Mr.Jones (2019 Polen)

Gareth Jones? Inte en susning men karln har förärats en alldeles egen BOATS så nu känner jag till honom lite bättre. Jones verkade som reporter under 30-talet och intervjuade b.la Adolf Hitler. Han oroar sig för världsläget och undrar hur det står till med Sovjet. Något verkar inte stämma med de officiella siffror som landet offentliggör. Ekonomin verkar gå alltför bra och Jones beslutar sig att fara till Moskva i förhoppning om att få intervjua Stalin. Väl framme inser Jones att Sovjet inte är det paradis som utmålats och efter tips från journalistkollegor smiter han iväg till Ukraina. Där fåt han med egna ögon se resultatet av Sovjets katastrofala politik. Problemet är nu att komma ut ur Sovjet och få folk att tro på alla hemskheter som pågår i landet.

Jag brukar vara lite tveksam till BOATS men detta var en ganska så bra och engagerande historia. Efter en snabb faktakoll på Wikipedia inser jag tacksamt att man inte heller har tagit ut svängarna alltför mycket.Filmen är av och till lite småspännande och man lyckas väl med att måla upp paranoian som rådde i landet under Stalins styre. Scenerna i Ukraina är i brist på bättre ord magstarka och nästan svåra att ta in då det är en levande mardröm. Att filmen rullar på i två och en halv timme är kanske lite väl långt men den blev i alla fall aldrig tråkig.

Mr.Jones är en Polsk film gjord med hjälp av Engelska stålar och har en hel del bra skådisar James Norton, Vanessa Kirby och Peter Sarsgaard bara den sistnämnde gör filmen sevärd i rollen som den osympatiske Walter Duranty.

Regi: Agnieszka Holland

Betyg: 6/10

Fast and furious: Hobbs & Shaw (2019 USA)

Skådespelargiganterna Jason Statham och Dwayne Johnson i huvudrollerna i en alldeles egen Fast & Furious film OCH Idris Elba som skurk. En titt var given då Statham och Johnson alltid levererar som skådisar även om deras filmer inte håller lika hög kvalitet. Förhoppningsvis borde det vara klappat och klart för en av årets biohöjdpunkter? Not so much – trist nog.

Handlingen går i korthet ut på att Shaws syster bär på ett dödligt virus som kan komma att utrota mänskligheten. Alla vill av naturliga skäl fånga in systern och hetast på gröten är Shaws gamla kollega Brixton som jobbar för en ondskefull organisation som vill (trumvirvel) utrota större delen av mänskligheten. Shaw och Hobbs samarbetar mycket motvilligt för att finna systern innan Brixton gör det.

Klart att det är roligt att se och höra Statham tjafsa med Johnson men oupphörligen i två timmar och en kvart? Det blir faktiskt tjatigt efter en stund. Filmen har en hel del bra actionscener men inget som sticker ut i jämförelse med andra actionfilmer – wow känslan lös med sin frånvaro. När handlingen förflyttades till den magiska ön Samoa där alla naturlagar kan sättas ur spel tappar jag intresset för filmen -i ärlighetens namn var sista halvtimmen lite av en plåga.

Jag vet att det inte är en realistisk rulle, jag köper Brixtons magiska motorcykel, att en bomb kan spränga ett helt byggnadskomplex och en himla massa annat. Det går bra fram tills att man hamnar på Samoa där klyschorna står som spön i backen. Där passerar manuset sin kompetensnivå då man än en gång tjatar om vikten av familjeband. Fast & Furious filmerna funkar ganska bra så länge skådisarna är putslustiga, kör bilar, slåss och spanar in bikinibrudar och om jag lämnar det sunda förnuftet hemma. Så fort man försöker föra seriösa samtal och därmed vädja till ett icke existerande sunt förnuft faller filmerna med ens likt döda sparvar till marken.

När detta sker i Hobbs & Shaw rycks jag ut ur den filmmagiska bubblan och börjar fundera över ovidkommande saker som att en soluppgång på Samoa endast tar 9 minuter (från beckmörker till klarblå himmel) eller att samma blåa himmel skapar ett skyfall på tio sekunder utan ett moln på horisonten. Vanligtvis brukar jag inte bry mig om sådana skitsaker men när filmen tappar sitt grepp om mig smyger de förhatliga detaljerna sig på. Tråkigt men sant och det kändes i ärlighetens namn ganska skönt när filmen var över.

Ingen skugga ska dock falla på trion Statham/Johnson/Elba de gör vad de kan med ett manus som är allt annat än starkt. De tre är också anledningen till att filmen får ett så pass högt betyg.

Regi: David Leitch

Betyg: 4/10

Andra filmspanare som sett filmen:

Sofia

Henke

Fiffi