Ibland kan det tyckas att King tar lite väl god tid på sig innan hans berättelser tar fart så är inte fallet med Firestarter. Läsaren kastas direkt in i handlingen som rivstartar med att bokens huvudpersoner Andy och Charlie Mc Gee jagas i N.Y.C. Den här jakten fortsätter över åtskilliga kapitel och det tar ett tag innan vi som läsare fått en förklaring om vad det hela rör sig om.
I början på 70-talet gick några collegestudenter med på att testa en ny drog Lot-6 i ett psykologiskt experiment. Det de inte visste var att de som testade drogen var inhyrda av en hemlig organisation inom regeringen, The Shop. De flesta av testobjekten gav inga resultat men Andy utvecklade en förmåga, The Push, som gör att han kan påverka människors tankar t.ex kan han få någon att tro att han eller hon är blind osv. Under testet stiftade Andy bekantskap med Victoria, även hon utvecklade vissa telekinetiska förmågor. De två blev kära och fick så småningom dottern Charlie. Då dottern har utvecklat extraordinära förmågor bla kan hon starta bränder är hon högintressant för The Shop som nu beslutat sig för att lägga vantarna på tösen.
King har här skrivit en konspirationsroman med övernaturliga inslag. Han har med rubbet: Hemliga experiment och organisationer samt slemma agenter här i form av den något obalanserade John Rainbird . Även upplösningen är bekant om man tidigare sett eller läst filmer och böcker inom genren.
Firestarter är inte en av Kings mest minnesvärda böcker men det är en liten munsbit att ta sig igenom. Boken håller ett relativt högt tempo och författaren lockar hela tiden läsaren att ta sig vidare i storyn. Just greppet att starta mitt i berättelsen gör att man vill vidare för att få reda på vad som har hänt. Vidare är det många scener som är rafflande t.ex jakten i bokens början och flykten i slutet av berättelsen. Skurkgalleriet är kanske lite fantasilöst och just de karaktärerna är inte speciellt intressanta. John Rainbirds drivkrafter och motiv är lite knepiga och jag begriper dem inte fullt ut. Å andra sidan ska jag inte sticka under stol med njutningen över att få ta del i en och annan persons hädanfärd i boken.
Firestarter blev till en film med bla George C Scott, David Keith och Drew Barrymore. Den filmen stängdes av efter ca 30 minuter så mitt tips är att man läser boken istället.
Oj, det här var en av de första King jag läste som liten knodd. Gillade den mycket, mycket. Minns en hel del scener fortfarande som om det var en film jag sett. Minns den som ganska sorglig och mörk.
Det är ganska sälla King serverar ett totalt happy end. Boken hamnar nog i övre halvan av Kings digra produktion. Var också en av de första jag läste men jag gillade den bättre nu än då.
Jag gillar också boken väldigt mycket. Jag tycker faktiskt att filmen också är OK, även om den är lite cheesy… Samtidigt fångar den både tidsandan, konspirationerna och känslan av att vi inte har så stor chans mot hemliga byråer…
Välkommen hit Magnus. Ska ta och kolla in på dig blogg. Filmen mjae-ordet cheesy passar väl in på den tycker. Kanske hade varit bättre om jag sett filmen innan jag läste boken
Tack för välkomnandet! På tal om Firestarter och cheesy; vad tycker du om filmatiseringen av The Dead Zone, med Christopher Walken i huvudrollen? Jag tycker den är helt ok, bortsett från att Walken i mina ögon inte är den ”average guy” som gestaltas i boken. Walken är mer än udda figur, än en kille vi alla kan identifiera oss med…
Om Dead zone kan du läsa här men visst har du rätt om Walken.
https://filmitch.wordpress.com/2013/07/23/stephen-king-the-dead-zone-bok-vs-film/
Firestarter är lite lustig. Som du säger, den tillhör nog övre halva av produktionen och ändå är den inte särskilt minnesvärd. Har aldrig riktigt fastnat hos mig och jag vet ärligt talat inte riktigt vad det beror på. Filmen är verkligen ingen hit.
Hujeda mig vilken hemsk film även om jag inte orkade till slutet. Jag har tre King som ligger klara för recension. Får bara ta och portionera ut dem lite. En av de tre är bättre än den här boken som mot mina förväntningar var en positiv överraskning.
När det gäller King är gammal oftast äldst…
Jo fram till och med Misery är författaren oftast ett säkert kort.
Så vattendelaren i Kings produktion är Tommyknockers? Föredömligt spottat skulle jag säga, kan inte hitta några som helst invändningar på det. Även om The Gunslinger är lite speciell…
Just Tommyknockers var den första rejäla besvikelsen men tids nog kommer fram till den boken och vi får väl se då om det fortfarande är lika illa.