg profil, ett begrepp som Nicky är helt obekant med. När sedan Sam blir kär i och gifter sig med småfifflaren Ginger börjar vägen mot sammanbrottet.

Casino är löst baserad på verkliga händelser, både Rothstein och Santoro verkade i Las Vegas men under namnen Rosenthal och Spilotro. Man har ändrat en hel del i historien men i stora drag håller sig berättelsen ganska väl till verkligheten. Filmen är även det  andra samarbetet mellan författaren  Nicholas Pileggi och Martin Scorcese. Deras första samarbete var Goodfellas, i mitt tycke en av nittiotalets bästa filmer.

Casino når inte riktigt upp i samma höjder som Goodfellas men den ligger inte långt ifrån. De Niro spelar Rothstein med bravur, de scener där hans sjukliga kontrollbehov kommer i dagen är extra underhållande t.ex när han kräver att kocken på Tangiers ska ha exakt samma antal blåbär i restaurangens muffins. Pesci repriserar sin roll från Goodfellas och jag kan känna att det vore intressant om Scorsese hade varit lite modigare och castat två andra skådisar i huvudrollerna. Nu blir filmen lite väl lik Goddfellas i både form och innehåll. Sharon Stone är briljant i rollen som Rothsteins fru Ginger. Hon fick en välförtjänt Oscarsnominering för sin prestation.  Filmens svaghet är att det blir lite för mycket äktenskapsproblem och lite för många vändor med att paret skiljs åt och återförenas. Jag håller hellre till i casinot bland de enarmade banditerna, rouletten och tärningarna.

Jag har sett Casino ett antal gånger men detta var första gången jag tänkte på vad snygg filmen är i färgsättning och foto. Jag myser bland de klarröda mattorna och de gröna spelborden. Scorsese jobbar en del med motljus i filmen vilket ger berättelsen lite av ett sagoskimmer och Casino är kanske lite av en saga om uppgång och fall.

Regi; Martin Scorsese

Betyg: 9/10

Stone ( 2010 USA )

De Niro och Norton i samma film det var ett tag sedan, nämligen The Score från 2001. I Stone spelar De Niro övervakaren Jack Marby som utreder om fångar bör få en chans för en villkorlig frigivning. Norton är mordbrännaren Gerald Creeson som inser att Jack är hans biljett ut ur fängelset. Till sin hjälp att försöka snärja Jack tar Gerald sin fru Lucetta som spelas av Milla Jovovich.

Man har valt att kalla Stone för en psykologisk thriller . Jag misstänker att det är en omskriving av genren astrista filmer för gud såååå tråkig denna välspelade film var. Roligast hade nog skådisarna, De Niro funderade nog på hur mycket han skulle  frusta, sucka och andas genom näsan. Norton nog och softade  i sin trailer och tänkte på om han ska lägga till en stamning eller varför inte ett tic eller två till sin karaktär. Milla var nog mest glad att hon slapp agera mot zombies samt att hon får var med i en film som inte framförs i slowmotion. Vid det här laget har hon nog upptäckt att hon hamnade i en film där det är handlingen som går i slowmotion.  Jag tror nog att skådisarna hade jättetrevligt åt lite catering, tipsade varandra om olika skådespelartricks över en kopp kaffe och bara mös i allmännhet. Att filmen skulle bli engagerande tänkte nog ingen på. Det pratas och pratas i oändlighet uppblandat med lite sex och De Niros tunga andning genom näsan. That´s it.

Fiffi var lite mer postiv.

Regi: John Curran

Betyg: 2/10

Little Fockers ( 2010 USA )

Recensionerna om Litte Fockers har varit blandade. Adde fann den helt ok och Andreas ansåg att det var slöseri med tid jag hamnar nog någonstans mittemellan de två åsikterna. Intet nytt på västfroneten eller ”same procedure as last year” är två uttryck som jag tänker på när jag ser filmen. En anledning ges till att Greg tvingas umgås med sin svärfar från helvetet, Jack. Förvecklingar uppstår främst p.ga att Greg blir stressad av svärfaders vakande och kritiska öga. Allt slutar dock gott i ett kramgott konservativt mys där det betonas att familjen är viktigast. För att vara på den säkra sidan är även Owen Wilson (Kevin) med och Gregs asjobbiga föräldrar (Streisand och Hoffman) . Om jag fick välja skulle jag hellre ha Jack som pappa än de ”liberala” föräldrarna Focker. Laura Dern och Jessica Alba är även med på ett hörn men de gör vare sig till eller från i historien. Dern är en knepig rektor och Alba är ja, Alba på gott men mest ont. Jag vet inte, men jag inbillar mig att hon egentligen är en bra skådis men har en otrolig fingertoppskänsla att välja kassa roller i kassa filmer.

