Harmony Korines (Gummo) senaste film Spring breakers var en märklig upplevelse. Den förmedlar mer en känsla och stämning än en story även om filmen har en handling. Filmen handlar om fyra tjejer som inte har stålar till att dra ned till Florida för att festa under vårlovet (spring break). De fixar pengar genom ett rån och drar sedan glada i hågen till Florida. Efter några dagars hårt festande och åkandes på skotrar blir de arresterade. Dock betalas deras borgen av en lokal gangster, Alien, suveränt spelad av James Franco. Tjejerna flyttar in hos Alien men droger, pengar, vapen och gangstrar är inte en lyckad kombination..
Till en början blev jag lite less och kände att det var spekulativ och ytligt flams och trams men efter ett tag började jag sjunka in mer och mer i filmen som gav mig en smått surrealistisk upplevelse och jag sögs in i en vansinnig värld – tänk Ibiza på speed. Pumpande (otroligt bra soundtrack) musik, grälla pastellfärger, en himla massa dansande och supandes människor. Samma scener och dialoger körs om gång på gång men ur andra kameravinklar. Det är snabba klipp, handkameraåkningar och bilder flikas in lite huller och buller om vad som redan har skett och vad som kommer att hända. Ljudet av ett vapen som osäkras markerar att scenen som spelas upp är slut och av och till hörs Aliens släpiga stämma mässa mantrat: ”Spring break, spring break, spring break forever”. Spring breakers är en våg av intryck som sköljer över mig och till slut går det inte att värja sig.
Vilket budskap Spring breakers vill förmedla vet jag inte direkt, det är något jag får leta efter när (för det kommer jag definitivt att göra) jag ser om filmen. Tankar och teorier som rullade runt i hjärnan under tittningen var antikapitalism, för eller mot ungdomskultur, livets meningslöshet eller varför inte mening med livet etc etc. När jag tror mig ha hittat en röd tråd växlar Korines in på ett annat spår och jag står på ruta ett igen i jakten efter filmens budskap. Det kanske är så enkelt att Spring breakers inte har något budskap utan bara är en radda pastellfärgade scener som berör? En del kvällstidningsrecensenter har tydligen läst in något feministiskt budskap i filmen – vad det skulle vara vet jag inte. Kan det vara att det är tjejer i huvudrollerna eller är det att tjejerna beter sig som killar i filmens värld dvs de super hårt och skjuter skarpt? Som sagt filmen är vidöppen för tolkningar.
Spring breakers gav mig en extraordinär upplevelse som jag tackar för och filmens sista fem minuter är ren och skär filmmagi (även om det har gjorts förr). Även Spring breakers öppningsscen med fler bikinirövar, magrutor och guppande bröst än i Piranha 3D och Piranha 3DD sammantaget är en upplevelse av sällan skådat slag. Kanhända att betyget är högt men här och nu känns det helt rätt.
Andra som har sett filmen är Fiffi, Except fear, Fripp och Jojjenito.
Regi: Harmony Korines
Betyg: 9/10
FILMITCH 
Haha, klockrent om Piranha 3D och Piranha 3DD där i slutet. Ja, det är en hypnotisk film verkligen, en fest för ögat och örat samtidigt som den en hel del att fundera på. Man kan inte begära så mycket mer av en film.
Tack för ping!
Varsågod! Det gäller bara att man är på rätt humör och kan hålla upp en uns av koncentration. Troligen en av årets bästa so – far.
Aha, du skrev ihop något redan efter första titten! Bra sammanfattning, jag känner igen mig från min egen filmupplevelse. Och betyget ser ut att vara helt rätt! 🙂
Tack för länkningen.
Länkar sprider läsning förhoppningsvis och en sådan här film borde få nå topplistan.
Jag lär nog se om den men skrev ihop något direkt efter filmen – hade jag sett om den är chansen stor att jag uppfattat den annorlunda. Undrar dock om jag inte borde höja ett hack men jag är snål på mina 10:or endast fyra st sedan bloggstart (räknar då inte med filmer jag sett om).
Jag kan inte tänka mig Ibiza utan speed. 😉 😉
Jag tackar också för länkningen och trevligt att du fanns Spring Breakers så pass bra (lika betyg från mig också)!
Som jag skrev under min egen recension så ser inte jag heller att filmen är en rent feministisk film utan snarare en jätteintressant tankeväckare kring kvinnosyn som verkligen attackerar från så många håll samtidigt att det är en fantastisk upplevelse – särskilt med eftertanke inräknad.
Den tar ju upp allt du reflekterar över kring kapitalism och ungdomskultur och existentiella frågor som meningen med livet så pass att man kan se den på olika nivåer. Som om Terrence Malick regisserade Project X – och Malick är ju en förebild för Harmony Korine dessutom.
