Jag vet inte varför men utan att ha vare sig sig läst eller sett något om filmen Cobweb hade jag fått för mig att detta skulle vara en bra skräckis. Filmen börjar i vart fall bra då åttaåringen Peter väcks mitt i natten av att någon talar till honom från andra sidan väggen. Rysligt så det räcker och blir över men än rysligare är Peters föräldrar som inte riktigt verkar vara vid sina sinnens fulla bruk. Ju mer han talar om rösten på andra sidan väggen desto märkligare agerar de. En bit in i filmen får man som tittare ställa sig frågan om det är ägaren till rösten eller föräldrarna som utgör det största hotet mot Peter.
Storyn fungerar relativt bra men ändå är det något som skaver under titten. Skådisarna är bra men jag köper inte deras agerande i berättelsen. Med facit i hand får jag inte riktigt ihop hur och varför föräldrarna reagerar som de gör. Däremot är både Lizzy Caplan och Antony Starr mycket bra i rollerna som halvgalna föräldrar. Även Cleopatra Coleman som spelar en särdeles bekymrad lärare funkar bra men även här köper jag inte hennes omsorg över Peter på hans fritid. Det bres helt enkelt på för mycket av både galenskap och omsorg. När jag börjar analysera sönder storyn och ifrågasätter rollfigurerna är det aldrig ett bra tecken. Egentligen är Cobweb en helt ok rysare som är både välspelad och har en story som åtminstone vid en första anblick är ok. För en stunds småryslig underhållning funkar väl filmen men det finns bättre skräckisar att se.
Regi: Samuel Bodin
Betyg: 4/10