Replikanten K jobbar som Blade runner (om man inte begriper den meningen är det lika bra att sluta läsa nu, ta och se filmen Blade runner från 1982 och återkomma). Under ett uppdrag kommer K något på spåren som, om det stämmer, hotar den redan sköra världsordningen. K får i uppdrag av sina chefer att lösa mysteriet men fler är intresserade av hans uppdrag b.la den pladdrige affärsmannen Niander och dennes mordiska assistent . En bit in i utredningen börjar spåren peka mot den sedan länge försvunne Blade runnern Deckard.
Jag kan kort konstatera att Blade runner 2049 är en värdig uppföljare till klassikern från 1982. Miljöer, musik, stämning och tempo är sig likt och de två rullarna flyter fint in i varandra. Jag gillade verkligen att man behållet känslan från förra filmen av att det är en hårdkokt framtidsdeckare som rör sig framåt i makligt tempo, t,om så makligt att regissören Villeneuve behöver nästan tre timmar på sig att berätta sin historia. I vanliga fall hade jag kreverat av rastlöshet men här blev jag istället förvånad när filmen var slut. Tre timmar flöt på ganska så behagligt.
Skådisarna är bra med en uttryckslös Gosling som replikanten K, en skrynklig Ford som repriserar sin roll som Decker. Filmens svagaste kort är väl Jared Leto i rollen som filmens skurk. Han har liksom inget att jobba med. De få stunder han är med kastar han ur sig en hel del floskler och inte så mycket mer. Hans rollfigur fyller ingen större funktion.
K har en hologrambetjänt, eller vad man nu ska kalla det, som spelas av Ana de Armas. Jag kände en viss oro när jag insåg att hon skulle vara med i filmen. Hon var i.ofs bra i War dogs men katastrofal i Knock knock. Frågan var om den förstnämnda filmen var ett lyckokast eller inte. Turligt nog klarade Armas sin prestation med glans och lyckades t.om med konsttycket att vara den rollfigur jag kände mest för i filmen. Vet inte om det kanske säger mer om filmen en hennes skådespelarprestation. Det känns dock lite avigt att det är ett hologram man bryr sig mest om.
Blade runner 2049 är en visuell och auditiv fest. Storyn har en och annan logisk lucka, berikar mig med ett par scener som jag gott kunnat varit utan och filmen är kanske liiiite för lång men fördelarna uppväger med råge nackdelarna. Definitivt en film för kommande årsbästalista.
Regi: Denis Villeneuve
Betyg:8/10
En hel del filmspanare har sett denna rulle. Kolla in vad de tycker
FILMITCH 
Hear, hear. Tror bestämt att min herre har tjuvkikat på min text i förhand… Eller var det jag som kikat på din? 🙂
Skämt åsido, jag håller helt med! Och jag gillade också Anas Joi.
Här verkar vår filmsmak hamnat på rätt sida om barrikaderna
Intressant det där du skriver om hologrammet, att hon var den enda du brydde dig om. Jag brydde mig inte ens om henne och där sammanfattas nog mitt stora ”problem” med filmen. Den berör mig inte ett smack annat än att den är en FEST för ögon och öron. Men räcker det? Egentligen? Jag är jättekluven den här gången.
Kan hålla med dig till viss mån men många gånger gör den yttre fernissan att filmer växer och blir lite mer än vad de är
Detta är årets FILMMAGI. Alla ev (???) flaws är inget som stör helheten i detta (snart)ikoniska alster.
Skarvarna blir snart bortglömda…som tårar i regn.
Snudd på gråtvarning när Gosling intar den snöiga trappan….
Vilken filmupplevelse! Så.Jäkla.Bäst.
Då kan man (läs: jag) inte haka upp sig på småsaker. 😉
Snötrappan var snygg – jag nämner småsakerna men låter de inte påverka betyget
Oj, nästan i klass med Steffos känsla — kul! Jag håller med om att Leto borde ha fått lite mer att jobba med eftersom hans driv efter att kunna hitta lösningen på gåtan kring replikantreproduktion är vad som tippar historien över den sista puckeln.
Letos rollfigur slarvades bort – lite knepigt då det var en såpass lång film – tycker man borde fått med det mesta då
Japp, håller med. En visuell och ljudmässig fest. De nästan tre timmarna flöt på bra. Håller helt med om Niander Wallace. Funkade inte. Floskler levererade med överspel. Kändes som en skurk från en Bond-film. Väldigt snyggt lair dock. 🙂
Stämmer bra – han hörde hemma mer i en Bondfilm, svammel lair och henchman, rubbet var med
Pingback: Blade Runner 2049 (2017) | Flmr
Jag har grav ångest för att jag inte har fått en chans att komma iväg och se den här… 🙂
Bota din ångest – gå på bio!