7 skådisar jag gärna skippar

Den här listan var klappad och klar några dagar innan jul men den kändes inte rätt. Jag tyckte det blev för personligt att sitta och klanka ned på skådisar som säkerligen gör sitt bästa men deras skådespelarstil inte passar mig. Jag kände mig helt enkelt lite småsint och elak och valde av den anledningen att inte publicera. Men när Henke efterfrågade listan och efter en kort diskussion över hans blogg väljer jag här och nu att lägga upp sju (egentligen sex) skådisar som gör att jag tänker mig för både en och två gånger innan jag ser en film med deras namn i rollistan.

Julia Roberts

Min känsla för Roberts är som en öppnad läskedryck som legat i kylen för länge. För varje gång jag ser henne känns hon mer och mer avslagen. Det är inte så att hon blivit sämre som skådis med åren, hon har nog alltid varit ganska usel men det har tagit tid för mig att inse detta. Någonstans kring Notting Hill fick jag upp ögonen för hennes ”prestation” på vita duken och när jag slutligen insåg vilken unken film Pretty woman var, ja då var det kört för denna dam.

Sandra Bullock

Här blir det lite svårt för jag kan inte riktigt motivera varför jag ogillar henne. Det är bara det att när jag sett någon film med Bullock (Speed, Juryn, Nätet m.fl)  märker jag att jag sitter och irriterar mig på henne. Varför vet jag inte för hon verkar vara en trevlig person och gör inte speciellt mycket väsen av sig på vita duken. Hon spelar inte över och är egentligen helt ok som skådis. Det kanske är så att man ibland bara går och irriterar sig på folk som inte förtjänar det.

Jack Black

Om Bullock inte gör så mycket väsen av sig i sina filmer så märks Jack Black desto mer. Det var avsky från första stund som jag såg denna vrålande man med babyansikte i High fidelity. Minns att jag undrade varför man gett den där gaphalsen en roll i en i övrigt bra film. Tacksamt nog har de flesta filmer Black valt att delta i varit av den kvaliten att jag med gott samvete kunnat skippa dom. Jag ska dock erkänna att han var uthärdlig i King Kong.

Chris Rock

I jämförelse med Chris Rock skulle Black nästan kunna kallas för stillsam. Karln har gjort sig en karriär på att gå skrikandes genom sina filmer. Han är ofta med som en s.k ”comic relief” men effekten av hans deltagande blir tyvärr ofta det motsatta. Rocks smågnälliga skrikande skär som knivar i min hjärna. Egentligen skulle Chris Tucker lika gärna kunnat platsa här på listan han är nog än mer irriterande men tacksamt nog gör den gapande mannen inte lika många filmer. Jag skrev gapande då jag misstänker att Tucker går genom livet med vidöppen mun.

Seth Rogen

Här har vi ett man som innehar ett otrevligt rekord hos mig. Hans  uppenbarelse har fått mig att stänga av två filmer. Jag stod helt enkelt inte ut med att se och höra karln i bild. Tyvärr lyckas Rogen med att nästla sig in i filmer som verkar intressanta så av och till blir jag tvungen att genomlida hans ”agerade”. Senast var det i filmen 50/50 som hade varit så mycket bättre med någon annan i Rogens roll. Även denna man lever i villfarelsen att ju mer man skriker desto roligare är man.

Renée  Zellweger

Det räcker med den kisande blicken för att jag ska känna att jag hellre vill vara någonannanstans än tillsammans med Renée  Zellweger. Likt Julia Roberts har skådespelerskan sakta men säkert blivit sämre och sämre. Till en början lade jag knappt märke till skådespelerskan trots stora roller i Me myself and Irene eller Jerry Maguire (en film där det f.ö är mycket svårt att bestämma sig för vem som är värst; Zellweger eller ungen som spelar hennes barn) så stor utstrålning har hon. Tacksamt nog verkar hon inte ha några intressanta filmprojekt på gång så jag lär slippa våndas över att få upptäcka hennes namn i rollistan till någon förhoppningsvis sevärd film.

Barnskådisar

Här blir det lite fusk men om jag vet att ett barn har en bärande roll i film så faller den automatiskt bort. Jag tål helt enkelt inte barn på film. Ofta framställs de som lillgamla och gulliga och det vänder sig i magen på mig. Jag hör till de personer som aldrig orkat med att se hela Ronja Rövardotter pga huvudrollsinnehavarna. Jag hör även till de personer som hejar på inbrottstjuvarna i Home alone. Naturligtvis finns det undantag inom barnskådespelarskrået med riktmärket är: Undvik i möjligaste mån.