En lustig parentes jag just insåg är att även om det inte alls hade tillfört något eller är värt att reflektera över i kvalitetssyfte så hade det varit kul ifall Korine castat allas vår tyske favorit Werner Herzog i en roll i Spring Breakers, då han ju som beundrare ofta haft ett finger med i Korines projekt genom åren. Kanske skulle han dykt upp som ”snuskgubbe” som flåsar omkring i festkaoset på något sätt? 😀
Åja det går alldeles utmärkt – var där en vecka på 80-talet utan speed.
Herzog hade passat ypperligt i filmen – han är en riktigt bra skådis i små roller.
Du nämner Malick en regissör jag än så länge ställer mig lite avvaktande inför – har sett endast två av hans filmer och ingen har gjort ngt större intryck på mig.
Blir en omtitt av den här filmen så småningom och är inte främmande att eventuellt höja betyget – risken finns dock att det motsatta sker. Omtittningar kan vara riskabla!
Herzog är alltid intressant/sevärd. Malick är verkligen inte en regissör man gillar helt gratis. Som någon sade så måste man utveckla sitt sinne för att få ut en ansenlig mängd av hans filmberättande då dom ligger långt före standardintellektet. Plötsligt återvänder man till en Malick-film man kritiserat negativt och upptäcker att man missade saker tidigare men i takt med att man (förhoppningsvis) utvecklats ser man mer och mer i hans filmer.
Ja, jag har i alla fall sett Spring Breakers ytterligare tre gånger och den har endast blivit bättre för mig. 🙂
Så du menar att folk som inte gillar Malick är lite korkade? 😉
Jag ändrar mig bums och hyllar numera Malick som tidernas bäste regissör 😀
3 x SB starkt jobbat – oftast vill jag att det ska gå viss tid innan jag ser om en film men tids nog. Under tiden ska jag försöka kolla in regissörens två andra filmer och se om de är ngt att ha.
Ja, precis. som så ofta förr anser jag att det i de flesta fall beror på tittaren själv ifall en film lämnar ett intryck av otillfredställdhet och Malicks filmer är några av de bästa exemplen.
Att dissa en Malick-film är som att kalla något man inte förstår för pretentiöst just för att man inte förstår det, ungefär. Som att klappa sitt eget bristande intellekt på axeln. 😉 Nej då nu låter jag nog onödigt anklagande, men ärligt talar är det ju upp till oss att förstå en film och inte upp till filmen att anpassa sig till den stora publiken, om det förklarar mitt sätt att se det.
Det är lättare att bedöma filmer som uppenbart har gjorts efter regler för det innebär ju att regelbrott ska kritiseras som regelbrott, medan filmer som uppäver reglerna ska dömas på andra grunder.
Vissa fåtalet filmer om året är så pass magnetiska att jag ser dem flera gånger på en och samma vecka, men dessa filmer är ytterst få. The Ghost Writer, Remember Me, The Tree of Life och The Dark Knight Rises är andra exempel på filmer som genast fick mig att vilja se om dem. Spring Breakers övertygade mig direkt i inledningssekvensen. 🙂
Harmony Korine har till och med gjort fler än två ytterligare filmer. Gummo har han ju gjort, samt Julien Donkey-Boy, Mister Lonely och Trash Humpers, men även andra kortfilmsprojekt och givetvis manus och böcker. Samtliga sevärda på sina egna sätt.
Kan hålla med till viss del i ditt resonemang men vad är det som avgör vad som är bra eller dåligt? Nu är vi iofs inne på en regissör som jag bara sett ett par filmer av och just dessa två var den ena ok den andra lite trist och pretto. Malick må ha sin vision men om jag inte gillar den anser jag nog att det rör sig mer om smak än vad man eventuellt förstår eller inte. Även om jag begriper vad en regissör vill förmedla med sin film Salo, Thin Red line, Aguirre, Irresivible, Vargtimmen etc är det inte säkert att jag gillar det. Man kan faktiskt dissa en film för att den är trist och en film kan vara trist trots att man förstår den.
Regler är inom konsten till för att brytas annars blir den stillastående men man behöver per automatik inte gilla det bara för att det är regelbrytande och annorlunda.
När saker blir pretto behöver de inte med automatik vara svåra att förstå och det betyder inte alltid att det är dåligt däremot brukar skaparen av filmen/boken/serien etc verka ganska självgod eller åtminstone ge ett intryck av att vara det. Man är också förtjust i att göra det svårare än det behövs här och där i sitt verk vad det nu månde vara.
Julien Donkey boy har jag missat men får spana lite efter den också. Tack för tipset. Kortfilmerna får bli en senare fråga.
Detta är en sån intressant film. Editeringen i filmen är lite överallt vilket höjer filmen på något vis. Den har ju även några väldigt bra scener, pianoscenen med Britney Spears är ju briljant.
Vet att många är förtjusta i just pianoscenen för mig var den inte ngt speciellt men å andra sidan har jag inget som helst förhållande till Spears vilket kan spela roll.
Har nu sett om filmen ett par ggr och den håller än den ger ett febrigt intryck i brist på bättre ord.