Den är inget större fel på filmen men som sagt jag har sett det förut och den tillför inget nytt, även skämten känns återanvända och gamla. Det är roligt att se alla kända skådisar och speciellt De Niro är bra på att spela grinig gubbe. Jag tror att Stiller och De Niro skulle kunna komma upp med något bättre men filmen är lättförtjänta stålar. Jag irriterar mig mest på att en himla massa talang kastas bort på en ganska meningslös film.

Regi: Paul Weitz

Betyg : 3/10

Machete ( 2010 USA )

Machete bygger på en låtsas trailer som gick när man visade filmerna Death Proof och Planet Terror, Tarantinos och Rodriguez, i mitt tycke misslyckade, Grindhouse projekt. Rodriguez beslutade sig att utveckla trailern till en film, manuset var redan skrivet sedan länge enl. IMBD.

Machete handlar om den omutlige mexikanske polisen med namnet Machete spelad av mannen med ansiktet Danny Trejo. Han föredrar att använda sig av en machete istället för skjutvapen när han bekämpar brott. Pga att han är omutlig blir det problem med en knarkbaron ( Segal ), Machetes fru mördas och man lämnar honom i tron att han är död. Sedan följer en hämndhistoria kryddad med lite politiska budskap som rör delstatens Arizonas debatt om mexikanska flyktingar.

När jag ser filmer av Rodriges får jag alltid känslan av att de har haft jätteroligt på inspelningen troligtvis mycket roligare än vad vi som ser slutprodukten har. Machete är proppad med kända skådisar: De Niro, Jessica Alba, Don Johnson m.fl m.fl. Det är kanske roligt att se en massa kända ansikten men de bedyder inte att filmen automatiskt blir bättre för det. Precis som i Stallones The Expendables var man nog så upphetsad att man skulle göra film att man glömde bort slutprodukten. Att ge huvudrollen till mannen med ansiktet Trejo var kanske inte det smartaste draget. Han har som sagt ett spännande ansikte men så mycket mer är det inte. Man skulle nog kunna påstå att hans utseende kommer i vägen för hans ev. skådespeleri. Att filmen tar en riktning mot lite politisk action/thriller a la´”Shooter”  passade inte mig , jag hade nog fördragit en  enkel hämndhistoria. På det hela blir Machete en ganska slö berättelse.

Regi: Robert Rodriguez

Betyg: 4/10

Everybody´s fine ( 2009 usa )

De Niro spelar änklingen Frank som upptäcker att han tappat kontakten med sina barn. När barnen av olika anledningar ställer in en familjemiddag bestämmer sig Frank för att besöka dem och han börjar en odysse´som tar honom över hela USA. Frank kommer att upptäcka att han inte känner sina barn speciellt bra och att allt inte står så bra till som de velat påskina.

Härligt att äntligen få se en film där De Niro skådespelar det var ett bra tag sen sist. Han har på senare år, liksom Nicholson och Pacino, spelat sig själv, lite butter och smågrinig andandes kraftfullt genom näsan i film efter film. Visserligen gör han allt ovanstående i ”Everybody´s fine” men han får mig att tro på rollfiguren Frank. Filmen är en engagerande bagatell med många bra skådespelare. Det var t.ex roligt att få se Beckinsale i en bra film för en gångs skull då hon är en ganska bra skådespelerska som tyvärr allt oftast är med i rena skitfilmer. En feelgoodfilm som inte går till överdrift i sliskighet.

Regi: Kirk Jones

Skådespelare: Sam Rockwell, Drew Barrymoore

Betyg: 7/10