Zathura (2005 USA)

1373762555_zathura-posterNågon kanske minns filmen Jumanji som handlade om ett spel där spelplanen kom till liv om någon dristade sig för att testa spelet?  Filmen Zathura har i stort sett samma handling som Jumanji men istället för ett spel om djungeln och vilda djur handlar det om äventyr i rymden. Som en bonus kan tilläggas att man i Zathura slipper Robin Williams som förpestade Jumanji med sin närvaro. Den karln ser ständigt gråtmild ut så fort han är med i en s.k familjefilm. Varför vet jag inte.

Bröderna Danny och Walter kommer inte speciellt väl överrens efter sina föräldrars skiljsmässa. När deras far måste åka till arbetet i ett akut ärende blir de två ensamma hemma i huset med sin storasyster. Danny hittar ett spel, Zathura, i källaren men storebror Walter har inte lust att spela så Danny testar spelet på egen hand. Det visar sig att Zathura ”är på riktigt” och bröderna får kämpa mot en felprogrammerad robot, utomjordiska ödlor och annat smått och gott som hör till äventyr i rymden.

Om man sett Jumanji lär man snart märka att Zathura är en karbonkopia av den filmen. En förklaring till detta är att båda filmerna är baserade på författaren Chris Van Allsburgs böcker, en författare som tydligen är förtjust i att upprepa sig själv lite då och då. Han har också skrivit boken Polarexpressen, även den blev till en film som inte är så pjåkig, om man står ut med att se missbildade barn.

Jag hade i alla fall en trevlig stund så jag får passa på att tacka lillebror Marcus för filmtipset. Jag kände inte till filmen alls som tydligen floppade när den kom. Zathura är fartfylld, det har häftiga effekter och de två barnskådisarna är helt uthärdliga, något som Marcus f.ö. intygade att de var. Det var ett krav för att jag överhuvudtaget skulle se filmen. Kirsten Stewart är med på ett hörn som brödernas storasyster och då hon inte har så många repliker stör hon inte filmupplevelsen speciellt mycket. Inget mästerverk men som sagt en trevlig stund.

Regi: Jon Favreau

Betyg: 6/10

Nothing to loose (1997 usa)

Nick råkar komma hem för tidigt från jobbet en dag och som vanligt i filmens värld hittar han sin chef i sängen med frun. När han chockad kör runt i L.A blir han rånad av den inkompetente Terrance. Innan dagen är slut har Nick lykats bli efterlyst av polisen, jagad av rånare samt har den jobbige Terrance att ta ta hand om. Nick anser att han inte har något att förlora och satsar allt på en plan för att hämnas på sin chef vilket kommer att visa sig vara en riktigt dum ide´.

Vanligtvis skyr jag filmer där färgade skådespelare castas som skrikande, grimaserandes primater (Wilson Tucker, Chris Rock, Eddie Murphy etc). Det är oerhört jobbigt att se och lyssna men även så rasistiskt att man tidvis storknar tala om schablonbild! Martin Lawrence som spelar Terrance hör till ovanstående grupp men är åtminstone lite nyanserad i sitt skådespel. Filmen är riktigt rolig och jag skrattar högt ett flertal gånger åt den klantige Nick som desperat och tafatt försöker göra något åt sitt miserabla öde. En rapp och rolig film.

Regi: Steve Oedekerk

Skådespelare: Tim Robbins, Martin Lawrence

Betyg: 8/10