Än en superhjältefilm nu om Myrmannen Scott Lang som har kraften att bli ytte-pytte-liten samt kan kommunicera med myror. Ant-man har dykt upp i ett antal olika versioner under årens lopp i seriernas värld. Detta möjliggörs då kraften sitter i dräkten så det har funnits ett antal olika myrgubbar på seriesidorna. I dagens film har man som sagt valt Scott Lang som bärare av dräkten. Scott är en f.d inbrottstjuv med ett hjärta av guld. Efter att han åkte fast och avtjänat sitt straff har han bestämt sig för att vandra den smala vägen här i livet. Den främsta anledningen till detta är att han vill kunna få umgängesrätt med sin dotter. Det visar sig vara svårt att behålla eller få ett arbete som tidigare straffad och Scott beslutar sig för att göra en sista stöt. Bytet blir en märklig dräkt som har tidigare nämnda förmågor. Dräktens ägare hör av sig till Scott som får i uppdrag att rädda världen undan en galen vetenskapsman.
Den där wow-känslan som tidigare präglat superhjältefilmerna är numera borta. För att jag ska bli nöjd i biomörkret behövs det mer än byggnader som rasar och folk som flyger och far. Ant-man skiljer sig från många tidigare Marvelfilmer då den innehåller mer humor och är inte riktigt lika bombastisk. Den bokstavligen minimalistiska slutfighten är otroligt underhållande där min gamla barnprogramsfavorit Thomas the train har en ”roll”. Jag uppskattade filmens lättsamma ton och hade en trevlig stund i biomörkret. Bra skådisar i små och stora roller (med ett extra plus till Scotts forna inbrottskumpaner) och en relativt stabil story ( iofs full med logiska luckor) gjorde filmen till en angenäm feelgood stund.
Marvel har lyckats väl med att bygga upp ett filmuniversum där filmerna tillsammans bildar en större helhet och någon gång ska jag titta igenom alla filmerna i ordning. Efter Captain America: Winter soldier är Ant-man den bästa Marvelfilmen i vad marvel kallar Phase II. Det är också den avslutande filmen i denna s.k ”phase”. Nästa år startar tredje omgången innehållandes tio(!) filmer där bla en reboot på Spiderman ingår (pust).
Även Fiffi, Sofia och Jojjenito har sett filmen.
Regi :Peyton Reed
Betyg: 7/10
FILMITCH 
Vad kännetecknar dessa olika faser? Och har du någon känsla för vad det är som sätter stämningen för filmerna, är det en stämning som även genomsyrar respektive serier?
Tack för ping 🙂
Oj det var en bra fråga…..
Mitt högst personliga svar är nog att P1 var lite ”känna marknaden på pulsen” man introducerade karaktärer och universumet.
p2 bygger vidare och ”fördjupar” karaktärerna.
p3 kan nog ses som den avslutande fasen. Avengersfilmerna kommer att knyta ihop säcken från storys som pågått lite i bakgrunden under p1 och p2. Stora delar av Ultronfilmen var glimtar över av vad som komma skall i tex Thor, Black Panther och Captain America. I P3 har man lagt in en massa nya karaktärer så man kan försäkra sig om en fortsättning i p4 om nu inte publiken tröttnar. Så kort och är det inte en konstnärlig plan utan en mer marknadsmässig plan som kännetecknar faserna.
Det jag kan säga angående filmerna är att de är mer lättsamma och innehåller mer humor än serierna de filmer från Marvel som kändes mest som serien var nog Captain America: Winter soldier samt Thor The Darkworld enligt min uppfattning. men karaktärerna byter alltid lite skepnad beroende på vem som skriver dem i serierna och man byter författare ofta.
Tack för utförligt svar! Jag började fundera på om det kunde vara skillnad i stämning mellan grupp-serier (Avengers och X-Men) och enmans-serier men Ant-Man kändes som du skriver betydligt lättsammare än tex Captain America så det föll ju där. Avengers är också lite lättsammare än X-Men upplever jag. Måste väl också bero en hel del på vem som basar för filmerna också, gissar jag. Whedons inflytande märks tex en hel del på Avengers.
Nu gick jag bara på filmerna som kommer från Marvel – FF & X-men äger som bekant andra bolag filmrättigheterna. X-men är en avsevärt mörkare serie än Avengers nu var det iofs länge sedan jag läste ngn av dessa serier men under 80 – 10 talet präglades just X-men av mörker, död och elände.
Just, tänkte ju inte på att andra bolag också producerar Marvel-filmer…